Bakgrund: Utvecklingen av informationssamhället har inneburit att de anställda är en av företagets strategiska resurser. Utifrån dagens situation med hård konkurrens om kompetent personal inom vissa branscher framstår förlusten av värdefulla medarbetare som någonting negativt som företag bör försöka förhindra. Forskning har försökt svara på varför anställda lämnar ett företag men forskning och teorier om vad som håller personal kvar på ett företag är idag bristfälliga. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida teorier kring personalomsättning kan tillämpas på personalbehållning samt att urskilja en incitamentsstruktur vilken företag kan använda sig av för att behålla personal. Genomförande: Totalt intervjuades 14 anställda med IT-kompetens, främst civilingenjörer och systemvetare. Som ett komplement till intervjufrågorna användes två formulär vilka besvarades av respondenterna under intervjutillfället. Resultat: Vi har i vår studie funnit stöd för att teorier kring personalomsättning kan tillämpas på personalbehållning. Vad anställda anser vara viktigast i sin arbetssituation är arbetskamrater, personlig utveckling, erkännande, arbetsdesign samt belöningar. Dessa faktorer har sammanställts i en incitamentsstruktur för personalbehållning. Incitamentsstrukturen har två delar, där en del står under direkt påverkan av företaget medan den andra delen innehåller faktorer i de anställdas omgivning vilka påverkar ett företags personalbehållning men framstår svårare för företaget att påverka.

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer. Det komplexa i att kunna balansera vinstintresse och kvalitet och på bästa sätt möta omvärldens krav på styrning och mål har lett fram till denna undersöknings forskningsfråga som lyder: Vilka likheter och skillnader förekommer i mellanchefers målarbete beroende på vinstintresse? I en kvalitativ studie har sex stycken mellanchefer inom vård- och omsorgssektorn intervjuats med avsikt att skapa förståelse kring hur deras målarbete bedrivs. Vidare syftar studien till att försöka urskilja om och i så fall på vilket eller vilka sätt incitamentet vinstintresse påverkar detta målarbete. Utifrån studien har flera slutsatser dragits. Det finns skillnader i målarbete på grund av incitamentet vinstintresse. Exempel på dessa är konkretisering av mål och förtydligande av övergripande syfte. Samtidigt kan detta incitament inte betraktas som angörande för hur målarbetet utförs. Nyckelord: Incitament, offentlig sektor, privat sektor, vinstintresse, mål.

Den här studien handlar om hur belöningssystem tillämpas i ett revisions- och redovisningsföretag (PwC) samt hur detta kan utvecklas som ett motivationsverktyg. Med utgångspunkt i klassiska motivation- och behovsteorier av Maslow, McClelland och Herzberg, tar uppsatsen avstamp för att analysera motivation och belöningssystem i fallföretaget. Utifrån grundläggande teori om professionella tjänsteföretag, agentteori och hur belöningssystem utformas i praktiken; vilka som bör bli belönade, hur och vilka kriterier som ställs används sedan för att jämföra med empirin. En ytterligare huvudaspekt är att undersöka hur kärnpersonalen blir belönad samt hur de uppfattar att de blir belönade och hur deras coacher ser på deras motivation från ett annat perspektiv. Många företag går nämligen ofta miste om att motivera och belöna de som faktiskt utgör en stor del av det operativa arbetet. Slutligen går vi in på det sista fokuset vilket avhandlar hur produktivitet och motivation samspelar och hur fallföretaget påverkas av detta samspel.

