The recent accounting scandals in large companies in both USA and Europe, such as Enron and Scandia, have led to a huge debate about the quality of financial reports approved by auditors who, at the same time, offer consultancy service to their audit clients. Many researchers and experts argued that there is a role conflict when an auditor offers consultancy service to audit clients. They argue that the main duty of an auditor is to verify the truthfulness of the company's financial statements. Giving consultancy service to the audit clients will impair the auditor's role to examine the company's books independently because of the economic bond between auditors and audit clients. As a result of the Enron scandal, the legislators in the USA have made restrictions to how auditors provide non-audit service to audit clients. However, the legislators in Sweden, unlike the US, did not choose to introduce such restrictions. They instead introduced an Analytical Model, which is a tool designed to help auditors in their decision making process concerning their independence. This has led us to the following research question: What is the auditors' attitude towards auditing a company that they also offer a consultancy service? What measures do auditors take to maintain their independence? The purpose of this study is therefore to acquire knowledge about auditor's attitude to provide consultancy service to their clients and if this affects their independence. We also wanted to see if the existing tools, such as the "Analytical Model" help auditors to maintain their independency. Another purpose is to find out if a difference exists between how auditors who work in large or small public companies handle the different situations that might affect their independence. A deductive methodology was applied to acquire the necessary theories and previous research contributions in the area. Most of the work is from other countries and the results are contradicting. Some researchers have found that there is a relationship between consultancy service to audit clients and the impairment of the auditor's independence while others oppose. In order to answer our research question, we performed sex qualitative interviews with certified public accountants in both small and large auditing firms. Our findings show that the consultancy service to audit clients affects the auditor's independence, especially if the consultancy service is substantial. We also found that there is a difference between how small and large companies manage different situations that may undermine the auditor's independence. Furthermore, our results show that the larger the auditing firm is, the better it is equipped to offer consultancy service to audit clients and at the same time maintain the auditor's independence. This is mainly due to the fact that large auditing firms have more qualified consultants who work in different departments with in the company. This makes it possible that some of the consultants deal with the auditing while others offer consultancy service to the same client. / Revisorernas dubbla roller och hur det kan påverka revisorns oberoendeställning är ett återkommande problem som har debatterats flitigt efter redovisningsskandalerna. Vid redovisningsskandalerna har de inblandade revisorerna fått kritik med tanke på att de har gjort ett undermåligt arbete samt lämnat felaktig information. Ett exempel på detta är Enronskandalen där lagstiftarna i USA ansåg att revisorerna i Enron brustit gällande oberoendereglerna och därmed inte påpekat alla fel som ledningen i Enron undanhöll från intressenterna. Samma problematik men i mycket mindre proportioner har även drabbat Sverige. Där ledningen i Skandia "fifflat" med bokföringen och revisorerna som skulle upptäcka bristerna såg bara mellan fingrarna. Efter dessa skandaler har anklagelser gjorts mot revisorerna om varför de inte förvarnat allmänheten tillräckligt om vad som försiggick i skandalföretagen. Detta har väckt vårt intresse att närmare undersöka och få en ökad förståelse om problematiken. Vidare har Många forskare och experter påpekat att revisorerna dilemma just ligger vid tillhandahållandet av dubbla tjänster gentemot revisionsklienten. En del har påpekat att problematiken ligger just vid konsultationen som revisorer ger till sina revisionsklienter, och att detta i sin tur påverkar revisorns möjlighet att utföra ett självständigt granskningsarbete.   Lagstiftarna i Sverige har för några år sedan infört ett verktyg som revisorer skall förhålla sig till vid hantering av de rollkonflikter som kan uppstå vid rådgivning och granskning av företag. För att ta reda på hur denna rollkonflikt påverkar revisorernas obereondeställning vill vi ta del av revisorernas uppfattning om problematiken med dubbla roller. Vidare är vi intresserad att få en ökad förståelse om dubbla roller medför att revisorerna tenderar brista gällande deras oberoendeställning. Detta ledde till vår forskningsfrågar: Vad är revisorns inställning till att en och samma revisor/revisionsbyrå erbjuder både konsult- och revisionstjänster till klienten och vad gör då revisorn för att bevara sin oberoendeställning vid tillhandahållandet av dessa dubbla tjänster till klienterna? Syftet med studien är att förvärva en ökad förståelse om revisorernas inställning till dubbla roller och dess påverkan på revisorernas oberoende. Vidare ett av delsyftena är att resonera om de befintliga lagar och verktyg hjälper dem att uppfylla oberoendekravet eller om det behövs ytterligare lagskärpningar. Ett annat delsyfte är att analysera om det finns skillnader mellan stora och små revisionsbyråer gällande hanteringen av dubbla roller. För att få en bra grund att stå på före vår empiri har vi genom ett deduktivt angreppssätt skaffat de nödvändiga teorier, lagar och forskningsresultatet kring revisorer och revisorns olika roller. Exempel på dessa teorier är revision, revisorns dubbla roller, oberoendekrav, analysmodellen och konsult- och granskningsarvoden. Vidare har vi även inslag av det abduktiva angreppssättet för att kunna ta del av eventuella teorier som eventuella kan komma fram genom djupintervjuerna. För att undersöka problematiken har vi valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har undersökt sex revisorer, fyra av dessa arbetar i stora revisionsbyråer och resterande två på mindre byråer. Denna studie är vidare skriven ur revisorperspektiv där vi med en hermeneutisk kunskapssyn skall förstå och tolka respondenternas syn på problemområdet. Vår studie har i korthet visat att fristående rådgivning till revisionsklienterna påverkar revisorns oberoendeställning. Vidare har det visat sig att det finns skillnader på hur stora och mindre revisionsbyråerna minimerar eller eliminerar olika hot för att bevara oberoendekravet.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja vad de skulle göra men i viss mån hur. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.   Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla. / The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.   My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser.  Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet. Balansen mellan oberoende och förtroende måste hanteras på ett sätt som leder till att jobbet kan utföras korrekt och att båda parter är tillfredställda. Kontorschefen anser att är det är viktigt att revisorerna är oberoende. Vidare tycker hon att de flesta revisorer har gott förtroende. Hon tycker att revideringen i stort fungerar bra och kunden får bra tips och råd för att få fram ett bra underlag, vilket innebär att även hon anser att det är revisorernas kompetens som skapar förtroende. Skatterevisorn talar om förtroendet för bankens del. Han menar att ett reviderat företag är en garant för banken. Han får medhåll från kontorschefen på banken som menar att de kan känna sig tryggare med en fackmässig överblick i deras ekonomi. Tystnadsplikten skapar också förtroende hos skatterevisorn. Revisorer använder sin kompetens och oberoende för att skapa förtroende hos sina klienter. De måste även vara uppdaterade vad gäller förändringar och nyheter och hantera tystnadsplikten på ett korrekt sätt. För att sedan behålla det redan skapade förtroendet handlar det om affärsmässig professionalism. Vi konstaterar att analysmodellen är ett bra och användbart hjälpmedel för att skapa förtroende hos klienterna, därför att den håller oberoendet i schack. Det är viktigt att det råder en balans av oberoende och förtroende, eftersom ett för starkt förtroende kan innebära ett hot mot oberoendet.  Förslag till fortsatt forskning: Om revisionsplikten avskaffas och de småföretagen har möjlighet att välja om de vill ha revision eller inte vore det intressant att undersöka hur revisionsbyråerna kommer att arbeta för att skapa och behålla förtroende för att få småföretagen att fortsätta välja revision.  Uppsatsens bidrag: Läsaren får olika definitioner på begreppet förtroende och olika sätt att både skapa och behålla förtroendet i relationer.

