The aim of this study is to describe the variation in two teachers perceptions of their work with individual developments. The study begins with a review of the Swedish National Agency for Education’s guidelines for working with individual developments. With this I want to give the reader an insight into the teachers working conditions and the responsibilities the school authorities have against their students. Using phenomenography, I have examined the differences between two mathematic teacher’s perceptions in working with individual developments for student’s in need of special education.     My questions are:   How do mathemathic teachers perceive their work with individual developments?   What support and what information do the teacher’s feel that they have been given in order to use individual developments as a tool?   How do the teachers perceive that their work situation has influenced their work with individual developments?   The two teachers I have interviewed showed different perceptions both in how they understood the guidelines for working with individual developments and how they chose to work with them. My conclusion is that the work situation and further education are those things that the most affects the perceptions of working with individual developments. The different working conditions of the teachers affect how they formulate the individual developments and how they use them as tools. Knowledge and teamwork are the key words in order to work succesfully with individual developments. Didactic knowledge is needed to determine which teaching materials that are useful and really helps the student. Teachers need support when introducing new reforms and when working with all the documentation. A good action plan is neccessary for students in need of special education and collaboration between everyone involved in the student's school situation. The main issue we have is to resolve how we can help teachers manage their teaching situation so they can respond to all students based on each student's unique needs.   Keywords:   Individual development   Phenomenography   Special support / Studiens syfte är att beskriva variationen i två lärares uppfattningar om åtgärdsprogram. Arbetet inleds med en genomgång av Skolverkets riktlinjer för arbete med åtgärdsprogram. Detta för att ge läsaren en inblick i de förutsättningar som lärarna har och vilka skyldigheter skolverksamheten har gentemot eleverna. Med hjälp av fenomenografin har jag undersökt vad som skiljer två matematiklärares uppfattningar åt i arbetet med åtgärdsprogram. Mina frågeställningar är:   Hur uppfattar matematiklärare arbetet med åtgärdsprogram? Vilket stöd och vilken information uppfattar lärarna att de fått för att kunna använda åtgärdsprogrammen som ett redskap? Hur uppfattar lärarna att deras arbetssituation påverkat arbetet med åtgärdsprogrammen?   De två lärare jag har intervjuat visar på skilda uppfattningar både i hur de uppfattat riktlinjerna kring arbetet med åtgärdsprogram samt hur de valt att arbeta med åtgärdsprogram. Min slutsats är att arbetssituationen och fortbildning är det som mest påverkar uppfattningen om åtgärdsprogram. Lärarnas olika förutsättningar påverkar hur de utformar åtgärdsprogrammen och hur de sedan använder dem som arbetsredskap. Kunskap och samarbete är nyckelorden för att lyckas med åtgärdsprogram. Didaktiska kunskaper behövs för att kunna avgöra vilka pedagogiska hjälpmedel som är användbara och verkligen hjälper eleven. Lärare behöver stöd vid införandet av nya reformer och i arbetet med all dokumentation. Det behövs en bra handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd och ett samarbete mellan alla som är inblandade i elevens skolsituation. Den viktigaste frågan vi har att lösa är hur vi kan hjälpa lärare att klara sin undervisningssituation så de kan bemöta alla elever utifrån varje elevs unika behov.      Nyckelord:   Åtgärdsprogram   Fenomenografi   Särskilt stöd

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. / The aim of this study is to examine what teachers for younger pupils, think of the usefullness of individual development plans for children in grades 1-2. My experience is that children in grades 1-2 have difficulty understanding their individual development plan and that has been the starting point for my study. The study focuses teachers opinions and experiences of students participation in the creation of their individual development plan, students ability to take responsibility for their individual development plan and what the individual development plan contributes to current pupils progress. The results suggest that the greatest benefit of the individual development plans for students in grades 1-2 is the discussion around the plan and possibly this discussion could be a tool for students learning and understanding of their own learning process.Qualitative interviews were used to find out teachers opinions and the theoretical base used in the study is Strandberg´s interpretation of Lev Vygotsky´s theory.