Companies that sell digital products such as software and movies transfer large amounts of data to its customers. In order to send this amount of data using FTP or HTTP and still maintain a high speed transfer rate it is required that the company have a large number of servers and a huge bandwidth. Servers and bandwidth costs money which means they have great costs on the distribution of their products. In order to reduce distribution costs, P2P technology can be used and the most powerful technology to transmit popular files is called BitTorrent.BitTorrent requires users to share their bandwidth. Nowadays, BitTorrent is frequently used to transfer products that are free of charge; one example is the Linux distribution Ubuntu. In these BitTorrent systems different incentives exist to motivate the users to share their bandwidth. If a company uses BitTorrent to save money and put the distribution cost on their customers, does the customers motivation to share their bandwidth disappear?To give the reader a clear picture of the subject, literature on how BitTorrent works and its different concepts have been acquired and processed. In addition to literature, a survey has been carried out in which BitTorrent users were asked about their willingness to share their bandwidth and what motivates them most in a possible commercial BitTorrent system.The result of this study shows that a marked increase in the propensity to share bandwidth appears as additional incentives are implemented to a BitTorrent system. These incentives may be of financial or functional value. Economic incentives proved to be the most requested implementation. / Företag som säljer digitala produkter så som mjukvara och film skickar stora mängder data till dess kunder. För att kunna överföra dessa mängder med FTP eller HTTP i hög hastighet till kunderna krävs det att företaget har ett stort antal servrar och enorm bandbredd. Servrar och bandbredd kostar pengar vilket betyder att företagen har stora kostnader på distribution av deras produkter. För att minska distributionskostnader kan P2P-teknik användas och den kraftfullaste tekniken för att överföra populära filer heter BitTorrent.BitTorrent kräver att användare delar med sig av sin bandbredd. I dag används BitTorrent ofta för att överföra produkter som är gratis, ett exempel är Linuxdistributionen Ubuntu. I dessa BitTorrent-system motiveras användarna att bidra med sin bandbredd för att ge tillbaka någonting till gemenskapen. För att spara pengar kan företaget sprida ut kostnader för distribution till kunderna. Vad händer med kundens motivation att dela med sig av sin bandbredd i detta fall?Litteratur om hur BitTorrent fungerar och dess olika begrepp har samlats in och bearbetats. Utöver tidigare litteratur har en enkätundersökning genomförts där BitTorrent-användare tillfrågats om deras relation till att bidra med bandbredd och vad som motiverar dem mest i ett eventuellt kommersiellt BitTorrent-system.Resultatet av undersökningen visar att en tydlig ökning av benägenhet att dela med sig av bandbredd infinner sig då ytterligare incitament tillförs i BitTorrent-system. Dessa incitament kan vara ekonomiska eller funktionella värden. Ekonomiska incitament visade sig dock vara de mest efterfrågade.

Sammanfattning Syftet med denna rapport är att undersöka produktivitet inom utvalda delar av Nexans produktion. Nexans är ett företag som tillverkar och saluför olika typer av kabel för en mängd olika ändamål. Då kopparpriserna steg i höjden under början av 2000-talet har företagen inom kopparindustrin blivit tvingade att effektivisera produktionen för att bli konkurrenskraftigare. I viss mån har kunderna fått acceptera en prisökning på grund av kopparpriserna. Faktumet att kunderna har accepterat en stegring av prisläget hindrar inte industrin från att kontinuerligt försöka förbättra befintlig produktion. Uppgiften som ålåg författarna var att hitta en metod för att öka produktiviteten i divisionen ”Tele-Metall”. Divisionen är ett område inom Nexans som bland annat innefattar processindustri i form av extrudering (plastbearbetning) och löpande produktion i form av krysskabling (kablar tvinnas till grövre diameter). Området som granskades avgränsades till två maskiner, krysskablingsmaskin 330 och mantlingsmaskin 5. För att undersöka vilka förutsättningar som finns gällande produktivitetsoptimeringar resulterade teoristudien i användandet av den såkallade MPU metoden. Endast P och U delen i metoden användes, där P står för prestation och U för utnyttjandegrad. M som står för metod och användandet av denna del är låst vid uppdatering av hård- och mjukvara, vilket ligger utanför avgränsningen. Med hjälp av denna metod kunde uppsatsen knytas ihop för att skapa en helhetsbild. Lean Production och incitamentsystem är strategier som har används som verktyg för komma tillrätta med de problemställningar som skapats. Kartläggningen av stopptider utfördes genom en absolut tidsstudie, där de två aktuella maskinerna analyserades grundligt under två skift. För att få fram ett tillförlitligt värde analyserades stopptider registrerade i Nexans datasystem, MOI (Mätning och identifiering), tre månader bakåt i tiden. Värdet från MOI satte vi sedan i relation till vårt uppmätta värde. Våra beräkningar enligt MPU metoden ledde fram till en rad konkreta förbättringsåtgärder. De relativt enkla åtgärderna bestod av att implementera ett fungerande incitamentsystem, införa ett Andon system med ljud- och ljussignaler, utveckla den befintliga 5S metodiken, skapa självstyrande lag, arbeta med MPU metoden och införa Norm meter som produktivitetsmått.

