I denna studie var syftet att undersöka idrottslärares erfarenheter till ett tvålärarskap samt de effekter som det för med sig. Frågor som behandlades var hur utformningen av undervisningen såg ut men också fördelar och nackdelar med ett tvålärarskap. Vid analysen tillämpades en fenomenografisk analysmodell bestående av sju steg. Studiens empiriinsamling gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som undervisade i tvålärarskap i årskurs 1–9 eller gymnasiet. Resultatet visade att lärarna utformade undervisningen på ett liknande sätt, där det varierade utifrån gruppens behov men också moment. Samtliga lärare försökte undervisa alla elever tillsammans. Fördelar med tvålärarskapet var utveckling av ämnet, sambedömning och ökad måluppfyllelse. Nackdelarna som belystes var ökad undervisningstid samt ökade lönekostnader. Förslag till framtida forskning är att jämföra skillnader mellan en skola med tvålärarskap och enlärarsystem men också studera om betygen förändrats i takt med tvålärarskap.

Tvålärarsystem är ett arbetssätt som blir vanligare i svenska skolan. Det går ut på att två klass–eller ämneslärare delar på ansvaret för eleverna och dess tillhörande planering, undervisning och bedömning. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur tvålärarsystemet kan organiseras och genomföras i svensk kontext och hur arbetssättet ur ett lärarperspektiv påverkar undervisningen och möjligheter att möta elevernas behov. Det för att fylla den kunskapslucka som saknaden av svensk forskning kring tvålärarsystemet ger. I kapitlet tidigare forskning presenteras internationell forskning om tvålärarsystemet som kallas co-teaching. Då det saknas forskning om tvålärarsystemet i ett svenskt perspektiv kommer därför även beprövad dokumenterad erfarenhet om tvålärarsystem i Sverige att presenteras. Utifrån den tidigare forskningen framkommer två bärande begrepp ”kollegialt samarbete i klassrummet” samt ”gruppering”, dessa kommer ligga som ett teoretiskt raster över studien. I metodkapitlet beskrivs studiens tillvägagångssätt, beskrivning av informanterna, analysprocessen, etiska övervägande och en metoddiskussion. I resultatkapitlet presenteras informanternas beskrivning av undervisning och vilka konsekvenser det ger upphov till. Fokus ligger på vad den läraren som inte håller i undervisningen gör. I resultatet beskrivs även hur informanterna upplever att arbetssättet påverkar eleverna samt lärarnas möjlighet att möta elevernas behov. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i förhållande till den tidigare forskningen och de beprövade dokumenterade erfarenheter som presenterats i studien. Slutsatser utifrån studiens resultat är att lärarna är positivt inställda och upplever det lättare att möta elevernas behov, göra anpassningar och skapa en roligare och bättre undervisning. Det framkom att respondenterna saknar bevis för att tvålärarsystemet ökar elevernas måluppfyllelse men att alla har en känsla av att måluppfyllelsen ökar eftersom de känner att de kan möta fler elevers behov. En viktigt förutsättning för arbetssättet är att lärarnas samarbete fungerar. Ytterligare en viktig slutsats är att det behövs forskning om tvålärarsystemet ur ett svenskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om specialpedagogens yrkesroll i en organisation med tvålärarskap, utifrån vilka förutsättningar rektor ger och vilken funktion specialpedagogen får i organisationen. Genom en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med rektorer och specialpedagoger, analyserades resultat med stöd av systemteorin. Resultatet av intervjuerna visade att specialpedagogens roll i ett tvålärarskap kan se olika ut och formas utifrån lokala förutsättningar och relationer i högre grad än examensordningen. Både rektorer och specialpedagoger gav bilden av att specialpedagogen i en organisation med tvålärarskap främst agerar på grupp- och individnivå med undervisande och handledande uppdrag gentemot allmänlärarna. Slutsatsen av studien var att specialpedagogen i en organisation med tvålärarskap verkar på organisations-, grupp- och individnivå i olika stor omfattning. Viktiga faktorer som tid, relationer och mandat framkom för hur specialpedagogens roll formas i en organisation med tvålärarskap. Som vidare forskning skulle det vara av intresse att genomföra studien med ett större urval eller utifrån ett elevperspektiv där effekten för elever i behov av stöd studeras.

