Titel                                    ”Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register” Petra Stenkula En fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret   Syfte              Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen.   Metod           Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation.   Resultat         Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory. Strategierna som användes för att upprätthålla image var för många och olika för att uppfattas som trovärdiga medan polisen utförde i teorin en perfekt apologia. Polisen beklagade situationen, berättade om vilka åtgärder som skulle utföras och Justitiekanslern beslutade om kompensation till de drabbade.

Numera lever vi i ett krissamhälle där vi nästan varje dag nås av budskap från olika typer av kriser. När en organisation drabbas av en kris är det viktigt att tänka på vilken kommunikation man använder för att nå ut med sitt budskap. Uppsatsens syfte var att undersöka hur en organisation använder sig av olika försvarsstrategier och retoriska appeller i sin kriskommunikation. Organisationen som valdes ut var flygbolaget Norwegian och deras hantering av den 11 dagar långa flygstrejken under mars 2015. Eftersom att sociala medier numera blivit en viktig del av kriskommunikation har jag valt att använda mig av Facebookinlägg för att jämföra med pressmeddelanden. Uppsatsens hade tre frågeställningar: Kan Norwegians kriskommunikation kopplas till ”Image repair theory” ? Hur använder Norwegian sig av ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation? Hur skiljer sig detta på Facebook och i pressmeddelanden? Resultaten visade att Norwegian använde sig av flera strategier från Image repair theory. Detta gjorde bland annat genom att minska händelsens anstötlighet, bortförklaringar, förnekande och projicering. Den strategi som användes mest var att minska händelsens anstötlighet och den som användes minst var bortförklaring. Resultaten visade också att Norwegian på olika sätt använde sig av retorikens ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation. Norwegian försökte bland annat att stärka sitt ethos genom att använda en god ton, visa välvilja samt använda sig av goda handlingar. De försökte också många gånger att väcka känslor genom att visa medlidande och empati. Detta visade sig vara ett sätt för Norwegian att använda sig av pathos i texterna. Norwegian använde sig också av logos där man ofta använde sig av fakta och argument som handlade om strejken. Mängden text varierade på de båda medierna. Facebookinläggen var ofta en kort del från pressmeddelanden och innehöll inte lika mycket information.

This study aims to reveal what marketing strategies Tunisia has used to alter their place image for the better after the terror attacks that occurred in the country 2015. These terror attacks had a negative effect on Tunisia’s tourism industry; the annual GDP brought by the tourist industry decreased by 19,73%. By using “the multi-step model for altering place image” developed by Eli Avraham and Eran Ketter, this study contains a thematic analysis on qualitative content such as news reports, advertising campaigns and press interviews to uncover what marketing strategies were used by Tunisian official tourism marketers and officials to restore the destinations positive place image and bring back tourist after the terror attacks. The result shows that Tunisia has used strategies from all three categories of strategies; source, audience and message. Furthermore, this study contributes to a better understanding on what marketing strategies a destination could use to alter their place image after gone through a crisis.

This study employs qualitative research methods to identify crisis communication strategies utilized by Tom Brady and the New England Patriots during the cheating scandal, Deflategate. Informed by Benoit’s image repair theory, this case study analyzes 14 statements made or released in response to developments throughout the scandal. The findings support the theory of image repair in that transparency in communication and public relations are important aspects in the world of professional sports as offenders work to deter or repair any damage to their reputation in the midst of a scandal. In addition to providing a unique perspective on image repair strategies, this study also offers a foundation for additional research.

Several studies have been made on the crisis communication efforts made by politicians and athletes following a personal crisis, but few focus on the efforts made by other people of influence whose image and personal brand get hurt during a crisis. The aim of this study is to examine nine of Swedish journalist Fredrik Virtanen’s statements after he was accused of rape and sexual assault by several women during #metoo. The theoretical framework is based on Goffman’s theories on impression management and Benoit’s image repair theory. The chosen method for this study is a combined qualitative text analysis and critical rhetorical analysis. The results show that a variety of image repair strategies are visible in Virtanen's communication and that the most frequently used strategies aresimple denial, differentiation, attack accuser and minimization. The results support earlier studies on image repair that claim that the cultural and societal as well as the circumstantial context is an important aspect in the success or failure of an image repair effort. The results also imply that without support from people or organisations that have previously been affiliated with the accused, who can assist in the communication efforts, the accused will have a harder time repairing their image.