Titel: QR-koden – ett nytt marknadsföringsverktyg med potential Författare: Eric Karlsson och Oskar Kristiansson Handledare: Klaus Solberg Søilen Nivå: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15 hp), VT 2012 Nyckelord: QR-koder, marknadsföringsverktyg, interaktion, incitament, strategi, Quick Response Codes, marknadsföring, print media, smartphones, annonsering, ROI Problemformulering: Hur bör företag använda sig av QR-koder i sina marknadsföringsaktiviteter? Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvalitativ studie av fem svenska företag, kartlägga hur QR-koder bör användas i marknadsföringsaktiviteter. Vidare vill vi identifiera fördelar och nackdelar med QR-koder för att se vilka implikationer ett lyckat respektive misslyckat användande har för företagen. Teoretisk referensram: Här presenterar vi olika teorier för att förstå begreppen som ligger bakom samt hjälper till att definiera fenomenet QR-koder och användningen av dem i marknadsföring. Teorierna är även behjälpliga vid vår analys av den empiriska datan. Metodik: Vi har valt en deduktiv ansats till vår uppsats som innebär att vi tittat på tidigare nedskrivna teorier och information för att kunna ta ställning till hur vi ska ställa frågorna till de företag som vi vill intervjua i vår kvalitativa undersökning. Empirisk studie: I empirin presenteras svaren på de djupintervjuer som utförts med våra fem fallföretag. Slutsats: Vår slutsats är att QR-koder bör användas på tydligt, informativt och lockande sätt utefter en tydlig strategi, och att de gå kan gynna ett företag ur ett marknadsföringssyfte genom att de vid ett kvalitativt användande kan nå och engagera fler konsumenter och därigenom öka sin omsättning och varumärkeskännedom. Används QR-koder däremot på fel sätt kan varumärket ta skada istället för att gynnas. / Title: The QR code – a new marketing tool with potential Author: Eric Karlsson and Oskar Kristiansson Supervisor: Klaus Solberg Søilen Level: Bachelor thesis, Marketing (15 credits), Spring semester 2012 Keywords: QR codes, marketing tools, interaction, incentives, strategy, Quick Response Codes, marketing, print media, smartphones, advertising, ROI Problem: How should companies use QR codes in their marketing activities? Purpose: The purpose of this thesis is to, based on the theoretical framework and a qualitative study of five Swedish companies, identify how QR codes should be used in marketing activities. Furthermore, we strive to identify the advantages and disadvantages of QR codes to see what implications a successful as well as an unsuccessful use have for businesses. Theoretical framework: Here we present different theories for understanding the concepts that underlie and help to define the phenomenon QR codes and the use of them in marketing. The theoretical framework also help us to analyze our empirical data. Method: We have chosen a deductive approach to our thesis where we have studied previous research and information to be able to decide how to formulate the questions to the companies that we want to interview in our qualitative study. Empirical study: The empirical data is presented from interviews conducted with our five case companies. Conclusion: Our conclusion is that QR codes should be used in clear, informative and attractive way based on a clear strategy, and that they can favor companies from a marketing perspective, since a qualitative usage could reach and engage more consumers, and thus increase their sales and the brand awareness. However, the brand can be damaged instead of improved if QR codes are used in the wrong way.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna rapport är att undersöka produktivitet inom utvalda delar av</p><p>Nexans produktion. Nexans är ett företag som tillverkar och saluför olika typer av</p><p>kabel för en mängd olika ändamål. Då kopparpriserna steg i höjden under början</p><p>av 2000-talet har företagen inom kopparindustrin blivit tvingade att effektivisera</p><p>produktionen för att bli konkurrenskraftigare. I viss mån har kunderna fått</p><p>acceptera en prisökning på grund av kopparpriserna. Faktumet att kunderna har</p><p>accepterat en stegring av prisläget hindrar inte industrin från att kontinuerligt</p><p>försöka förbättra befintlig produktion.