<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?</p><p>Metod</p><p>Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan).</p><p>Resultat</p><p>De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar.</p><p>Slutsats</p><p>Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.</p>

Vår studie är en undersökning om hur idrottslärare på grundskolan uppfattar och tolkar läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Eftersom begreppet hälsa är svårt att definiera har det också inneburit att lärare uppfattat hälsobegreppet olika och alla elever ges inte samma förutsättningar att lära sig vad som främjar god hälsa. Vårt syfte är att ta reda på vilka aspekter som idrottslärarna tycker är viktiga utifrån ett hälsoperspektiv och hur de upplever hälsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att få så personliga svar som möjligt och på så sätt kunna analysera vårt material och för att svara på våra frågeställningar. I vår teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lärare tidigare har uppfattat läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Vi ser också skillnader i lärarnas sätt att bedöma elevernas kunskaper i vad som främjar hälsa. Vi har i vårt resultat sammanställt alla svaren och gjort en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna där vi även gör en jämförelse lärarna emellan. I vår diskussion diskuterar vi det viktigaste om vad lärarna har sagt och gör jämförelser med tidigare forskning och våra egna synpunkter. Det viktigaste vi har kommit fram till är att idrottslärarna anser att tiden inte räcker till för att arbeta med hälsa i den utsträckningen som lärarna skulle önska att de gjorde. De flesta av lärarna önskar också att de kunde arbeta mer ämnesövergripande för att täcka in de bitar i läroplanen som blir lidande. Det handlar framför allt om kost och anatomiläran. Den psykiska hälsan och de delar som innefattar avslappning och stresshantering är också några av de hälsoaspekter som lärarna berör och som de skulle vilja arbeta mer med i skolan. Bollspelen beskrivs fortfarande som de dominerande aktiviteterna i undervisningen men hälsoundervisning har blivit allt vanligare med ett mer varierat innehåll på lektionerna. Framför allt de yngre lärarna arbetar mer varierat och blockvis med olika aktiviteter vilket är positivt och som främjar till livslångt lärande.

I dagens samhälle debatteras det kring ämnet Idrott och hälsa då medvetenheten runt ämnets betydelse har ökat. Detta har medfört att det har påvisats flera brister än tidigare. De brister som framgått har således lett till att idrottsläraren fått en allt mer kritiserad yrkesroll. Denna studie har som syfte att undersöka idrottslärares uppfattning av den egna yrkesrollen idag samt att ta reda på om och hur de uppfattar att yrkesrollen har förändrats och kommer att förändras över tid. Studiens resultat har insamlats genom kvalitativa djupintervjuver där respondenterna har valts ut för att representera olika lärargenerationer. Samtliga intervjuer har spelats in och senare transkriberats. Intervjusvaren har vidare tolkats och analyserats med stöd i tidigare forskning kring didaktiska teorier. I resultatet framgår det att yrkesrollen har förändrats, dels för att den idag har fler outtalade krav än tidigare och dels för att förväntningarna från samhället idag är högre. Även fast kraven på idrottslärare är högre idag håller lärarutbildningarna inte måttet, vilket medför att lärarna blir dåligt rustade för att möta upp mot de ställda kraven. Av resultatet har det slutligen framkommit att yrkesrollen i framtiden kommer att vara stärkt, och handla om att läraren måste kunna tillämpa nya metoder för att väcka elevers nyfikenhet. / In today's society, there is an ongoing debate around the subject Physical Education. The raising awareness of the importance of the subject has led to a subject with several identified shortcomings. With this identified deficiencies, today’s professional role of the P.E. teacher has been increasingly criticized. This study aims to investigate P.E. teachers’ perceptions of their professional role today and to find out if and how they perceive their professional role has changed and will change over time. The data in this study were collected using qualitative interviews where subjects were selected to represent different generations of teachers. All interviews were recorded and later transcribed. The interview responses have been interpreted and analyzed with the aid of previous research on didactical theories. The result shows that the professional role has changed, partly because it now has more unspoken demands than before and partly because of the expectations from society today is higher. Even though the demands on P.E. teachers are higher today, the teacher education programs fail to measure up to the requirements needed to fully equip new teachers. In the future, there will be a strengthened professional role that will require the P.E. teacher to be able to apply new methods to raise students' curiosity.