Ett yrke till sjöss innebär växelvisa borta/hemma perioder vilket innebär en speciell situation för sjöfararen när det gäller att förena yrke och familjeliv. Detta avlösningssystem kan även antas få konsekvenser för den som lever tillsammans med en sjöfarare. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att belysa på vilket sätt avlösningssystemet kan påverka partners vardag och relationen till sjöfararen. Undersöknigen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor till svenska sjöfarare. En kvalitativ medtod användes eftersom jag ville förstå och beskriva respondenten personliga upplevelser och erfarenheter. resultatet visade att upplevelsen bland respondenterna verierade. De problematiska aspekter som framgick var framförallt avsaknad av exakta datum för när sjöfararen skulle mönstra på och av sitt fartyg. Man upplevde det svårt att ha framförhållning och kunna göra gemensamma planer eftersom datum ofta ändrades. De positiva aspekterna som framhölls var bland annat; kvalitetstid tillsammans, egen tid och naturliga pauser i förhållandet vilket kunde tillföra positiva känslor av förnyelse. Nyckeln till att få förhållandet att fungera ansågs vara en positiv inställning och ett gemensamt kompromissande från båda parter. / A profession at sea involves alternating away/home periods, which means a special situation for the seafarer in reconciling profession and family life. This rotation system can also be assumed to have consequences fot those who live with a seafarer. Against this backgrund, the purpose of this study was to illustrate how the rotation system may effect the partners´daily lives ande thier ralationship with the saefarer. A qualitaive approach was used because I wanted to understand and describe the respondents´personal experiences. The results showed that the perception among the respondents varied. The problematic aspects that emerged were above all the absence of acxact dates for the serfarer to sign on and off the vessel. Thay found it difficult to be proactive and make common plans when the dates often changed. The positive aspects that were highlighted included; quality time together, own time and natural breakes in the realtionship which could lead to positive emotions of renewal. The key to getting the relationship to work was seen as a positive attitude and a common compromise from both parties.

As demands on companies’ accountability have increased, researchers have turned their attention towards the social auditing practice and studied its role in companies supply chains. This study highlights a theory gap, questioning existing praise and criticism correlated to the categorization of social auditors. By comparing two different social audit categories, namely the independent and internal auditors, this paper contribute with a broader understanding of the similarities and differences between the two audit types. This study addresses the research question; how does the independent and internal social audit type support companies’ work with improving social standards in the supply chain? The theoretical framework includes aspects within the area of social auditing, buyer-supplier relationships and theories regarding the categorization of the two audit types. The study draws upon a qualitative approach investigating two cases with different social auditors, finding that both auditor types have their strengths and weaknesses, and therefore support companies in different ways. Referring to this tradeoff, this study concludes that the praise and criticism correlated to the two audit classifications of independent and internal auditor might not be completely valid, which calls for further research.

