Airpower theorists through history have by one or another reason chosen not to use wars or conflicts between India and Pakistan. Both the war 1965 and 1971 had the use of airpower, especially the war 1971 where India was victorious. This study examines India’s use of airpower against Pakistan in the war of 1971. The theories that are chosen for the examination is coming from the airpower theorist Robert Pape. Pape presents four different coercion air strategies, by them ‘coercion by denial’ and ‘coercion by decapitation’ are chosen for this study.    The purpose of this study was to give more explanation and understanding of the war between India and Pakistan in 1971 and more closely India’s use of airpower. Because of the lack of airpower studies between the countries mentioned above, this study will also give some insight into why previous airpower theorists may have chosen to look past wars between India and Pakistan.    The results show that Pape’s different theories gave a good overall explanation of India’s use of airpower in the war of 1971. This study also indicates and points a direction to which airpower theory is most likely to explain India’s use of airpower. It also gives some possible alternatives to why previous airpower theorists chose not to study the Indo-Pakistani war in 1971.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The Swedish independent research institute V-Dem, which measures democracy around the world, declared in their most recent report on the issue that India was no longer classified as a democracy, but an electoral autocracy. Amongst other things, V-Dem draws the conclusion that the election of the Hindu nationalist leader Narendra Modi in 2014 has been a strong contributor to the decline in democracy in India. At the same time, The U.S. Department of State declares that the U.S.-India partnership is founded on a shared commitment to freedom and democratic principles. With India as a close ally, friction could arise. This thesis aims to explore how India is portrayed in American media, to get a broader understanding of how Americans view India and Narendra Modi. Many scholars believe policy is based on people’s opinions, and people’s opinions are largely based on how the media portrays certain issues. The author also draws a comparison between American right-leaning media outlets and left-leaning media outlets to examine if there are any differences regarding the depiction of India between them. By performing a quantitative content analysis, the author aims to examine how American media portrays India, its leaders, and democracy. The layout of the study is based on exanimating 175 published articles about India and coding them via a codebook designed to measure democratic values and the depiction of Narendra Modi, his government, and party BJP. The findings suggest that when democratic values are depicted in articles about India, it is mostly in negative terms. On the other hand, the portrayal of Narendra Modi, his government, and his party are more balanced. The findings also suggest that right-leaning and left-leaning media have a very similar way of portraying India, its democracy, and Narendra Modi.

No description available.