The purpose of my study was to examine how teachers in physical education experience different frame factors impact on their outdoor education and their choice of didactic approach. My study is based on Lundgren´s frame factor theory and Peitersen´s didactic learning model. I have used a qualitative research method to answer my questions. I have been using semi-structured interviews to interview six PE teachers who all teach at high school level. Based on my results we see that the teachers experience teaching hours and class sizes as the frame factors that mainly affect the outdoor education. Teachers often choose to split up the outdoor activities into sequences in order to achieve better learning. Based on my results the report concludes that the teachers experience outdoor education as a major part of physical education. They consider the organizational framework to be strenuous and to be something that requires careful didactic planning. / Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever olika ramfaktorers inverkan på sin friluftsundervisning samt deras val av didaktiskt tillvägagångssätt. Min studie lutar sig mot Lundgrens (1989) ramfaktorsteori samt Peitersens (2001) didaktiska inlärningsmodell. För att besvara mina frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod används. Jag har med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat sex idrottslärare som alla jobbar på högstadiet. Utifrån mina resultat ser man att idrottslärarna upplever undervisningstiden och klasstorlekarna som de ramfaktorer som påverkar friluftsundervisningen i störst grad. Lärarna väljer ofta en deluppbyggnadsundervisning när de ska lära ut friluftsliv i skolan. Utifrån mina resultat är uppsatsens slutsats att idrottslärarna upplever friluftsundervisningen som en stor del av ämnet. De anser att de organisatoriska ramarna är påfrestande och kräver en noga didaktisk planering.

Bakgrund: Skillnaden mellan de fysisk aktiva och de fysiskt inaktiva ungdomarna blir allt större idag. Hjärt och kärl-sjukdomar är en av de dominerande folksjukdomarna som kan uppstå av fysisk inaktivitet. Skolan är en arena där barn utvecklas och får en möjlighet att röra på sig under skoltid. Som blivande idrottslärare är det då viktigt att kunna motivera eleverna i ämnet för ett fortsatt fysisk aktivitet. Syfte: Det primära syftet med undersökningen är att undersöka hur några idrottslärare arbetar för att motivera sina elever i idrott och hälsa. Därför valdes det att studera hur ett begränsat urval av idrottslärare i Karlstad kommun motiverar sina elever i ämnet idrott och hälsa. Metod: Arbetat är en kvalitativ metod i form av intervjuer vilket också har använts i undersökningen. Sex idrottslärare, tre som arbetar på ett högstadium och tre idrottslärare inom Karlstad kommun har undersökts. Intervjuerna har sammanställts och blivit resultatet av min studie. Respondenterna är konfidentiella och är skyddade av etiska rättigheter. Resultat: Resultaten visar att många av respondenterna upplever att motivationen är bra på skolorna och det har och göra med att många är fysiskt aktiva på fritiden. Resultaten visar även att variation i undervisningen och att det är viktigt att se eleverna och kunna erbjuda aktiviteter där varje elevs behov tillfredsställs samtidigt som eleverna får inflytande på idrottslektionerna. Detta leder i sin tur att de tre psykologiska behoven som kompetens, självständighet och samhörighet uppfylls och den inre motivationen stärks i ämnet. Studien har även kopplats i hop med tidigare studier och Self Determination Theory som är studiens teoretiska utgångspunkt. Nyckelord: Idrottslärare. Idrott och hälsa. Motivation. Skola. / Background: The difference between the physically active and the physically inactive young people is increasing today. Cardiovascular disease is one of the dominant endemic diseases that can be caused by physical inactivity. The school is an arena in which children develop and get an opportunity to move on during school hours. As future physical education teachers, it is then important to be able to motivate students in the subject of continued physical activity. Purpose: The primary objective of the study is to examine how physical education teachers can work to motivate their students in sports and health. Therefore it was chosen to study how a limited selection of the teachers in Karlstad municipality works to motivate their students in physical education and health. Method: I have used a qualitative approach in the form of interviews, which has also been used in the investigation. Six education teachers, three working at a high school and three physical education teachers in the municipality of Karlstad have participated in the investigation. The interviews were compiled and became the result of my study. The respondents are confidential and are protected by moral rights. Result: The results show that many of the respondents feel that the motivation is good at the schools and it has to do with the fact that many are physically active during their leisure time. The results also show that the variation in teaching, and that it is important to see the students on a more personal level and offer activities where each student's needs are met while students gain influence in PE classes. This leads in turn to the three psychological needs of competence, autonomy and affinity are met and internal motivation is strengthened in the subject. The study has also been linked to previous studies and Self Determination Theory is the study's theoretical base.   Keywords: Physical education teacher. Physical education and health. Motivation. School.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen? Metod Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan). Resultat De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar. Slutsats Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor. Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera. Majoriteten av lärarna gav beskrivningar som kunde kopplas till det salutogenta perspektivet av hälsa medan några få kopplades till det patogenta perspektivet. Det som gick att urskilja var att alla respondenter hade ett stort fokus på den fysiska aktiviteten i undervisningen där många aktiviteter valdes ut då de lockade till högt deltagande och aktivitet. Det som dock skiljde lärarna inom det salutogenta perspektivet ifrån lärarna inom det patogenta perspektivet var att de även fokuserade på andra aspekter som gällde hälsan och hade mer variation i sin undervisning där även psykiska och sociala aspekter av hälsa berördes. Det anmärkningsvärda i studien var att det sätt respondenterna definierade hälsa på hade stor betydelse för valet av undervisningsinnehåll. Även vid hanteringen av olika aktiviteter skiljde sig lärarna åt då vissa respondenter försökte bejaka andra utvecklingsområden såsom sociala relationer samt elevernas upplevelse av själva aktiviteten även om aktivitetens huvudfokus låg på fysisk aktivitet.