The desire and need for historical representation in postmodernism are coupled with the self-reflexive acknowledgement of our inability to faithfully represent the past. This dissertation examines the ways in which certain historical events are represented in postmodern fiction. More specifically, it introduces the term ‘distortion’ to designate various ways that postmodern authors have attempted to convey traumatic and violent histories through intentional permutations of historical facts. In this study, I analyse six texts, representative works that present the multi-faceted nature of what I call ‘distorted’ historical fiction. Each text is devoted to one of three historical events: the Holocaust in Martin Amis’s Time’s Arrow and Art Spiegelman’s Maus; the Chilean dictatorship in Diamela Eltit’s Lumpérica and Isabel Allende’s La Casa de los espíritus; and finally, the Algerian War of Independence in Kateb Yacine’s Nedjma and Mohammed Dib’s Qui se souvient de la mer. The analyses of each text are guided by three main questions: How is the depicted history distorted in the narrative? Why is the historical reality distorted? And lastly, what are the hermeneutical effects for the reader of engaging with the distorted historical text? I contend that these historical fictions apply various modes of distortion to create a specific and often peculiar effect on the reader. These include distortions of narrative form and voice, as well as distortions of temporality and space. I argue that the reader’s encounter with distorted historical fiction creates a peculiar hermeneutical effect of ‘defamiliarisation,’ which has affinities with Viktor Shklovsky’s use of the term and Bertolt Brecht’s ‘V-effekt.’ The sense of defamiliarisation creates a conflict in readers, in which their foreknowledge of a past event clashes with the event's distorted depiction. This conflict demands that the reader be responsible, implying that the reader should not be ‘swept away’ by the distorted narrative. Instead the responsible reader is encouraged to interact with the text, apply previous historical knowledge to correct said distortions, and through this interaction gain a greater intimacy with the past.

The paper attempts to analyze the greater influences of the Greek War for Independence through an assessment of the greater forces of the. Enlightenment, Romanticism, and Great Power politics

Most contemporary scholarship on Mexican history separates the years 1808-1824 into two distinct processes; Mexican independence and the formation of a new Mexican state. This thesis provides a new synthesis of the two processes of independence and state formation in Mexico. Covering events chronologically from 1808-1824, this thesis argues that the formation of a federal republic in Mexico was no accident, but that it was inevitable. The incessant conflict between insurgent and royalist factions decentralized politics in New Spain from 1810-1820 and weakened the authority of the government in Mexico City. This decentralized arena allowed many political actors of all castes, individuals and groups, to claim political authority on a local level. The only way for Mexico City to forge a new nation after 1820 was to recognize these newly established provincial interests. This thesis uses the failed attempt by Agustin de Iturbide to centralize government following independence as further corroboration that Mexico's War for Independence had established permanent federalist impulses within the country, which would eventually culminate in the creation of a federal republic in 1824.

The desire and need for historical representation in postmodernism are coupled with the self-reflexive acknowledgement of our inability to faithfully represent the past. This dissertation examines the ways in which certain historical events are represented in postmodern fiction. More specifically, it introduces the term ‘distortion’ to designate various ways that postmodern authors have attempted to convey traumatic and violent histories through intentional permutations of historical facts. In this study, I analyse six texts, representative works that present the multi-faceted nature of what I call ‘distorted’ historical fiction. Each text is devoted to one of three historical events: the Holocaust in Martin Amis’s Time’s Arrow and Art Spiegelman’s Maus; the Chilean dictatorship in Diamela Eltit’s Lumpérica and Isabel Allende’s La Casa de los espíritus; and finally, the Algerian War of Independence in Kateb Yacine’s Nedjma and Mohammed Dib’s Qui se souvient de la mer. The analyses of each text are guided by three main questions: How is the depicted history distorted in the narrative? Why is the historical reality distorted? And lastly, what are the hermeneutical effects for the reader of engaging with the distorted historical text? I contend that these historical fictions apply various modes of distortion to create a specific and often peculiar effect on the reader. These include distortions of narrative form and voice, as well as distortions of temporality and space. I argue that the reader’s encounter with distorted historical fiction creates a peculiar hermeneutical effect of ‘defamiliarisation,’ which has affinities with Viktor Shklovsky’s use of the term and Bertolt Brecht’s ‘V-effekt.’ The sense of defamiliarisation creates a conflict in readers, in which their foreknowledge of a past event clashes with the event's distorted depiction. This conflict demands that the reader be responsible, implying that the reader should not be ‘swept away’ by the distorted narrative. Instead the responsible reader is encouraged to interact with the text, apply previous historical knowledge to correct said distortions, and through this interaction gain a greater intimacy with the past.

No description available.