<p>Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.</p>

<p>Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare.</p><p>Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också.</p><p>Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt. Det svenska och brittiska urvalet hade inte lyckats uppfylla samtliga upplysningskrav, och vid en jämförelse mellan ländernas efterlevnadsgrad visade det sig att de svenska bolagen var lite bättre än de brittiska på att lämna information. De upplysningskrav som länderna var bäst respektive sämst på att lämna information var lika för länderna. Orsakerna till detta kan vara många, bl.a. olika redovisningstradition eller att ingen praxis om detta har utvecklats. Men på grund av att bolagen inte följer upplysningskraven blir årsredovisningarna inte jämförbara.</p>

Bakgrund: Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem. Syfte: Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36. Genomförande: Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar. Resultat: Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.

Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare. Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också. Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt. Det svenska och brittiska urvalet hade inte lyckats uppfylla samtliga upplysningskrav, och vid en jämförelse mellan ländernas efterlevnadsgrad visade det sig att de svenska bolagen var lite bättre än de brittiska på att lämna information. De upplysningskrav som länderna var bäst respektive sämst på att lämna information var lika för länderna. Orsakerna till detta kan vara många, bl.a. olika redovisningstradition eller att ingen praxis om detta har utvecklats. Men på grund av att bolagen inte följer upplysningskraven blir årsredovisningarna inte jämförbara.

Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.

Bakgrund: Med införandet av IFRS år 2005 tillkom en mängd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osäkerhet förelåg gällande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. Därtill finns risken att företagen utelämnar information baserat på subjektiva antaganden. Nu är det upp till bevis: Har företagen förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134? Syfte: Syftet är att undersöka om företagen har förbättrat upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS år 2005. Delsyftet är att undersöka om företag som redovisar en stor andel goodwill förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Metod: En kvantitativ metod tillämpades och empiri samlades in i form av sekundärdata. Därmed granskades företagens årsredovisningar, specifikt posterna goodwill, eget kapital och noten om nedskrivningsprövningen av goodwill. Empiri: Empirin visade att 41,8 % av upplysningskraven uppfylldes år 2005, 59,4 % av upplysningskraven uppfylldes år 2008 och 75,6 % av upplysningskraven uppfylldes år 2011. Analys: Företagen har signifikant förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134 mellan åren 2005 och 2008 samt 2008 och 2011. Företag som redovisar en stor andel goodwill har dock inte förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Slutsats: Företagens årsredovisningar har ökat i transparens vilket har lett till att företagens intressenter lättare kan förlita sig på det redovisade värdet av goodwill. Årsredovisningarna har även sedan år 2005 blivit allt mer jämförbara vilket hjälper investerare fatta bättre ekonomiska beslut vid investeringar. / Background: The introduction of IFRS in 2005 added a number of new standards - one of these was IAS 36 p.134. Some businesses had a hard time interpreting the standard while others might be omitting important information due to subjective assumptions. Thus, the investigation begins: Have businesses improved their disclosure of information in accordance with the requirements in IAS 36 p.134? Purpose: The purpose is to research if businesses have improved disclosing information in accordance with IAS 36 since the introduction of IFRS in 2005. A secondary purpose is to examine if businesses accounting for a larger share of goodwill have improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Methods: The study was accomplished using a quantitative method. We used secondary data in the form of financial reports and noted the businesses’ amount of goodwill, equity and the footnote about goodwill. Empirical: The study revealed that 41,8 % of the disclosure requirements were met in 2005, 59,4 % of the requirements were met in 2008 and 75,6 % of the requirements were met in 2011. Analysis: The various x2 tests showed that businesses significantly have improved in meeting the disclosure requirements in IAS 36 p.134 since year 2005 until year 2011. Businesses accounting for a larger share of goodwill have not significantly improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Conclusion: Businesses’ financial reports have become more transparent throughout time. Thus, users of financial statements are now able to deem the value of goodwill trustworthy. Finally, financial reports have become more comparable.

