Inledning: Studien ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är flickor i tonåren en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa främst på grund av samhällets påtryckande normer och värderingar kring utseende. Forskning visar att det finns ett samspel mellan den psykiska ohälsan och kroppsmissnöjet och eftersom flickor i tonåren till stor del vistas i skolan är det av stor vikt att utforska hur skolan arbetar med den utsatta gruppen. Syfte: Studiens syfte var att utforska hur idrottslärare uppfattar att de arbetar med temat kroppsbild bland flickor i högstadiet. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsbilden bland flickor i tonåren. Metod: För att kunna besvara studiens syfte valdes ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare fick representera resultatet. Resultat: Resultatet bygger på idrottslärarnas upplevelser och tankar kring hur de bör arbeta med ämnet kroppsbilder bland flickor. Då det inte finns några riktlinjer inom läroplanen för hur idrottslärare bör arbeta med problematiken behövs därför folkhälsoarbetet inriktas på att undersöka behovet hos målgruppen så idrottslärarens arbetssätt kan utvecklas. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns det ett behov för att vidare studera kroppsuppbild utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av idrottslärarens arbetssätt. / Introduction: The study gives an overall picture of how mental illness has become an increasingly common condition among children and young people. Therefore, teenage girls are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental illness, mainly due to society's pressure on norms and values ​​about appearance. Research shows that there is an interaction between mental illness and body dissatisfaction, and since girls in their teens spend a lot of time in school, it is of great importance to explore how the school works with this vulnerable group. The aim: The study’s aim was to explore how PE teachers work with body images among girls in the middle school. This is to increase understanding of possible factors that can affect the body image of girls in adolescence. Method: In order to be able to answer the study's aim, a qualitative choice of method was chosen in the form of individual semi-structured interviews in which a total of 10 participants had to represent the result. Result: The result is based on the PE teachers' experiences and thoughts on how to work with the subject body images among girls. Since there are no guidelines in the curriculum for how PE teachers should work with the problem, the public health work should therefore investigate the need for the volnurable group so that the PE teacher's work methods can be developed. Conclusion: Due to the limited research, there is a need to further study body image based on a qualitative and quantitative aspects to give a clearer picture of the PE teacher's way of working.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt behöriga idrottslärare bedömer och betygsätter elever i idrott och hälsa gällande dans men även hur de arbetar med detta moment. För att undersöka detta avser studien besvara följande frågeställningar: ●      Hur arbetar idrottslärare med momentet dans i sin undervisning? ●     Hur bedömer idrottslärare eleverna formativt respektive summativt gällande dans? Totalt har sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med behöriga idrottslärare på både grund- och gymnasieskolor i Skåne. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i läroplansteori och Bourdieus begrepp habitus, fält, kapital och dispositioner. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna planerar sin dansundervisning på ett likartat sätt och genomför den i block av lektioner under ett par veckor där elever lär sig förutbestämda steg som anpassas efter den valda musikens rytm och takt. Den formativa bedömningen, i form av feedback kring vad eleven kan förbättra, sker inför den summativa bedömningen, som oftast genomförs i form av en danspresentation i grupp. Presentationen filmas av de flesta lärare för att underlätta bedömningsprocessen. Resultatet visar också att flera idrottslärare upplever en svårighet att kunna uttrycka i ord vad de olika kunskapskraven representerar i dans. Vi menar att detta kan äventyra idrottslärares möjligheter att kunna förtydliga vad de kräver av sina elever gällande olika betygssteg inom dans. Detta riskerar att minska transparensen av bedömningsprocessen. / The purpose of this study is to investigate the way in which qualified teachers of physical education assess and grade students in physical education regarding dance, but also how they work with this part. To investigate this, the study intends to answer the following questions: ●      How do physical education teachers work with the element of dance in their teaching? ●      How do teachers of physical education assess students in a formative and summative manner regarding dance? A total of six qualitative semi-structured interviews were conducted with qualified teachers of physical education at both primary and upper secondary schools in Skåne. The interviews were audio recorded, transcribed and analyzed by using curriculum theory and Bourdieu's concepts of habitus, field, capital and dispositions. The results show that a majority of the teachers plan their teaching of dance in a similar way. They execute it in blocks of lessons during a couple of weeks where students are taught predetermined steps that are adjusted to the rhythm and pace of a chosen song. The formative assessment, feedback regarding what the student can improve, takes place before the summative assessment which is often executed as a dance presentation in groups. The presentation is video recorded by the teacher to facilitate the assessment process. The results also show that multiple teachers experience difficulty in expressing in words what the knowledge requirements represent in dance. We believe that this can jeopardize the teachers opportunities to be able to clarify what they require of their students regarding different grade levels in dance. This risks reducing the transparency of the assessment process.