I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att: Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar. Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad. Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt. För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik. / In this qualitative interview study PE-teachers perceptions of outdoor teaching in schools in the North-West region of Götaland, in Sweden, were examined. The following key issues were examined; attitudes and experiences, frameworks, as well as didactic approach, which prevails in outdoor education, and the aim was to investigate outdoor education related to these factors. The study reveals, among other things, that: The teachers have similar attitudes and experiences for outdoor recreation. Their vision seems to have been marked by experiences in later ages. The teachers are relatively satisfied with the constitutional, organizational and physical frameworks of today, but that those frames are factors that affect outdoor teaching. The teachers try to prioritize the field of outdoor activities to a greater extent than in the past, but they have slightly different didactical approaches. In order to investigate these issues, qualitative and semi-structured interviews were used as a method for data collection. Five different teachers at five different schools, in North-West of Götaland, has been interviewed. The study was anchored in three theoretical frameworks; habitus theory, frame factor theory and didactics.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare upplever sitt första år på jobbet. 1. Hur upplever idrottslärare det sociala samspelet och stödet mellan skolledning, arbetskollegor och elever? 2. Hur upplever idrottslärare den fysiska miljön i skolan samt skolan som organisation?3. Vilka förväntningar och krav ställs på nya idrottslärare? Metod Metoden som användes i denna kvalitativa studie var en semi-strukturerad intervju. I studien deltog fyra idrottslärare, som jobbat mellan ett till tre år på gymnasie- eller grundskola. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det formella stödet med mentorskap och introduktion var bristande, men att kollegorna upplevdes som stödjande av idrottslärarna. Kollegorna och eleverna var viktiga arbetsmiljöfaktorer som påverkade hur de trivdes på arbetsplatsen. Upplevelser om den fysiska miljön varierade, men idrottslärarna ansåg idrottshallarna vara bristande eller ligga långt bort ifrån skolan. De flesta idrottslärarna hade tillräckligt med material men i vissa fall kunde otillräckligt material påverka undervisningen. Planeringstid uppfattades som väldigt viktigt. Påfrestningar som hög ljudnivå, mycket röstanvändning och stora klasser gjorde att några av lärarna kände sig utmattade. De förväntningar och krav som ställdes på idrottslärarna var liknanade de krav och förväntningar som ställdes på de mer erfarna idrottslärarna. Slutsats Skollagen följs inte angående introduktionsår och mentorskap för nya lärare. Vissa ramar gör att lärarna inte kan utföra sitt jobb professionellt, angående bland annat betyg och bedömning. Det borde finnas begränsningar som ger förutsättningar för lärare att göra ett professionellt jobb, till exempel att man som lärare inte kan ha för många elever. De förväntningar som idrottslärarna har när de kommer ut stämmer ofta inte helt överens med vad de möter i verkligheten och att lärarutbildningen borde visa en bättre verklighetsbild av yrket. Det sociala stödet är väldigt viktigt för att lärarna ska lyckas, komma in i yrket och göra ett bra jobb. / Aim The aim of this study was to examine how physical education (PE) teachers experience their first year as teachers. 1. How do PE teachers experience the social interaction and support between the school administration, colleagues and pupils? 2. How do PE teachers experience the physical environment of the school and the school as an organization? 3. What are the expectations and demands on new PE teachers? Method The method used in this qualitative study was a semi-structured interview. Participants in this study were four PE teachers who had worked between one to three years in high school or elementary school. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results The formal support, mentoring and introduction were inadequate, but colleagues were perceived as supportive by the PE teachers. Colleagues and pupils were important factors that affected their positive experience of the workplace. Perceptions of the physical environment varied, but the PE teachers considered the sports halls to be inadequate or are located far away from the school. Most PE teachers had enough material, but in some cases insufficient material affected teaching. Planning time was perceived as very important. Strains such as high volume, lots of voice usage and large classes contributed to exhaustion among some of the teachers. The expectations and demands placed on new PE teachers are similar to the demands and expectations placed on experienced PE teachers. Conclusions The school law is not followed regarding the introduction year and mentoring for new teachers. Some frames do not allow the teachers to do their job professionally concerning, among other things, grades and evaluation. There should be limitations that provide opportunities for teachers to do a professional job, for example that a teacher should not have too many pupils. The expectations that teachers have when they graduate are often inconsistent with what they encounter in the real world and that teacher education should display a better picture of reality of the profession. Social support is very important for teachers to be able to be successful, to enter the profession and to do a good job.