Indien är ett utvecklingsland med en ekonomisk tillväxt som ökar inom industri- och tjänstesektorn. Tyvärr verkar inte tillväxt och utveckling nå ut till funktionshindrade och fattiga människor. Under två månader genomfördes en fältstudie i norra delen av Indien; ett arbete som inleddes i Sverige där systemet för hjälpmedel undersöktes. Studien i Indien innehöll intervjuer, en användarstudie och flera besök för att undersöka situationen och starta utvecklingen av en prototyp. Målet var att utveckla en rullstol som lämpar sig för funktionshindrade i Indien och skapa en prototyp för användartestning. Produktutveckling ägde rum under hela projektet; målgrupp och krav på rullstolen kom fram genom brainstorming. Undersökningarna och fältstudien visade att det är en betydande skillnad mellan hur systemet för funktionshindrade personer fungerar i Indien jämfört med Sverige. De flesta av användarna i Indien hade en trehjuling som i grunden är en rullstol men med ett hjul i fronten och annan styrning. Som förbättringar ville användarna erhålla bättre ergonomi och säkerhet. Det slutliga konceptet har en ergonomiskt riktig sittställning, konstruktionen är lägre och mindre än den befintliga trehjulingen. Material för prototypen inhandlades på en marknad och en cykelverkstad i Kanpur. Prototypen jämfördes med den befintliga trehjulingen som är den typ av rullstol som kom närmast konstruktionen av prototypen. Denna jämförelse visade att prototypen är mindre, har ett sänkt underrede och en ny teknik för styrning. Nästa steg i utvecklingen skulle vara att expandera fältstudien, konstruera nästa prototyp och utföra ytterligare användartester. / India is a developing country with an economic growth that is increasing in the industry and service sector. Unfortunately the growth and the development do not seem to reach out to disabled and poor people. During two months a field study was conducted in the northern part of India; the work begun in Sweden where the system of aid was investigated. Research in India contained interviews, a user study and several visits to investigate the situation there and to start a development of a prototype. The aim was to develop a wheelchair suitable for disabled people in India and to create a prototype for user testing. Product development took place throughout the project; target group and demands on the wheelchair was formed through brainstorming. The investigations and field study showed that it is a significant difference between how the system concerning disabled people and aid works in India in comparison with Sweden. Most of the users in India had a tricycle, which is basically a wheelchair with one wheel in the front and with different steering. As improvements, better ergonomics and safety was asked for. The final concept have an ergonomically correct sitting position, is lowered and smaller than the existing tricycle. Materials for prototyping were gathered at a market and a cycle repair shop in Kanpur. The prototype was compared to the existing tricycle, which is the type of wheelchair that came closest to the construction of the prototype. This comparison showed that the prototype is smaller, has a lowered undercarriage and a completely new technique of steering. Next step in the development could be to expand the field study, construct another prototype and conduct further user testing.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem. Undersökningen visar att informanterna till stor del har en väldigt enkel och onyanserad bild av Indien och hinduism. Till viss del stämmer de orientalistiska begreppen in på informanternas uppfattning, däremot finns det knappt några spår av nedsättande värderingar som annars genomsyrar ett eurocentriskt synsätt. Informanternas uppfattning om undersökningsområdet bygger mycket på det som lärts ut i skolan och återspeglar väl det undervisade stoffet.

Vår studie syftar till att få insikt i hur det kan vara att som kvinna bryta från den obligatoriska heterosexualiteten i en specifik kontext i Indien, nämligen Mumbai. Vi har under vår fältstudie i Mumbai intervjuat 9 personer. Dessa informanter definierar sig alla som något annat än heterosexuella, och alla utan en informant är kvinnor och urvalet består av olika ålder, bakgrund, religion, klass osv. Utifrån ett intersektionellt samt poststrukturalistiskt perspektiv gör vi en ansats att problematisera de maktförhållanden som kvinnorna möter i sin vardag. Den heterosexuella matrisen syftar till att beskriva hur heterosexualiteten upprätthålls och ses som ”den normala sexualiteten”. För att heterosexualiteten ska fungera som norm krävs det att en ser på sexuella minoriteter som avvikande. Kvinnor förväntas inte har något sexuellt begär i den existerande diskursen, och genom att faktisk själv benämna sig som något annat än heterosexuell avviker man från en av de mest grundläggande normerna i samhället. Att två kvinnor lever tillsammans är som vi redan nämnt något avvikande från normen, då människor förväntas att bo hos/med sina föräldrar tills de gifter sig. Vad kan det innebära att som kvinna bryta från den heterosexuella normen och istället leva/vilja leva i en samkönad relation? Vi har i våra intervjuer fokuserat på deras upplevelser av svårigheter och möjligheter i att avvika från heteronormen. / Our aim of this degree project in social work in multicultural environment is to get insight into the crucial circumstances effecting women who define their sexuality as something other than heterosexual and living in Mumbai, India. We traveled to Mumbai with the purpose of doing a field study consisting of nine interviews with individuals from different backgrounds who all have insight and experience in the chosen field. From an intersectional and poststructuralist perspective we are attempting to discuss the power relations and structures that these women encounter in their everyday lives. The “heterosexual matrix” is intended to describe how heterosexuality is maintained and seen as the "normal sexuality". In order for heterosexuality to function as a norm it requires that one looks at sexual minorities as deviant. Women are expected to have no sexual desire in the current discourse and by defining themselves as something other than heterosexual they differ from one of the most basic norms of society. In our interviews the focus has been the difficulties and opportunities experienced by our informants. What experience do women who differ from the heterosexual norm have and what does this induce?