<p>Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem. Om det däremot inte finns någon tydlig positiv effekt av att införa incitamentssystem är den mediala kritiken befogad.</p><p>Genom att studera utvecklingen av ett företags aktiekurs efter att ett incitamentssystem har införts erhålls en bild av hur motiverat användandet av incitamentssystem är. I denna rapport genomförs därför ett antal studier som alla undersöker sambandet mellan aktiekursutveckling och införandet av incitamentssystem. I tidigare studier har framkommit att optionsbaserade incitamentssystem är den typ av program som bör ha störst påverkan på aktiekursutvecklingen. Därför studeras aktiekursutvecklingen i företag som infört optionsprogram. Undersökningarna påvisar en svagt positiv effekt mellan införandet av optionsprogram och aktiekursutveckling. Tillsammans med tidigare studier påvisas dock att det finns stora skillnader mellan olika typer av optionsprogram. Dessa betydande skillnader diskuteras och jämförs med de tidigare studierna som grund.</p> / <p>During the past years media has repeatedly reported of instances when corporate executives have been awarded huge bonuses. In some cases these bonuses have been close to one billion Swedish crowns. These high levels of financial rewards have been the focus of a lot of criticism and have led to a growing scepticism in society concerning the use of bonuses. The question is if it is justified that companies use these bonuses or incentives schemes. From the owner’s point of view incentives schemes are motivated if they are a result of an improved stockowner wealth. On the other hand, if there is no positive effect on the stockowner wealth it would imply that the criticism is valid.</p>

No description available.

<p> </p><p>Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande.</p><p> </p>

No description available.

Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem. Om det däremot inte finns någon tydlig positiv effekt av att införa incitamentssystem är den mediala kritiken befogad. Genom att studera utvecklingen av ett företags aktiekurs efter att ett incitamentssystem har införts erhålls en bild av hur motiverat användandet av incitamentssystem är. I denna rapport genomförs därför ett antal studier som alla undersöker sambandet mellan aktiekursutveckling och införandet av incitamentssystem. I tidigare studier har framkommit att optionsbaserade incitamentssystem är den typ av program som bör ha störst påverkan på aktiekursutvecklingen. Därför studeras aktiekursutvecklingen i företag som infört optionsprogram. Undersökningarna påvisar en svagt positiv effekt mellan införandet av optionsprogram och aktiekursutveckling. Tillsammans med tidigare studier påvisas dock att det finns stora skillnader mellan olika typer av optionsprogram. Dessa betydande skillnader diskuteras och jämförs med de tidigare studierna som grund. / During the past years media has repeatedly reported of instances when corporate executives have been awarded huge bonuses. In some cases these bonuses have been close to one billion Swedish crowns. These high levels of financial rewards have been the focus of a lot of criticism and have led to a growing scepticism in society concerning the use of bonuses. The question is if it is justified that companies use these bonuses or incentives schemes. From the owner’s point of view incentives schemes are motivated if they are a result of an improved stockowner wealth. On the other hand, if there is no positive effect on the stockowner wealth it would imply that the criticism is valid.

Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande.

Degree project in Logistics, 30 credits, The Business Administration and Economics Programme, Linnaeus University, 4FE05E, Spring 2013 Authors: Ida Nilsson &amp; Malin Skacke Tutor: Peter Berling Examiner: Helena Forslund Title: Increased profit potential by controlling customers’ ordering patterns -­‐ A case study at Oatly Background: Oatly manufactures and sells oat-­‐based products and deliveries are today carried out through an external distributor. The company is going through a re-­‐organisation and will in the future be managing stock keeping and planning of deliveries with their own resources. The customers’ present ordering frequency and volume differ substantially, leading to unnecessary costs. In order to reduce their costs, Oatly will have to influence the customers’ ordering patterns. Purpose: To identify what ordering patters Oatly’s eleven customers have and what logistical costs each creates and what drives the costs. Furthermore, the purpose is to determine how the customers most appropriately can be steered towards larger order volumes less frequent to increase Oatly’s profit potential. Methodology: A positivistic angle has been used throughout the report with a deductive approach. The report is a case study of the company Oatly and a qualitative research strategy has mainly been used. A certain amount of quantitative data has also been used and all numbers and costs in the report are fictional due to confidential reasons. Theoretical and empirical evidence has been analysed to draw any eventual conclusions. Conclusions: The report’s problem based questions have been answered with a number of conclusions. The ordering pattern of Oatly’s customers differentiate in terms of volume and frequency, which can be due to the customer’s size and what resellers they have. An additional conclusion is that logistical costs arise in combination with the activities of reloading, transportation and administration. The extent of these activities differs from one another and therefore contributes to differences in the costs between the customers. The costs are primarily driven by number of incompletely ordered pallets, volume as well as the number of orders. The customer’s ordering patterns can be controlled with the help of controlling methods and the most appropriate ones are gradual order discount in combination with a fee for ordering on a non-­‐agreed day as well as good communication and well formulated contracts. Keywords: Ordering patterns, logistical costs, discount, ordering related incitements, contracts.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande. En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper.

No description available.

The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding about why Swedish banks choose to work and report CSR and also analyze differences and similarities between two banks. Research question: Why do Swedish companies within the financial sector choose to report and work with Corporate Social Responsibility? The major incentives to work and report CSR are because it benefits bank´s businesses, which is driven by stakeholders. Stakeholder pressure is also an important incentive, especially pressure from customers and employees. The incentives that differed between the two banks were morality of the business leader, society and the priority of stakeholders. The incentives that we could not support were guidelines and competitors-