Inledning: Studien ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är flickor i tonåren en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa främst på grund av samhällets påtryckande normer och värderingar kring utseende. Forskning visar att det finns ett samspel mellan den psykiska ohälsan och kroppsmissnöjet och eftersom flickor i tonåren till stor del vistas i skolan är det av stor vikt att utforska hur skolan arbetar med den utsatta gruppen. Syfte: Studiens syfte var att utforska hur idrottslärare uppfattar att de arbetar med temat kroppsbild bland flickor i högstadiet. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsbilden bland flickor i tonåren. Metod: För att kunna besvara studiens syfte valdes ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare fick representera resultatet. Resultat: Resultatet bygger på idrottslärarnas upplevelser och tankar kring hur de bör arbeta med ämnet kroppsbilder bland flickor. Då det inte finns några riktlinjer inom läroplanen för hur idrottslärare bör arbeta med problematiken behövs därför folkhälsoarbetet inriktas på att undersöka behovet hos målgruppen så idrottslärarens arbetssätt kan utvecklas. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns det ett behov för att vidare studera kroppsuppbild utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av idrottslärarens arbetssätt. / Introduction: The study gives an overall picture of how mental illness has become an increasingly common condition among children and young people. Therefore, teenage girls are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental illness, mainly due to society's pressure on norms and values ​​about appearance. Research shows that there is an interaction between mental illness and body dissatisfaction, and since girls in their teens spend a lot of time in school, it is of great importance to explore how the school works with this vulnerable group. The aim: The study’s aim was to explore how PE teachers work with body images among girls in the middle school. This is to increase understanding of possible factors that can affect the body image of girls in adolescence. Method: In order to be able to answer the study's aim, a qualitative choice of method was chosen in the form of individual semi-structured interviews in which a total of 10 participants had to represent the result. Result: The result is based on the PE teachers' experiences and thoughts on how to work with the subject body images among girls. Since there are no guidelines in the curriculum for how PE teachers should work with the problem, the public health work should therefore investigate the need for the volnurable group so that the PE teacher's work methods can be developed. Conclusion: Due to the limited research, there is a need to further study body image based on a qualitative and quantitative aspects to give a clearer picture of the PE teacher's way of working.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt behöriga idrottslärare bedömer och betygsätter elever i idrott och hälsa gällande dans men även hur de arbetar med detta moment. För att undersöka detta avser studien besvara följande frågeställningar: ●      Hur arbetar idrottslärare med momentet dans i sin undervisning? ●     Hur bedömer idrottslärare eleverna formativt respektive summativt gällande dans? Totalt har sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med behöriga idrottslärare på både grund- och gymnasieskolor i Skåne. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i läroplansteori och Bourdieus begrepp habitus, fält, kapital och dispositioner. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna planerar sin dansundervisning på ett likartat sätt och genomför den i block av lektioner under ett par veckor där elever lär sig förutbestämda steg som anpassas efter den valda musikens rytm och takt. Den formativa bedömningen, i form av feedback kring vad eleven kan förbättra, sker inför den summativa bedömningen, som oftast genomförs i form av en danspresentation i grupp. Presentationen filmas av de flesta lärare för att underlätta bedömningsprocessen. Resultatet visar också att flera idrottslärare upplever en svårighet att kunna uttrycka i ord vad de olika kunskapskraven representerar i dans. Vi menar att detta kan äventyra idrottslärares möjligheter att kunna förtydliga vad de kräver av sina elever gällande olika betygssteg inom dans. Detta riskerar att minska transparensen av bedömningsprocessen. / The purpose of this study is to investigate the way in which qualified teachers of physical education assess and grade students in physical education regarding dance, but also how they work with this part. To investigate this, the study intends to answer the following questions: ●      How do physical education teachers work with the element of dance in their teaching? ●      How do teachers of physical education assess students in a formative and summative manner regarding dance? A total of six qualitative semi-structured interviews were conducted with qualified teachers of physical education at both primary and upper secondary schools in Skåne. The interviews were audio recorded, transcribed and analyzed by using curriculum theory and Bourdieu's concepts of habitus, field, capital and dispositions. The results show that a majority of the teachers plan their teaching of dance in a similar way. They execute it in blocks of lessons during a couple of weeks where students are taught predetermined steps that are adjusted to the rhythm and pace of a chosen song. The formative assessment, feedback regarding what the student can improve, takes place before the summative assessment which is often executed as a dance presentation in groups. The presentation is video recorded by the teacher to facilitate the assessment process. The results also show that multiple teachers experience difficulty in expressing in words what the knowledge requirements represent in dance. We believe that this can jeopardize the teachers opportunities to be able to clarify what they require of their students regarding different grade levels in dance. This risks reducing the transparency of the assessment process.