This thesis investigates how the sports retailer XXL All sports united communicated throughtheir three crises during 2019. Considering that the crises were of different natures XXL isespecially interesting due to the possibility of comparing how different crises are handled.Within the field of crisis communication we have examined the material on the theoreticalbasis of Sturges, Benoit and Coombs & Holladay. This has been done through text analysis ofXXL:s Facebook posts and comments, statements in the press and press releases. Throughthis we were able to determine what kind of strategies were used and how they controlled theflow of information. The results indicate that crisis communication within XXL is notadjusted on what kind of crisis they are facing but rather adjusted by whether the companyconsider themselves guilty to the claimed offense or not.

I februari 2020 utmanade SAS den nationalistiska uppfattningen om vad som verkligen var skandinaviskt genom en reklamfilm. Den här filmen möttes av kritik där flera av kritikerna kritiserade utifrån ett nationalistiskt perspektiv. Detta ledde till att SAS påbörjade en kriskommunikationsprocess där man från deras kommunikation kan utläsa främst tre strategier från Benoits Image repair theory. SAS nekade till anklagelserna, de försökte att sänka trovärdigheten hos kritikerna och de ändrade om sin kampanj. Likt tidigare forskning är slutsatsen i den här studien att SAS agerat otydligt i sin kommunikation vilket grundar sig i att de använt sig av för olika strategier som säger emot varandra. Denna situation kan liknas vid en dialog mellan SAS och respondenter. Vad den här dialogen slutar i är två sidor som vill förmedla en bild om vad som är skandinaviskt, en diskussion som delat många i Skandinavien.

No description available.

Problemformulering och syfte Personliga varumärken blir en allt vanligare företeelse, men var händer när ett personlig varumärke står inför en krissituation? Syftet med studien är att tillföra nya kunskaper till området genom att undersöka hur ett personligt varumärkes narrativ i rörlig bild kan användas i hanteringen av en förtroendekrissituation. Metod och material Materialet som analyserades var dokumentärserien My Flip Side om Isabella Löwegrips tid efter en förtroendekris. Studien utfördes genom en narrativ analys med analysverktyget aktantmodellen. Ett frågeschema togs fram utifrån aktantmodellen och frågeställningar. Huvudresultat I den narrativa analysen av materialet har ett resultat sammanställts där det går att konstatera hur Löwengrip strävar mot två tydliga mål genom två olika sidor av sig själv. Den specifika förtroendekrisens existens har cirkulerat i dokumentärserien och påverkat de olika sidorna hos Löwengrip på olika sätt vilket skapar ett narrativ som börjar med en polerad Isabella Löwengrip som under seriens gång visar en alltmer sårbar sida. Löwengrip besvarar krisen genom att beskylla media, barndomstrauman och genom att presentera en ny version av sig själv. Den nya sidan delas dock med den Löwengrip som allmänheten tidigare känner. Dessa två sidor brottas om kampen att nå sina mål där budskapen framkommer i olika former.

Crises can affect organizations as well as individuals and in today's digitized society news about such events is easily shared. Therefore crisis management becomes important. This study aims to examine how the Swedish entrepreneur Paolo Roberto acted after being arrested for buying sex. To do this eight of Robertos statements will be analyzed. The theoretical framework is based on public apologies, Benoit's image repair theory, and Goffman's theory of impression management. The method used for the study is a combined qualitative text analysis and critical rhetorical analysis. The results show that Roberto apologized only in one of his statements. It also becomes clear that he used five of the 14 image repair strategies, of which the most frequently used are mortification and provocation. He admits to the incident but does not express that he committed a crime, but that he committed a mistake. The results also imply that Roberto presents himself as a victim in the situation by focusing on his own feelings in his statements and not on prostitution or the victim.