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en holistisk och fördjupad bild av ämnesspråk i dagens idrott och hälsa genom att undersöka lärares användande av, förståelse för och tankar om ämnesspråk. Vid datainsamlingen nyttjades en metodkombination bestående av strukturerade lektionsobservationer, stimulated recall samt semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av lexikal semantik, terminologilära och tematisk analys. De språkvetenskapliga resultaten indikerar att ämnesspråket som hör samman med idrott är betydligt starkare än ämnesspråket som relaterar till hälsa, både vad gäller kvantitativa och kvalitativa aspekter. Utifrån det didaktiska perspektivet tyder resultaten på att lärarna primärt använder ämnesspecifika termer för att möjliggöra görande, samt att lärarna inte använder ämnesspråk i ett kunskapsutvecklande syfte, utan snarare för att informera om, motivera eller summera lektionsinnehållet. Fynden som utgår från lärarperspektivet visar dels att det saknas en tolkningsgemenskap för vad begreppet ämnesspråk innebär, dels att majoriteten av lärarna inte anser att ämnesspråket har någon större betydelse för elevernas lärande. Ämnesspråkets svaghet i kombination med lärarnas bristande förståelse för och negativa åsikter om ämnesspråk riskerar att ge upphov till att eleverna inte får möta, lära sig eller bli bedömda på det ämnesinnehåll som anges i styrdokumenten, vilket hämmar uppfyllelsen av ämnets kunskaps- och demokratiuppdrag.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien var att undersöka och analysera hur idrottslärare uppfattar vad ”idrottskläder” är, samt deras uppfattningar om klädernas betydelse för möjligheten att delta och prestera i ämnet Idrott & Hälsa. Hur definierar lärare i Idrott och Hälsa “idrottskläder”? Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa klädernas betydelse för elevers lärande och prestationer i ämnet Idrott och Hälsa? Hur upplever lärare i Idrott och Hälsa elevers idrottsklädval kopplat till motivation? Metod: I denna studie valdes en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studiens respondenter var lärare i ämnet idrott och hälsa: fyra kvinnor och fyra män som antingen arbetade på högstadiet eller i gymnasieskolan. Idrottslärarna hade olika lång arbetslivserfarenhet med allt från två till över trettio års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna genomfördes dels med fysisk närvaro och dels via videosamtal, därefter transkriberades intervjuerna för en tematisk analys. Resultat: Fyra centrala teman framställdes utifrån den tematiska analysen. Dessa teman var: 1. Den varierande synen på “idrottskläder”, 2. Lektionsinnehållet styr, 3. Indirekt betydelse för betyg och prestation och 4. Idrottsklädval påverkas av mer än motivation. Denna studie bidrar med kunskap kring hur olika idrottslärare ser på kläders betydelse för ämnet Idrott och Hälsa. Resultatet visar att det finns en stor spridning i vad lärarna anser vara “idrottskläder” och hur viktigt idrottslärarna anser att valet av kläder är. Slutsats: Denna studie visar att idrottslärarna har olika uppfattningar av vad “idrottskläder” är. Lärarna har även olika uppfattningar kring kläders betydelse för elevers prestationer i ämnet. Majoriteten är eniga att lektionsinnehållet är viktigt och styrande faktor kring vilka kläder som är lämpliga till den specifika lektionen. De flesta ser även en viss koppling mellan motivation och valet av “idrottskläder”. Lärarna lyfter också att sociala normer och ekonomiska förutsättningar är andra faktorer som påverkar idrottsklädvalet. / Aim and research questions: The aim of this study was to explore and analyse how teachers in physical education (PE) define “sportswear” and their understanding of the importance of clothing for students’ possibility to participate and perform in physical education in school. How do PE teachers define “sportswear”? What meaning do PE teachers perceive clothing to have for the students' learning and performance in the subject physical education? How do PE teachers perceive students choices of clothing’in relation to their motivation? Method: In this study a qualitative approach was chosen where semi structural interviews were used as the method for data collection. The respondents of the study were PE teachers, four women and four men who were teachers at middle school (högstadiet) or high school (gymnasiet). The PE teachers had mixed work life experience with everything from two years to over 30 years of experience. Some interviews were conducted through physical meetings were as others were conducted via video call, after which they were transcribed for a thematic analysis. Results: Through the thematic analysis, four themes emerged. These themes were: The varying perceptions of  ”sportswear”, Lesson content dictates, Indirect meaning for grades and performance, and “sportswear” is affected by more than motivation. This study contributes with knowledge of PE teachers varying perceptions of the meaning of clothing for the subject of physical education. The results show that there is a wide dispersal in what the teachers perceive as ”sportswear” and how important the choices of clothing are. Conclusion: This study shows that PE teachers have different perceptions of what ”sportswear” is. The teachers also have different perceptions of the importance of clothing for students’ performance in the subject. The majority does however agree on the notion that lesson content is an important aspect in determining what types of clothing are seen as appropriate for the specific lesson. Most of the teachers also see a connection between motivation and the choices of ”sportswear”. Social norms and economic conditions are other factors that the teachers discuss in relation to the choices of  ”sportswear”.