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en holistisk och fördjupad bild av ämnesspråk i dagens idrott och hälsa genom att undersöka lärares användande av, förståelse för och tankar om ämnesspråk. Vid datainsamlingen nyttjades en metodkombination bestående av strukturerade lektionsobservationer, stimulated recall samt semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av lexikal semantik, terminologilära och tematisk analys. De språkvetenskapliga resultaten indikerar att ämnesspråket som hör samman med idrott är betydligt starkare än ämnesspråket som relaterar till hälsa, både vad gäller kvantitativa och kvalitativa aspekter. Utifrån det didaktiska perspektivet tyder resultaten på att lärarna primärt använder ämnesspecifika termer för att möjliggöra görande, samt att lärarna inte använder ämnesspråk i ett kunskapsutvecklande syfte, utan snarare för att informera om, motivera eller summera lektionsinnehållet. Fynden som utgår från lärarperspektivet visar dels att det saknas en tolkningsgemenskap för vad begreppet ämnesspråk innebär, dels att majoriteten av lärarna inte anser att ämnesspråket har någon större betydelse för elevernas lärande. Ämnesspråkets svaghet i kombination med lärarnas bristande förståelse för och negativa åsikter om ämnesspråk riskerar att ge upphov till att eleverna inte får möta, lära sig eller bli bedömda på det ämnesinnehåll som anges i styrdokumenten, vilket hämmar uppfyllelsen av ämnets kunskaps- och demokratiuppdrag.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien var att undersöka och analysera hur idrottslärare uppfattar vad ”idrottskläder” är, samt deras uppfattningar om klädernas betydelse för möjligheten att delta och prestera i ämnet Idrott & Hälsa. Hur definierar lärare i Idrott och Hälsa “idrottskläder”? Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa klädernas betydelse för elevers lärande och prestationer i ämnet Idrott och Hälsa? Hur upplever lärare i Idrott och Hälsa elevers idrottsklädval kopplat till motivation? Metod: I denna studie valdes en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studiens respondenter var lärare i ämnet idrott och hälsa: fyra kvinnor och fyra män som antingen arbetade på högstadiet eller i gymnasieskolan. Idrottslärarna hade olika lång arbetslivserfarenhet med allt från två till över trettio års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna genomfördes dels med fysisk närvaro och dels via videosamtal, därefter transkriberades intervjuerna för en tematisk analys. Resultat: Fyra centrala teman framställdes utifrån den tematiska analysen. Dessa teman var: 1. Den varierande synen på “idrottskläder”, 2. Lektionsinnehållet styr, 3. Indirekt betydelse för betyg och prestation och 4. Idrottsklädval påverkas av mer än motivation. Denna studie bidrar med kunskap kring hur olika idrottslärare ser på kläders betydelse för ämnet Idrott och Hälsa. Resultatet visar att det finns en stor spridning i vad lärarna anser vara “idrottskläder” och hur viktigt idrottslärarna anser att valet av kläder är. Slutsats: Denna studie visar att idrottslärarna har olika uppfattningar av vad “idrottskläder” är. Lärarna har även olika uppfattningar kring kläders betydelse för elevers prestationer i ämnet. Majoriteten är eniga att lektionsinnehållet är viktigt och styrande faktor kring vilka kläder som är lämpliga till den specifika lektionen. De flesta ser även en viss koppling mellan motivation och valet av “idrottskläder”. Lärarna lyfter också att sociala normer och ekonomiska förutsättningar är andra faktorer som påverkar idrottsklädvalet. / Aim and research questions: The aim of this study was to explore and analyse how teachers in physical education (PE) define “sportswear” and their understanding of the importance of clothing for students’ possibility to participate and perform in physical education in school. How do PE teachers define “sportswear”? What meaning do PE teachers perceive clothing to have for the students' learning and performance in the subject physical education? How do PE teachers perceive students choices of clothing’in relation to their motivation? Method: In this study a qualitative approach was chosen where semi structural interviews were used as the method for data collection. The respondents of the study were PE teachers, four women and four men who were teachers at middle school (högstadiet) or high school (gymnasiet). The PE teachers had mixed work life experience with everything from two years to over 30 years of experience. Some interviews were conducted through physical meetings were as others were conducted via video call, after which they were transcribed for a thematic analysis. Results: Through the thematic analysis, four themes emerged. These themes were: The varying perceptions of  ”sportswear”, Lesson content dictates, Indirect meaning for grades and performance, and “sportswear” is affected by more than motivation. This study contributes with knowledge of PE teachers varying perceptions of the meaning of clothing for the subject of physical education. The results show that there is a wide dispersal in what the teachers perceive as ”sportswear” and how important the choices of clothing are. Conclusion: This study shows that PE teachers have different perceptions of what ”sportswear” is. The teachers also have different perceptions of the importance of clothing for students’ performance in the subject. The majority does however agree on the notion that lesson content is an important aspect in determining what types of clothing are seen as appropriate for the specific lesson. Most of the teachers also see a connection between motivation and the choices of ”sportswear”. Social norms and economic conditions are other factors that the teachers discuss in relation to the choices of  ”sportswear”.