</p><p>Uppgiften som ålåg författarna var att hitta en metod för att öka produktiviteten i</p><p>divisionen ”Tele-Metall”. Divisionen är ett område inom Nexans som bland annat</p><p>innefattar processindustri i form av extrudering (plastbearbetning) och löpande</p><p>produktion i form av krysskabling (kablar tvinnas till grövre diameter). Området</p><p>som granskades avgränsades till två maskiner, krysskablingsmaskin 330 och</p><p>mantlingsmaskin 5.</p><p>För att undersöka vilka förutsättningar som finns gällande</p><p>produktivitetsoptimeringar resulterade teoristudien i användandet av den såkallade</p><p>MPU metoden. Endast P och U delen i metoden användes, där P står för</p><p>prestation och U för utnyttjandegrad. M som står för metod och användandet av</p><p>denna del är låst vid uppdatering av hård- och mjukvara, vilket ligger utanför</p><p>avgränsningen. Med hjälp av denna metod kunde uppsatsen knytas ihop för att</p><p>skapa en helhetsbild. Lean Production och incitamentsystem är strategier som har</p><p>används som verktyg för komma tillrätta med de problemställningar som skapats.</p><p>Kartläggningen av stopptider utfördes genom en absolut tidsstudie, där de två</p><p>aktuella maskinerna analyserades grundligt under två skift. För att få fram ett</p><p>tillförlitligt värde analyserades stopptider registrerade i Nexans datasystem, MOI</p><p>(Mätning och identifiering), tre månader bakåt i tiden. Värdet från MOI satte vi</p><p>sedan i relation till vårt uppmätta värde. Våra beräkningar enligt MPU metoden</p><p>ledde fram till en rad konkreta förbättringsåtgärder. De relativt enkla åtgärderna</p><p>bestod av att implementera ett fungerande incitamentsystem, införa ett Andon</p><p>system med ljud- och ljussignaler, utveckla den befintliga 5S metodiken, skapa</p><p>självstyrande lag, arbeta med MPU metoden och införa Norm meter som</p><p>produktivitetsmått.</p>

With its size, large number of actors, and its impact on everyday life, the construction sector plays an important role in every nation’s economy and in the improvement of the built environment. The recognition of this fact by the sector, in combination with the reputation for being conservative, problematic, having low productivity growth, and low pressure for change leads to a focus on different strategies that can be used to improve of the sector. Suggestions to improve the productivity in sector have been many during the years. One example is enhanced procurement contracts that encourage long-term orientations to improve the performance outcome and increase innovations. This thesis consists of five studies with specific objectives. The overall objective is, however, to increase the understanding of how to enhance the conditions to improve the construction sector. This is a response to the concerns that the actors on the market have difficulties carrying out necessary measures to make improvements in the construction sector. Procurement contracts were studied in two ways; bundled procurement contracts with service as a key to create incentives for innovations (Paper II) and the difficulty in evaluating the effects of different procurement contracts because of unclear concepts (Paper I). Innovations were also studied in two ways: the importance for creating incentives for “good” innovations and how to open up for more transparency with respect to innovation (Paper III), and the direct and indirect effects a specific innovation have in the design choices of construction in profit-maximising firms (Paper IV). Policies are based on data and misleading data can lead to mistaken recommendations. Indications of measurement errors in the calculations of productivity have been reported which leads to an interest to increase the reliability of productivity calculations (Paper V). The first paper has the focus to make the evaluation process easier, for the scholar, the actors on the market as well as for governmental institutions which formulate policies, by trying to