Studiens syfte var att få en inblick i bakomliggande faktorer till hur skolor i Sverige organiserar sin matematikundervisning. Vad och vem som påverkar vilken organisationsform som väljs, vilka föroch nackdelar rektor och speciallärare med specialisering mot matematikutveckling ser med den valda organisationen samt vilken roll speciallärare med specialisering mot matematikutveckling har i vald organisationsform. En enkät mailades till ansvariga på 1027 högstadieskolor med årskurs 7 - 9, kommunala skolor och friskolor i hela Sverige. Enkäten, som 214 respondenter svarade på, försåg oss med både kvantitativ och kvalitativ empiri vilken gav oss bakgrundsinformation till skolornas val av organisationsform i matematikundervisningen. Genom enkäten fick vi även kontaktuppgifter till 82 rektorer och på 32 av dessa skolor fanns även en speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. De 8 rektorer som kontaktades gav oss en djupare inblick i studiens frågeställningar, även 5 speciallärare med specialisering mot matematikutveckling bidrog med kvalitativ empiri till studien. Studien visar att av de 214 skolor som svarat på enkäten har cirka 50 % helklassundervisning, knappt 20 % tvålärarskap, knappt 20 % parallellagd undervisning och drygt 10 % annan organisationsform av matematikundervisningen. Ett tydligt mönster som syntes var att oavsett vilken organisationsform skolorna angett satsar de extra resurser på att det ska finnas fler vuxna i matematikklassrummet, det kan vara ämneslärare, resursperson, speciallärare eller specialpedagog. Det förekommer även att elever delvis arbetar med matematik i liten grupp med ämneslärare eller speciallärare. Några skolor anger att de ger eleverna mer tid för matematik, det kan vara genom utökad timplan, matematik på elevens val eller matematiktillfälle utanför ordinarie skoldag. Alla insatserna har som mål att eleverna skall bli behöriga att söka till gymnasiet. / The purpose of the study was to get an insight in the factors behind how schools in Sweden are organising the teaching of mathematics. What and whom has made the overall decisions, and the advantages and disadvantages with the selected organisation in the perspective of the principal and the special needs coordinator and what part the special needs coordinator is playing in the selected organisation in teaching mathematics. A survey was emailed to the principal of 1027 secondary schools, both compulsory mainstream schools and independent schools in the whole of Sweden. Our survey gave us both quantitative and qualitative empirics regarding the reasons behind the selected form of organisation within mathematics and contact details to 82 of the participating principals and at 32 of these schools there was also a special needs coordinator focusing on mathematics development. The 8 principals who were contacted and the 5 special needs coordinators in mathematics provided deeper understanding to the questions of the study and increased the qualitative empirics .The study shows that out of the 214 replies from different schools approx 50% are teaching mathematics in a complete class of students with one responsible teacher, 20% are using two teacher system, 20% are timetabling classes in parallel and 10% in another or combined form of organisation. A clear pattern that we identified was that the schools regardless of the form of organisation all spent resources on adding extra staff during mathematics lessons, for example another subject teacher, teacher assistant or special needs coordinator. Some schools teach their students in smaller groups, others have extended the number of hours or made mathematics a pupils choice to increase the number of hours in mathematics. The overall aim for the efforts is to make all the students qualified for studies at sixth form.

Studien syftar till att åskådliggöra hur sex grundskollärare och tre rektorer beskriver att de arbetar med tvålärarskap i undervisningen och hur detta system skulle kunna påverka elevers läs- och skrivutveckling. Tvålärarskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige men har enligt internationella studier visat sig ha en god effekt på elevers kunskapsutveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer och studien har tolkats genom ett dialogiskt perspektiv där kommunikation och dialog ses som nödvändigt för all form av kunskapsutveckling. Resultatet visar att alla respondenter menar att tvålärarskap kan minska påfrestningarna hos lärarna genom en fördelning av arbetsbördan, vilket kan göra läraryrket mer lustfyllt. Resultatet visar även att tvålärarsystem kan vara särskilt gynnsamt för skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. Tvålärarskap kan även komma att påverka elevers läs- och skrivutveckling i en positiv bemärkelse genom den ökade dialogen som arbetssättet skapar. Dock krävs en tydlig styrning från skolledningen för att tvålärarsystemet ska bli framgångsrikt.

Syftet med denna undersökning är att undersöka, analysera och diskutera tvålärarskap för elever i behov av stöd ur specialpedagogers och rektorers perspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie och undersöker vilka fördelar och nackdelar det finns med tvålärarsystemet för inkludering. Till hjälp i insamlandet av empirin har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts för att bidra med kunskap om två rektorers och tre specialpedagogers, från fem olika skolor, syn på tvålärarsystemet för elever i behov av stöd - inom både kommunal och fristående grundskoleverksamhet.De teorier vi har utgått ifrån är ekologisk systemteori och det relationella perspektivet.Bronfenbrenners begrepp mikro-, meso-, exo- och makrosystem har använts som stöd för analysen av vårt resultat, vilket visar att tvålärarsystemet ger ökad trygghet, studiero och inkludering för eleverna. Resultatet visar också på en större flexibilitet i hur elevgrupper formas, ett fördjupat kollegialt lärande samtidigt som specialpedagogen som enskild yrkesroll blir mindre framträdande.Den specialpedagogiska relevansen syns i tvålärarsystemets anknytning till läraruppdraget. Specialpedagogen utvecklar skolverksamhetens lärmiljöer för att undanröja hinder och svårigheter i den, analyserar svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå samt verkar som ett stöd för alla elever oberoende av stödbehov.