Dance is represented in the main contents of the physical education curriculum in the upper secondary school but teaching dance can be a challenging task for PE-teachers because of large groups, student motivation, limited competence, lack of time or uncertainties of the benefits of dance. To gain more knowledge and possible solutions semi-structured interviews were performed with three PE-teachers, regarding their experiences of teaching dance. Data was analysed thematically leading to seven themes: teacher background, contents, dance identity, teacher/student experiences, challenges and solutions, motivation, and assessment. Experiences of teachers related to classroom management, students performance, student experiences, and previous experiences of dancing themselves. Further teacher training was requested for confidence and variation. Benefits of dancing was described as sense of rhythm, coordination, motorics, balance, flexibility, joy of movement, group connection, confidence or usefulness. Students sometimes experience discomfort when facing dance performances, body contact or dance norms, potentially leading to avoidance. The discomfort seems to be related to fear of shame and status depreciation. Suggestions that appeared for improving motivation are to downplay dancing, choose recognizable music, begin without announcing exercises as dance, explain the benefits, choose surmountable contents, demand performances, do group assignments where everyone contributes, and use inquiry-oriented tasks.

Enligt en prognos från Skolverket (2021) visar det att lärarbristen på behöriga lärare är alldeles för hög, vilket kan orsaka allvarliga konsekvenser om detta inte åtgärds. Vilket gör det intressant att undersöka vad som får folk att välja läraryrket eller får folk att lämna. I denna studie kommer sociologiska teorier till valet av läraryrket undersökas, med ett mer specifikt syfte att undersöka idrottslärares perspektiv på sitt yrkesval och vad som får dem att stanna kvar i yrket. Detta med hjälp av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där fem erfarna idrottslärare som har arbetat i högstadiet under minst fem års tid är respondenter i studien. Resultatet framlyser att ett allmänt intresse för idrott, engagemanget att arbeta med ungdomar och även tanken av att bidra till samhället var essentiella orsaker till yrkesvalet och vad som får dem att stanna. Resultatet påvisade även att psykosociala arbetsmiljön har en stor påverkan på varför folk lämnar yrket, och anses vara något som behövs fokuseras mer på för att åtgärda aktuella yrkesproblematiken. Sammanfattningsvis visar studien att idrottslärares sociala bakgrund och värderingar har en samband till yrkesvalet där positiva upplevelser av tidigare idrottserfarenhet kan anknytas ihop med yrkesvalet kombinerad med goda värderingar att vilja bidra till samhället. Respondenterna såg på sitt uppdrag som krävande och utmanade i och med de höga kraven som sätt på deras arbete, men även givande av tanken att veta hur betydelsefull yrket är för samhället. Det åtgärder som behövs är att satsa mer på en bra psykosocial arbetsmiljö och dessutom har ett bra samarbete i arbetslaget. / A study from Skolverket (2021) indicate that the shortage of qualified teachers is exceedingly high, which can cause serious consequences if not remedied. Making it interesting to examine what makes people choose the teaching profession and see what keeps them from leaving. The purpose of this study is therefore too specific examine physical education teachers’ perspective on their choice of profession and what makes them stay. To achieve results a qualitative study with semi-structured interviews is going to be composed, with five experienced physical educations teachers’ who have worked in a high school for at least five years as respondents. The results shows that a general interest in sports, the commitment to work with the youths and the idea of contributing to society were essential reasons for the choice of profession and the reasoning to stay. The results also showed that the psychosocial work environment has a great impact to pursue more people to stay at the profession, and in addition the most important case that address the current occupational issues. In conclusion, this study show that physical education teachers’ social background and values have a connection to the choice of profession, where positive experience of previous sports experience can be linked to the choice of profession combined with good values of wanting to contribute to society. The respondents saw their assignment as demanding and challenging due to the high work demands, however just the idea of knowing how important the profession is to society makes it worth it. The remedies needed are to invest more in a good psychosocial work environment and have a good collaboration between the work team.