make the relation between different contract types clearer with a new framework for structuring procurement contracts. The second papers are showing that bundling construction with service will not automatically increase profit for firms in the sector, rather that it might be an alternative way to transfer the risk in construction projects. Moral Hazard problems can also reduce the potential positive effects. Paper III wants to shift the focus from the quantity of innovations to how incentives can nourish “good” innovation and suggests a new classification system for technical innovations. The objective is to achieve increased transparency and reduced information asymmetry in the construction sector. Paper IV takes it starting point in an indicated shift in developers’ planning and construction practices for laundry facilities in owner-occupied multi-family buildings. The mapping of the shift shows that a change in regulations can have an effect on how we build, and that developers are using spaces in innovative ways, which in turn can have unforeseen external effects. The finding indicates that even though the number of appliances has increased since the 1990s, the energy consumption has not necessarily increased during the usage phase, depending on the energy performance of the appliances and on user behaviour. Paper V highlights the effects of including more rigorously and detailed gathered indicators of characteristics in the calculations of productivity development figures in the sector. By including more cost-driving characteristics, it should be easier to distinguish pure price changes from price changes related to increase in quality.  It is, important to bear in mind that there are several projects yearly that are delivered on time, within budget, with good quality and where innovations have been used. Seen against the background of this thesis, it can indeed be stated that improvements are needed if we intend to create an innovative friendly work environment that will contribute to productivity growth. However, the contribution here is also a warning that the evaluation tools that are used to describe the sector might not measure what we intend to measure. / Byggsektorn är stor och består av många olika aktörer. Den påverkar alla i samhället på ett eller annat sätt och spelar en viktig roll i varje land ekonomi och hur den byggda miljön utvecklas. I kombination med att byggsektorn tampas med ryktet om att vara konservativ, har kvalitetsproblem, dålig produktivitetsutveckling och låg förändringsgrad har lett till diskussioner om många åtgärder för att förbättra sektorn. En utgångspunkt för åtgärderna har varit att uppmuntra till långsiktighet i projekten så att incitament skapas för att förbättra kvalitén i sektorn och en miljö som främjar innovationer. Den här avhandlingen består av fem studier som var och en adresserar en specifik forskningsfråga relaterad till upphandling, innovation eller produktivitet. Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att öka förståelsen för förutsättningarna att komma till rätta med problemen i byggsektorn. Upphandling undersöktes på två sätt; entreprenadkontrakt med helhetsåtagande med service som en viktig komponent för att skapa incitament för innovationer (Artikel II) och svårigheterna i att utvärdera effekterna av olika entreprenadkontrakt på grund av oklara begrepp (Artikel I). Innovation studerades också på två sätt: vikten av att skapa transperens och incitament för “bra” innovationer (Artikel III), och den direkta och indirekta effekten av en innovation i design av vinstmaximerande byggbolag (Artikel IV). En policy kan baseras på data men om uppgifterna den baseras på är bristfälliga, kan det leda till felaktiga rekommendationer. Mätfel kopplade till beräkningar av produktiviteten i byggsektorn har rapporterats, vilket har lett till ett intresse att öka tillförlitligheten i dessa beräkningar (Artikel V). Den första artikeln syftar till att göra utvärderingen av entreprenadkontrakt enklare för forskare, branschen samt statliga institutioner som formulerar rekommendationer, genom att strukturera entreprenadformerna