Dance is represented in the main contents of the physical education curriculum in the upper secondary school but teaching dance can be a challenging task for PE-teachers because of large groups, student motivation, limited competence, lack of time or uncertainties of the benefits of dance. To gain more knowledge and possible solutions semi-structured interviews were performed with three PE-teachers, regarding their experiences of teaching dance. Data was analysed thematically leading to seven themes: teacher background, contents, dance identity, teacher/student experiences, challenges and solutions, motivation, and assessment. Experiences of teachers related to classroom management, students performance, student experiences, and previous experiences of dancing themselves. Further teacher training was requested for confidence and variation. Benefits of dancing was described as sense of rhythm, coordination, motorics, balance, flexibility, joy of movement, group connection, confidence or usefulness. Students sometimes experience discomfort when facing dance performances, body contact or dance norms, potentially leading to avoidance. The discomfort seems to be related to fear of shame and status depreciation. Suggestions that appeared for improving motivation are to downplay dancing, choose recognizable music, begin without announcing exercises as dance, explain the benefits, choose surmountable contents, demand performances, do group assignments where everyone contributes, and use inquiry-oriented tasks.

Enligt en prognos från Skolverket (2021) visar det att lärarbristen på behöriga lärare är alldeles för hög, vilket kan orsaka allvarliga konsekvenser om detta inte åtgärds. Vilket gör det intressant att undersöka vad som får folk att välja läraryrket eller får folk att lämna. I denna studie kommer sociologiska teorier till valet av läraryrket undersökas, med ett mer specifikt syfte att undersöka idrottslärares perspektiv på sitt yrkesval och vad som får dem att stanna kvar i yrket. Detta med hjälp av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där fem erfarna idrottslärare som har arbetat i högstadiet under minst fem års tid är respondenter i studien. Resultatet framlyser att ett allmänt intresse för idrott, engagemanget att arbeta med ungdomar och även tanken av att bidra till samhället var essentiella orsaker till yrkesvalet och vad som får dem att stanna. Resultatet påvisade även att psykosociala arbetsmiljön har en stor påverkan på varför folk lämnar yrket, och anses vara något som behövs fokuseras mer på för att åtgärda aktuella yrkesproblematiken. Sammanfattningsvis visar studien att idrottslärares sociala bakgrund och värderingar har en samband till yrkesvalet där positiva upplevelser av tidigare idrottserfarenhet kan anknytas ihop med yrkesvalet kombinerad med goda värderingar att vilja bidra till samhället. Respondenterna såg på sitt uppdrag som krävande och utmanade i och med de höga kraven som sätt på deras arbete, men även givande av tanken att veta hur betydelsefull yrket är för samhället. Det åtgärder som behövs är att satsa mer på en bra psykosocial arbetsmiljö och dessutom har ett bra samarbete i arbetslaget. / A study from Skolverket (2021) indicate that the shortage of qualified teachers is exceedingly high, which can cause serious consequences if not remedied. Making it interesting to examine what makes people choose the teaching profession and see what keeps them from leaving. The purpose of this study is therefore too specific examine physical education teachers’ perspective on their choice of profession and what makes them stay. To achieve results a qualitative study with semi-structured interviews is going to be composed, with five experienced physical educations teachers’ who have worked in a high school for at least five years as respondents. The results shows that a general interest in sports, the commitment to work with the youths and the idea of contributing to society were essential reasons for the choice of profession and the reasoning to stay. The results also showed that the psychosocial work environment has a great impact to pursue more people to stay at the profession, and in addition the most important case that address the current occupational issues. In conclusion, this study show that physical education teachers’ social background and values have a connection to the choice of profession, where positive experience of previous sports experience can be linked to the choice of profession combined with good values of wanting to contribute to society. The respondents saw their assignment as demanding and challenging due to the high work demands, however just the idea of knowing how important the profession is to society makes it worth it. The remedies needed are to invest more in a good psychosocial work environment and have a good collaboration between the work team.