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar. Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats. Urval av företag har skett bland de koncerner som redovisar enligt IAS/IFRS och finns börsnoterade på OMX Stockholm, Large Cap. Slutsatsen av fallstudien är att företagens årsredovisningar innehåller upplysningar av olika kvalitet och kvantitet rörande nedskrivningsprövningarna. De största skillnader som uppsatsen har uppmärksammat är företagens olika redogörelser av de variabler som påverkat värderingen av goodwillvärdena. Brister har främst rört avsaknaden av motiveringar i samband med företagens kassaflödesprognoser. / Since the year of 2005 companies must do annual impairment tests of goodwill. IAS 36 provides instructions and regulations for the impairment tests, but recent studies have shown that several companies lack of adequate information in their annual reports. By doing a case study of eight companies the writers of this essay had the purpose to investigate how the impairment tests were explained in the annual reports. The purpose of this study was to describe the way companies estimated goodwill during their impairment tests, according to IAS/IFRS. Most attention was paid on the explanations that the estimates were based on. To investigate the impairment tests a qualitative case study of eight companies ́ annual reports was applied. The selection of companies was restricted to the OMX Stockholm, Large Cap. The conclusion of the study is that the annual reports contains information of various quality and quantity regarding the impairment tests. Most variances is to be found in the reports of the variables that have lead up to the estimated values. Particularly, shortages in the explanations in connection with the cash flow forecasts have been recognized.

Since 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS). The purposes of these standards are to accomplish international harmonization of accounting rules to make financial reports more comparable. However, recent research has shown that some firms tend to use goodwill strategically in a business combination by manipulating the acquired assets and consciously allocate the intangible assets to goodwill to reduce the depreciation in the income and decrease costs. This phenomenon may reduce the comparability between financial reports and thus has an opposite effect on the purpose of IFRS and IAS.The aim of this study is to show how the companies involved in this study allocate goodwill strategically. Furthermore, the introduction of the new standards has contributed to that goodwill now is a subject for impairment test, therefore we want to show whether this affected the comparability of the companies in this study.An empirical study was conducted, based on interviews with four Swedish managers. The empirical findings are discussed in the light of the IASB Conceptual Framework, IAS 36 impairment test, allocation of goodwill and the comparability between companies. Our study reveals that three of four companies has a strategy for allocating goodwill. It is also clear that comparability has been reduced by the introduction of IAS 36; all respondents agree and highlight the problem of subjectivity of the management.