utifrån olika steg i beslutsprocessen och om hur risker fördelas för att tydliggöra relationen mellan dem. Den andra artikeln visar att entreprenadkontrakt med helhetsåtagande inklusive service inte automatiskt ökar vinsten för företag inom sektorn, snarare att det kan vara ett alternativt sätt att överföra risken i byggprojekt. Moral Hazard problem kan minska potentiella positiva effekter. Artikel III flyttar fokus från mängden innovationer till hur incitament kan ge näring "bra" innovation och diskuterar ett nytt system för klassificering av tekniska innovationer. Målet är att uppnå ökad tydlighet och minskad informationsasymmetri i byggsektorn. Artikel IV tar sin utgångspunkt i en förändring i plan- och byggmetoder för tvättstuga i bostadsrättshus. Kartläggningen visar att en förändring av regle kan ha en effekt på hur vi bygger, och att utvecklare använder ytor på ett innovativt sätt, vilket i sin tur kan ha oförutsedda externa effekter. Artikeln visar att trots att antalet apparater har ökat sedan 1990-talet, har energiförbrukningen inte nödvändigtvis ökat under användningsfasen, beroende på apparaternas energiprestanda och på användarnas beteende. Artikel V belyser effekterna av mer noggranna och detaljerat insamlade kvalitetsegenskaper från nyproduktion när produktivitetet i byggsektorn ska beräknas. Genom att inkludera mer kostnadsdrivande egenskaper borde det vara lättare att skilja rena prisförändringar från prisförändringar relaterade till ökad kvalitet. Det är viktigt att komma ihåg att det årligen finns många byggprojekt som levereras i tid, inom budget, med god kvalitet och där innovationer har använts. Sett mot bakgrund av denna avhandling, kan det sägas att förbättringar behövs om vi har för avsikt att skapa en innovativ arbetsmiljö som bidrar till ökad produktivitet. Dock är bidraget här också en varning om att de utvärderingsverktyg som används för att fånga utvecklingen kanske inte mäter vad vi har för avsikt att mäta.

Bakgrunden till studien bygger på nuvarande finansieringssvårigheter svenska tillväxtföretag möter i tidiga skeden, något som påverkar Sverige negativt eftersom dessa företag kan vara en länk till svensk tillväxt och fler arbetstillfällen. Därför studeras i studien det nyligen framvuxna finansieringsalternativet “Crowdfunding” som en eventuell lösning på problemet. Vidare existerar ett akademiskt gap inom förståelsen av vad som motiverar en individ att engagera sig i crowdfunding vilket är intressant att studera givet kontexten. / Background: The background of this study is based on current funding difficulties Swedish growth companies face in early stages, something that affects Sweden negatively as these companies is a link to Swedish growth, welfare and more jobs. Therefore, the relatively recently developed funding option "Crowdfunding" is being studied, as a possible solution of the problem. Furthermore, there exists a gap within the academic understanding of what motivates an individual to engage in crowdfunding, which is interesting to study the given the context of this study. The crowdfunding platform Framtidslyftet is used as a case company. Aim: This study aims to clarify motivational factors behind Swedish individuals' willingness to financially assist growth companies through crowdfunding. Method: The study combines both the qualitative and quantitative methods. The qualitative work among other things as a pilot study in which interviews were conducted with the purpose of strengthening the main quantitative survey. The methods are furthermore combined in order to triangulate the phenomenon. Using the theoretical frame of reference motivation is studied based on intrinsic an extrinsic motivational factors. Results: The results show that the respondents of this study's survey are primarily motivated by extrinsic motivational factors such as monetary incentives and that material and nonmaterial incentives depend on the situation. They see crowdfunding of growth companies as an investment where the internal factors are important but of secondary importance, plus they want to be engaged passively in growth companies.