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om elevers perspektiv på delaktighet i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9. Eftersom det är känt att lärare saknar ett gemensamt synsätt på vad delaktighet är, är det viktigt att också undersöka vad elever i högstadiet uttrycker om delaktighet. Som teoretisk utgångspunkt utgår jag ifrån delaktighetsmodellen, som gjorts om för att anpassas till skolmiljön av specialpedagogiska skolmyndigheten. Datainsamlingen bestod av sju semistrukturerade intervjuer med elever som går i högstadiet. Resultatet visar att även eleverna resonerar olika om delaktighet. Det framkom att många av elevernas känsla av delaktighet påverkas av vilken aktivitet som utförs, några upplever att de påverkas olika beroende av deras relation till pedagogen samt hur tydlig idrottsläraren är i sitt ledarskap. Många av informanterna pekar på en uppdelning mellan de som är tävlingsinriktade och de elever som har ett annat fokus än tävling. Enligt eleverna skapar detta klyftor och vissa av eleverna väljer att inte vara delaktiga, pga. att de inte känner sig inkluderade. Denna uppsats visar att flera av eleverna inte kände sig delaktiga inom olika moment i ämnet idrott och hälsa. / The purpose of this independent project is to contribute with some student's perspective on participation concerning the physical education and health subject in lower secondary school. Since it is known that teachers lack a unified way to describe what participation in school-activities means, makes it important to also investigate what the students in lower secondary school think about participation. As a theoretical starting point, I've chosen a participation model that has been remade to fit into the school environment by Specialpedagogiska skolmyndigheten (special pedagogy school authority). The data collected consists of seven semi-structured interviews with students in lower secondary school. The results shows that students also can't agree on how to view participation. It appears that many of the students sense of participation was affected by what kind of activity that was performed, some saidthat the relationship to their physical education teacher could affect them and some thought that a clear leadership could affect their participation. Many of the informants spoke of a divide between the competitive students and the ones with focus on wellbeing. According to the students this divide makes some students don’t want to participate due to a lack of inclusion.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärares återkoppling omsätts i handling av eleverna när de undervisas i idrott och hälsa. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer av två lärare i idrott och hälsa inom området redskap. På dessa lärare genomförs sedan semistrukturerade intervjuer för att belysa deras uppfattning av formativ bedömning, bedömning för lärande och hur de arbetat med detta under de lektioner som observerats. Tre elever kommer även intervjuas kort under observationerna för att få deras syn på den feedback de fått från lärarna. Intervjuerna transkriberas sedan och observationerna renskrivs och därigenom har det synliggjorts fyra kategorier som belyser formativ bedömning. Det resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar av den formativa feedbacken som ges till och tas emot av elever i idrott och hälsa. Lärarna ger rikligt med feedback till eleverna under lektionerna och eleverna upplever att de får en feedback som hjälper dem i sitt lärande. Dock är den feedback som ges inte alltid av framåtsyftande karaktär och stimulerar erfarenhetstillväxt hos eleverna. / The purpose of this study is to develop knowledge about how teachers’ feedback is translated into action by students in physical education and health. The study is done through participant observation of two teachers in physical education and health in the field of gymnastics. Semistructured interviews were carried out with these teachers to highlight their perception of formative assessment, assessment for learning and how the teachers worked with this during the lessons observed. Three students were also interviewed briefly during the observations to get their views on the feedback they received from the teachers. The interviews and the observations were then analysed and thereby four categories that highlight formative assessment have been made visible. The identified finding was that there were a variety of perceptions of formative feedback that was given to and received by students in physical education and health. The teachers gave plenty of feedback to the students during the lessons and the students felt that they were getting feedback that helped them in their learning. The feedback was not always of a,forward-looking nature that stimulated growth of the students.