Syftet med föreliggande studie är att få inblick i vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever vid arbete i ett tvålärarsystem. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet avslöjar att metoden är gynnsam för lärare när det gäller planering, nyttjande av kompetens och minskad arbetsbelastning.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur 11 lärarpar (totalt 22 lärare) i fyra svenska grundskolor i tre kommuner beskriver sina erfarenheter av de organisatoriska förutsättningar som följer med ett tvålärarsystem och hur det påverkar deras arbetsmiljö. Empirin utgörs av 11 semistrukturerade parintervjuer och tolkades med hjälp av organisationsteorin och dess fokus på effektivitet kopplat till hur lärarna organiserat sitt samarbete. Det svenska tvålärarsystemet är ett relativt nytt arbetssätt som bygger på ett nära kollegialt samarbete mellan två (eller fler) lärare, och studien visar att tvålärarsystemet skiljer sig åt både organisatoriskt och relationellt jämfört med hur en ensam lärare organiserar sina arbetsuppgifter. Resultatet visar att respondenterna anser att tvålärarsystemet bidrar till en förbättrad arbetsmiljöb åde när det kommer till arbetsbelastningen och till en mer lustfylld arbetssituation. Men de betonar även att relationen mellan lärarna är avgörande för att samarbetet överhuvudtaget ska fungera. Resultatet visar även att tvålärarsystemet bidragit till att de organisatoriska förutsättningarna ändrats för studiens lärare när deras skolor infört tvålärarsystemet som arbetssätt. Dels på grund av den ökade kostnaden som följer arbetssättet med två legitimerade lärare per klass, dels på grund av det kollegiala samarbetets arbetsfördelning som följer med arbetssättet. Resultatet kan även visa att den svenska vetenskapliga forskningen om tvålärarsystemet i stort sett är obefintlig, men att studiens resultat styrks av den internationella forskning som finns om coteaching (förebilden till det svenska tvålärarsystemet). Även internationell och nationell forskning om kollegialt samarbete samt flertalet skildringar om det svenska tvålärarsystemet styrker studiens resultat. Min slutsats av den här studien är sammanfattningsvis att utifrån lärarnas perspektiv är de rörande överens om att tvålärarsystemet är ett arbetssätt som förbättrar deras arbetsmiljö.

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare och fyra elever upplever organisering av undervisning svenska som andraspråk. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer som genomfördes både digitalt och genom personliga möten. Resultatet av studien visar att det finns olika sätt att organisera svenska som andraspråk på. Skolor väljer att lägga upp undervisningen på olika sätt på grund av de ramfaktorer som påverkar skolorna, så som lokaler och ekonomi. En del skolor väljer att blanda svenskelever med svenska som andraspråkselever i samma klassrum, medan andra skolor delar upp dem i olika klassrum. Lärarna och eleverna upplever ämnet svenska som andraspråk vara relationsbaserat där läraren genom sitt arbete stärker elevernas tro på den egna förmågan. De ser fördelar med mindre studiegrupper och fler lärare närvarande. Studiens slutsats är att det finns både för- och nackdelar med organiserandet av svenska som andraspråk. Svenskämnenas likvärdighet i styrdokumenten speglar inte verkligheten.

Detta examensarbete grundades på en kvalitativ och empirisk studie. Målsättningen har varit att utröna vilka teorier och faktorer som kunde bidra till elevers motivation och lärande, och hur lärare verksamma i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen ser på möjligheterna att kunna påverka denna. En annan viktig aspekt i studien kretsar kring frågeställningen om ”tvålärarskapet”; som kortfattat innebär att två lärare arbetar parallellt i klassrummet. Har lärare som arbetar enligt denna metod en möjlighet att underlätta och entusiasmera inlärningen och motivationen? Finns det eventuellt några nackdelar? Förutom kontakten med en svensk förgrundsgestalt bakom undervisningsformen; tvålärarskapet, används djupintervjuer med sammanlagt sex lärare, samt diskussioner och två mer omfattande intervjuer med elever som grund. Studien har funnit att bland de viktigaste teorierna för att främja motivationen och lärandet återfanns teorin om Tron på sin egen kapacitet, Sociala relationer, Förväntningar och värden, samt Inre motivation, yttre motivation. Tvåläraskapet kan ha ett samband med teorin om Sociala relationer vilket skulle kunna ha implikationer på dess inverkan på motivationen och lärandet. / This thesis was based on a qualitative and empirical study. The objective was to discover which theories and factors could contribute to students' motivation and learning, and how teachers active in the teaching of science subjects see the possibilities of being able to influence this. A very important aspect of the study revolves around the question of "co-teaching"; which in short means that two teachers work in parallel in the classroom. Do teachers working according to this method have an opportunity to facilitate and encourage the learning and motivation? Are there any downsides? In addition to the contact with one of the most outspoken Swedish professionals behind the educational method of co-teaching, in-depth interviews with a total of six teachers are used, as well as discussions and two more extensive interviews with common students as a basis. The study has found that among the most important theories to promote motivation and learning were the theories of Self-Efficacy, Social Relations, Expectations and Values, and Intrinsic motivation, extrinsic motivation. Co-teaching may be related to the Social Relationship theory, which could have implications for its impact on motivation and learning.