Background: Goodwill has been a hot and debated topic for a longer period of time. Researchers have debated how goodwill should be accounted for and have not come to a solution. In 2005 IFRS standards came which meant that goodwill no longer will be amortized according to plan, but to be put through a yearly impairment test. Problem: A number of disclosure requirements in the financial reports have been made in an effort to avoid companies to account for goodwill differently. Apparently there still is a problem of how companies account for goodwill and there are several studies in the subject. But no one has studied how it is between two different industries, which make this study interesting to execute. Purpose/questions: This study have the purpose to investigate how the industries day to day wares and health care regards the disclosure requirements for goodwill by the impairment tests. We also want to investigate if there are between the industries any differences to fulfill the requirements. How have the industries fulfilled the requirements in IAS 36 p.134 in 2005 to 2010? Are there any differences between the industries way of following these requirements? Theory: The theories overall used in this study are: IAS 36 p.134, the IASB conceptual framework and goodwill. Method: This study has used a quantitative research design since the focus of this study has been on annual accounts and the theories have then been applied on the empirical data. Following this a content analysis was executed on the text material which is in itself of quantitative nature. The research design that has been used is case study of a multiple case design in which the industries are the two chosen cases. Conclusion: The conclusion of the study are precisely like previous studies in that companies don’t follow the disclosure requirements to satisfaction and that there is room for improvement. However it must be said that there have been an improvement in most of the points in IAS 36 p.134. A certain difference between the industries has also emerged. / Bakgrund: Goodwill har varit ett hett och omdebatterat ämne under en längre tid. Forskare har diskuterat hur goodwill ska redovisas men har inte kommit fram till någon lösning. År 2005 kom IFRS standarder som innebar att goodwill ska genomgå en årlig nedskrivningsprövning istället för att skrivas av årligen. Problemformulering: För att det ska undvikas att företag redovisar och värderar goodwill olika har det bland annat uppkommit upplysningskrav, som ska lämnas i de finansiella rapporterna vid nedskrivningsprövningar. Uppenbarligen finns det fortfarande problem kring hur företag redovisar detta och det finns flera undersökningar som behandlar ämnesområdet. Dock har ingen tidigare undersökt hur det kan vara i två olika branscher, vilket gör att denna studie var intressant att genomföra. Syfte/frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagen inom branscherna dagligvaror samt hälsovård förhåller sig till upplysningskraven för goodwill vid nedskrivningsprövningarna. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan branschernas sätt att uppfylla kraven. Hur har företagen i branscherna uppfyllt kraven kring goodwill mellan åren 2005-2010 som återfinns i IAS 36 punkt 134? Finns det några skillnader mellan branschernas sätt att följa dessa krav?  Teori: De övergripande teorier som använts i denna undersökning är; IAS 36 p.134, IASB: s föreställningsram samt goodwill. Metod: I denna studie har ett det använts en kvantitativ forskningsstrategi då studien lagt fokus på årsredovisningar och att teorierna sedan har applicerats på empirisk data. Sedan genomfördes en innehållsanalys av textmaterialet vilket är en metod av kvantitativ art. Den forskningsdesign som använts är en fallstudie av flerfallsdesign med branscherna som fallen. Slutsats: Slutsatsen av denna undersökning är precis som tidigare forskning att företagen inte följer upplysningskraven fullt ut och att det därmed finns utrymme för förbättring. Dock ska det sägas att det skett en förbättring i de flesta av punkterna i IAS 36 punkt 134. Det har även framkommit att det finns en viss skillnad mellan branscherna.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ”impairment test”. Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner. Uppsatsens fokuserar på noterade företag på OMX Stockholm Large Cap mellan åren 1992 och 2012. Metod: Arbetet har präglats av en kvantitativ metod då empirin och analysen har baserat sig i en granskning av årsredovisningar samt sammanfattning av liknande undersökningar gjorda. Vidare har ett flertal beräkningar gjorts för att senare sammanställa data i tabeller och diagram då detta underlättar för läsaren att bearbeta informationen. Slutdiskussion och resultat: Ett samband mellan konjunkturläget och nedskrivningar har inte kunnat stärkas av denna studie detta även fast det teoretiskt bör finnas ett starkt samband mellan en ekonomisk lågkonjunktur och nedskrivningar. Den fördjupade analysen visade vidare att goodwillnedskrivningar inte alls påverkas av konjunkturläget i Sverige under den undersökta perioden. Förslag till fortsatt forskning: En kartläggning av Svensk redovisningspraxis av andra immateriella tillgångar i kontrast till konjunkturläget vore intressant. Vidare vore det intressant att göra en kvalitativ studie för att få en djupare förstålse för de faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar. / Background: The manner in how companies choose to disclose their assets, especially intangible assets, has in recent decades been the subject of much discussion in light of the financial crises of the past. Since 2005, all publicly traded companies within the EU have to follow the IASB's standard works IFRS. The law changes mean, among other things, that goodwill no longer should be amortized over the useful life as an expense in the income statement but will instead be tested for impairment annually, a so-called "impairment test". Objective: The aim of the study is to map the Swedish accounting practice of goodwill and see if or how the financial crises and law changes have affected the goodwill of Swedish corporations listed on the OMX Stockholm Large Cap between 1992 and 2012. Method: The thesis has been characterized by a quantitative method as empirical data and analysis has been largely based in an audit of financial statements and summary of similar studies done. In addition, several calculations have been made and later compiled in tables and charts, as this will help readers to process the information. Final Discussion and Results: An association between the economic situation and goodwill write downs has not been strengthened by this study this even though there theoretically should be a strong correlation between an economic recession and write downs. The in-depth analysis showed that goodwill write downs were not affected by the economic situation in Sweden during the studied period. Suggestions for future research: A survey of Swedish accounting practice of other intangible assets in contrast to the economic situation would be interesting. Furthermore a qualitative study so as to get a deeper understanding of the factors that affect goodwill write downs would be interesting.