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om elevers perspektiv på delaktighet i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9. Eftersom det är känt att lärare saknar ett gemensamt synsätt på vad delaktighet är, är det viktigt att också undersöka vad elever i högstadiet uttrycker om delaktighet. Som teoretisk utgångspunkt utgår jag ifrån delaktighetsmodellen, som gjorts om för att anpassas till skolmiljön av specialpedagogiska skolmyndigheten. Datainsamlingen bestod av sju semistrukturerade intervjuer med elever som går i högstadiet. Resultatet visar att även eleverna resonerar olika om delaktighet. Det framkom att många av elevernas känsla av delaktighet påverkas av vilken aktivitet som utförs, några upplever att de påverkas olika beroende av deras relation till pedagogen samt hur tydlig idrottsläraren är i sitt ledarskap. Många av informanterna pekar på en uppdelning mellan de som är tävlingsinriktade och de elever som har ett annat fokus än tävling. Enligt eleverna skapar detta klyftor och vissa av eleverna väljer att inte vara delaktiga, pga. att de inte känner sig inkluderade. Denna uppsats visar att flera av eleverna inte kände sig delaktiga inom olika moment i ämnet idrott och hälsa. / The purpose of this independent project is to contribute with some student's perspective on participation concerning the physical education and health subject in lower secondary school. Since it is known that teachers lack a unified way to describe what participation in school-activities means, makes it important to also investigate what the students in lower secondary school think about participation. As a theoretical starting point, I've chosen a participation model that has been remade to fit into the school environment by Specialpedagogiska skolmyndigheten (special pedagogy school authority). The data collected consists of seven semi-structured interviews with students in lower secondary school. The results shows that students also can't agree on how to view participation. It appears that many of the students sense of participation was affected by what kind of activity that was performed, some saidthat the relationship to their physical education teacher could affect them and some thought that a clear leadership could affect their participation. Many of the informants spoke of a divide between the competitive students and the ones with focus on wellbeing. According to the students this divide makes some students don’t want to participate due to a lack of inclusion.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärares återkoppling omsätts i handling av eleverna när de undervisas i idrott och hälsa. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer av två lärare i idrott och hälsa inom området redskap. På dessa lärare genomförs sedan semistrukturerade intervjuer för att belysa deras uppfattning av formativ bedömning, bedömning för lärande och hur de arbetat med detta under de lektioner som observerats. Tre elever kommer även intervjuas kort under observationerna för att få deras syn på den feedback de fått från lärarna. Intervjuerna transkriberas sedan och observationerna renskrivs och därigenom har det synliggjorts fyra kategorier som belyser formativ bedömning. Det resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar av den formativa feedbacken som ges till och tas emot av elever i idrott och hälsa. Lärarna ger rikligt med feedback till eleverna under lektionerna och eleverna upplever att de får en feedback som hjälper dem i sitt lärande. Dock är den feedback som ges inte alltid av framåtsyftande karaktär och stimulerar erfarenhetstillväxt hos eleverna. / The purpose of this study is to develop knowledge about how teachers’ feedback is translated into action by students in physical education and health. The study is done through participant observation of two teachers in physical education and health in the field of gymnastics. Semistructured interviews were carried out with these teachers to highlight their perception of formative assessment, assessment for learning and how the teachers worked with this during the lessons observed. Three students were also interviewed briefly during the observations to get their views on the feedback they received from the teachers. The interviews and the observations were then analysed and thereby four categories that highlight formative assessment have been made visible. The identified finding was that there were a variety of perceptions of formative feedback that was given to and received by students in physical education and health. The teachers gave plenty of feedback to the students during the lessons and the students felt that they were getting feedback that helped them in their learning. The feedback was not always of a,forward-looking nature that stimulated growth of the students.