Syftet med studien är att försöka få en djupare förståelse för hur frånvaron ser ut i ämnet idrott och hälsa inom yrkesförberedande program och även hur idrottslärarna arbetar med motivationsarbete. Efter egna observationer under min VFU-period så såg jag en tydlig skillnad i frånvaro mellan dem olika programtyperna vilket blev än mer tydligt efter tillgång till en frånvarolista. Motivation är något som påverkar människan på olika sätt. Den självbestämmandeteorin användes för att se hur motivationen hos yrkeselever kan påverkas av kompetens, autonomi och samband. Den kvalitativa metoden utfördes i form utav ostrukturerade intervjuer med sex nuvarande idrottslärare från tre olika gymnasieskolor. Tre huvudteman utformades innan intervjuerna och dessa var motivationsfaktorer, frånvaro och motivationsarbete. En komplimenterande kvantitativ frånvarolista från min VFU skola användes också i studien. När motivationsfaktorerna diskuterades så framkom två huvudresultat, betygets vikt för den yttre motivationen och att den inre motivationen för ämnet generellt är lägre på yrkesprogram. Det andra temat ”frånvaro” var ensidigt där samtliga idrottslärare uttryckte att yrkesprogrammen generellt har mer frånvaro än högskoleförberedandeprogrammen. I det sista temat diskuterades motivationsarbetet och där framkom flexibilitet, direkt feedback och uppmuntran som sätt att motivera.  Motivationsfaktorerna innefattade vilka programtyper som hade mest inre motivation och yttre motivation och varför den motivationen uppstod. I temat ”frånvaro” så diskuterades anledningar till att frånvaron är högre på yrkesprogram. Idrottslärarnas motivationsarbete analyserades för att sedan diskutera varför en autonomistödjande lärarstil är att föredra. / The aim of the study is to get a deeper understanding in how absence occurs in vocational programs and how physical education teachers work with motivational work.  After my own observations during my internship in a high school I saw a visible difference in absence between vocational programs and college preparatory program which got clearerafter obtaining an absence list. Motivation is something that affects people in different ways. The Self-determination Theory was used to evaluate vocational students and how motivationcould be affected by competence, autonomy and relatedness. The qualitative method was performed with an unstructured interview with six currentphysical education teachers from three different high schools. Three main themes were made before the interviews and those where motivating factors, absence, and motivational work. A complimentary quantitative absence list from my internship school was also used in the study. When motivational factors were discussed during the interviews two main results wereformed, the importance in grades for students’ outer motivation and that inner motivation generally is worse in vocational programs. The second theme was absence where all participants answered the same way, vocational programs generally have more absence in physical education compared to college preparatory programs. The last theme discussed was the motivational work where flexibility, direct feedback and encouragement where ways tomotivate. Motivational factors included the program types which had a higher inner and outer motivation and why that motivation occurred. The theme “absence” provided reasons for the higher absence rate in vocational programs. The motivational work from physical educationteachers was first analyzed to then discuss the reason why an autonomy supported teaching style is recommended.

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares arbetssätt att inkludera elever med övervikt i idrottsundervisningen (att göra undervisningen tillgänglig för alla). Två centrala frågeställningar ställs: (1) På vilket sätt anpassar idrottslärare undervisningen för elever med övervikt? (2) Hur betygsätts elever med övervikt? Genom en systematisk informationssökning består kunskapsöversikten av tolv primärkällor. I arbetet har både nationella och internationella forskningsartiklar, tidskriftsartiklar, studier och en autoetnografi som sträcker sig ungefär 10 år tillbaka inkluderats. Tanken var att primärt hålla mig till informationskällor från 2013 till 2023 med uppdaterade fakta, men har också använt mig av några äldre relevanta källor. En synopsis av varje studiens syfte, metod och resultat introduceras nedan.  Resultaten visar att det finns ett samband mellan lärarnas bedömningskriterier och elever med övervikt, då lärarna betygsätter elever med olika kriterier. Dessutom har överviktiga elever svårt att känna sig inkluderade i idrottsundervisningen på grund av deras kroppsliga förmåga. Både elever i normalvikt och överviktiga elever ska kunna utföra samma aktiviteter på samma tid. Kunskapsöversikten visar också att elever med övervikt tappar sin motivation, glädje och ambition att vilja vara med i idrottsundervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver ha nya arbetssätt i sin undervisning och nya, effektivare metoder för att inkludera alla elever i undervisningen.