Detta arbete handlar om idrottslärare som undervisar nyanlända i simning. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka de problem som idrottslärare möter i simundervisningen med nyanlända och hur de hanterar dessa problem. Studien har två frågeställningar: Vilka utmaningar och problem möter idrottslärare i samband med simundervisning för nyanlända? På vilket sätt arbetar idrottslärarna för att stötta nyanlända elever i simundervisningen? Ansats och metod: Jag har valt att genomföra denna studie genom en kvalitativ forskningsansats. Valet av metod i denna studie faller på semistrukturerad intervju. Resultat: Resultatet har tolkats med hjälp av olika begrepp inom sociokulturellt perspektiv och “self- efficacy”, som handlar om lärarens tro på sin egen förmåga. Resultatet är indelat i två delar, vilka svarar mot uppsatsens forskningsfrågor. Den första delen handlar om de utmaningar och problem som idrottslärarna upplever i samband med simundervisningen. Den andra delen behandlar strategier och arbetssätt som idrottslärarna använder för att hantera utmaningar och problem. De utmaningar och problem som idrottslärarna berättar om handlar om elevers rädslor och även om att elever utmanar normer samt att lärarna upplever skillnader mellan flickors och pojkars simkunnighet. Lärarna uttrycker en tveksamhet till sin egen kompetens att lära ut simning, vilket kan utgöra ett hinder för lärarnas förmåga att lära ut simning. En bristande ledning upplevs som ytterligare ett problem i samband med simundervisning för nyanlända. Idrottslärarna berättar om olika sätt att arbeta med elevernas simning. Först handlar det om att möta eleven där den befinner sig för att kunna stötta på rätt sätt, vilket exempelvis kan innebära att få eleverna att ta sig till simhallen, ta sig ner i vattnet eller vilken simteknik som används. När eleven är i vattnet börjar lärarna arbeta med att få eleven att slappna av, flyta och andas. Förutom motorikträning och tekniker i vattnet använder några lärare samundervisning som en strategi och arbetssätt, medan andra lärare använder särundervisning som sin strategi. Samarbete med andra lärare är viktigt för att lärarna ska ha möjlighet att både överblicka säkerheten  i  bassängen  och  för  elevernas  siminlärning.  Samtliga  idrottslärareefterfrågar mer samarbete med andra lärare, även på andra skolor.

The purpose of this essay is to examine how some individual PE teachers view knowledge and what they think about the status of physical education whitin the school. The method used in this examination was both sudies of literature and a qualitative investigation. Six PE teachers, from three diffrent schools in Sweden, were interviwed from a phenomentographic research approach. I made the analysis from a sociocultural approach. The result indicates that th teachers had difficulties to describethe conception of knowledge, but that the pupils/students achieve knowledge in physical education. Many of the teachers' thoughts of knowledge can be described with the sociocultural approach. The teachers also think that the status of physical education is high among the pupils/students if they view it from an entertaining perspective, but the school subject achieves a lower status if they see it from an educational perspective.

Detta är en studie om vilken typ av människor som väljer att bli idrottslärare och varför de väljer just att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns gemensamma faktorer som går att urskilja för personer inom idrottsläraryrket och även försöka förstå vad som krävs för att bli idrottslärare. Studiens teoretiska utgångspunkt har sin grund i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som i dagsläget undervisar i Idrott och Hälsa på högstadiet. Dessa lärare har arbetat olika länge och arbetar på olika skolor och har på sina sätt format sin egen undervisningsstrategi och hur de ser på yrket och vad som krävs för att lyckas. Resultatet visar att det krävs vissa specialegenskaper för att kunna bli idrottslärare, inte bara ett grundintresse för idrott utan även egenskaper att kunna leda, motivera, bygga relationer och framför allt att inspirera och motivera till ett aktivt liv. Idrottslärarna är eniga i sina svar att det inte är vem som helst som kan bli idrottslärare och att det skulle behövas någon form utav lämplighetsprov, antingen vid ansökningen till utbildningen eller under första verksamhetsförlagda utbildningen när lärarstudenterna får prova på att praktisera under en period i en skola.