Abstract This study investigates three primary school teachers’ experiences of working with formative assessment intended to develop pupils’ writing development. The study applies a sociocultural perspective to examine how teachers in grades 1–2 reason about their use of formative assessment to develop pupils’ writing. The study seeks to ascertain how the teachers reason about pupils’ texts in relation to the text triangle. The results of the study show that the teachers, in their work with formative assessment and writing development, proceed from set goals for the term which apply to all the pupils in that year. The teachers make the pupils aware of these goals by returning to them several times during the term. The intention is to remind the pupils of the goals. The three teachers also work with individual goals for the pupils via the pupils’ individual development plans. The informants all reason in much the same way about formative assessment in writing instruction in relation to the text triangle. The teachers consider that they work with the different qualities shown in the different levels of the text triangle, based on the pupils’ prior knowledge and experience of writing.

<p>The purpose of this article was to examine how students learn to use the Individual Development Plan (IUP) with written assessments as a tool for learning. The study is conducted according to an ethnographic approach. A total of 20 students, aged 13-14 years, participated. The production of data took place through participating observations, field notes and conversations. A qualitative content analysis was used for data analysis. The results of the analysis yielded the following codes: Clarification as a tool for learning; Difficult to understand as a tool for learning; Participation as a tool for learning and; Irrelevant as a tool for learning. Results of the study was coupled with an analytical model in which the concepts: integrated; mastered; and appropriated was in focus. The results showed that the students participated in the process of IUP with written reviews in varying ways. The type of participation they chose was dependent on how implemented, mastered and appropriated the practice with IUP with written judgments were.</p>

<p>Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP.</p><p>För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6. Jag har utifrån litteraturen studerat synen på lärande, hur lärare ställer sig till nya utvecklingsplaner och hur det sedan faller ut i praktiken.</p><p>Resultatet av intervjuerna blev något nedslående med tanke på att förordningen om IUP redan trätt i kraft. Endast en av de fem lärare jag intervjuat hade kommit igång med sitt IUP arbete. Därför kunde de andra fyra inte svara annat än att de inte märker av IUP i skolans vardagliga arbete. Eleverna gav ungefär samma svar.</p><p>Trots det har jag dragit slutsatsen att samtliga lärare och elever har en positiv inställning till IUP och dess införande. Lärarna uppfattar IUP som ett hjälpmedel och en garanti för måluppfyllelse.</p><p>Däremot har IUP inte implementerats i det vardagliga arbetet i skolan.</p><p>Man kan också se att det saknats gemensamma diskussioner om synen på kunskap och kunskapsutveckling.</p> / <p>This report is about Individual Development planes (IUP). From 1/1-06 a new law requires all schools to draw an IUP for all pupils in primary schools; schools for dysfunction, ethnic schools and special schools. The purpose of this study is to examine what information teachers and pupils have about the IUP and find out what their adjustment and comprehension are to the IUP.</p><p>I decided to interview five teachers and five pupils. The teachers have 3-20 years of experience in teaching. The pupils are seven, ten and twelve years old and go to the regular Swedish school.</p><p>In the literature I studied different kind of cognitive approaches, how teachers think about new development planes and how it all turns out in reality.</p><p>The result of my interwjues was rather negative. Only one of the teachers I interviewed has been working IUP inspired for some years. All the others haven’t started yet. Therefore they couldn’t assert that IUP did any marks in the daily schoolwork. The pupils gave the same answers.</p><p>The IUP has not been realized in the daily schoolwork and you can also see that the teachers miss common discussions about cognitive approaches.</p><p>Although I have made the conclusion that all the teachers and pupils are positive to the IUP. The teachers think about the IUP as a working tool and a guarantee to attain good results in school.</p>

The purpose of this article was to examine how students learn to use the Individual Development Plan (IUP) with written assessments as a tool for learning. The study is conducted according to an ethnographic approach. A total of 20 students, aged 13-14 years, participated. The production of data took place through participating observations, field notes and conversations. A qualitative content analysis was used for data analysis. The results of the analysis yielded the following codes: Clarification as a tool for learning; Difficult to understand as a tool for learning; Participation as a tool for learning and; Irrelevant as a tool for learning. Results of the study was coupled with an analytical model in which the concepts: integrated; mastered; and appropriated was in focus. The results showed that the students participated in the process of IUP with written reviews in varying ways. The type of participation they chose was dependent on how implemented, mastered and appropriated the practice with IUP with written judgments were.

Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP. För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6. Jag har utifrån litteraturen studerat synen på lärande, hur lärare ställer sig till nya utvecklingsplaner och hur det sedan faller ut i praktiken. Resultatet av intervjuerna blev något nedslående med tanke på att förordningen om IUP redan trätt i kraft. Endast en av de fem lärare jag intervjuat hade kommit igång med sitt IUP arbete. Därför kunde de andra fyra inte svara annat än att de inte märker av IUP i skolans vardagliga arbete. Eleverna gav ungefär samma svar. Trots det har jag dragit slutsatsen att samtliga lärare och elever har en positiv inställning till IUP och dess införande. Lärarna uppfattar IUP som ett hjälpmedel och en garanti för måluppfyllelse. Däremot har IUP inte implementerats i det vardagliga arbetet i skolan. Man kan också se att det saknats gemensamma diskussioner om synen på kunskap och kunskapsutveckling. / This report is about Individual Development planes (IUP). From 1/1-06 a new law requires all schools to draw an IUP for all pupils in primary schools; schools for dysfunction, ethnic schools and special schools. The purpose of this study is to examine what information teachers and pupils have about the IUP and find out what their adjustment and comprehension are to the IUP. I decided to interview five teachers and five pupils. The teachers have 3-20 years of experience in teaching. The pupils are seven, ten and twelve years old and go to the regular Swedish school. In the literature I studied different kind of cognitive approaches, how teachers think about new development planes and how it all turns out in reality. The result of my interwjues was rather negative. Only one of the teachers I interviewed has been working IUP inspired for some years. All the others haven’t started yet. Therefore they couldn’t assert that IUP did any marks in the daily schoolwork. The pupils gave the same answers. The IUP has not been realized in the daily schoolwork and you can also see that the teachers miss common discussions about cognitive approaches. Although I have made the conclusion that all the teachers and pupils are positive to the IUP. The teachers think about the IUP as a working tool and a guarantee to attain good results in school.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction. The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field. In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process. / Tanken att skapa autentiska undervisningssituationer där eleverna är starkt integrerade, gjorde att jag ville prova utveckla en ny metod i kursen Restaurang- och storkök B MAKU 1208 (ett annat sätta praktisera matlagningskonsten).  I min strävan att göra just den praktiska delen så givande, utvecklande och effektiv som möjligt för eleven planerade jag för en utbildningsmodell med fokus på gruppsamverkan. Syfte med genomförandet av utvecklingsarbetet var att stärka elevernas tillit både till sig själva och till varandra, stimulerat till att samarbeta mer. Resultatet visar att detta har gett en drivkraft till elevens egen utveckling men inte minst bidragit till ett ökat självförtroendet hos många. Flera har också fått en ökad känsla av att kunna något, att ha något att bidra med och att deras arbetsinsats faktiskt också behövs. Det belyser att vidareutbildning, genom att söka kunskap på egen hand, stärker individens kompetens och fördjupar kunskaper inom yrkesområdet. Slutsatsen är att utbildning bör ske på både individuell och gruppbasis för bästa inlärningsprocess.

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebär att läraren vid utvecklingssamtalen ska lämna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen. Den här kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten från studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav på skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling. Forskningen visar hur viktigt det är att lärare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för både lärare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det också tydligt vad som inte bedöms. Utvärdering och återkoppling av elevens resultat, skolans undervisning och lärares arbete främjar elevens kunskapsutveckling och är då bedömning för lärande. Studiens resultat visar att kraven på den ökande dokumentationen i skolan riskerar att göra det enkelt mätbara till det väsentliga, istället för att göra det väsentliga mätbart. Dokumentering och formulering av skriftliga omdömen upptar en stor del av lärares arbetstid och studien visar att implementeringen av de skriftliga omdömena varit svårare än förväntat. De skriftliga omdömena kan ses som ett led i en kvalitetshöjning av skolan för att öka den internationella konkurrenskraften.

This is a study on individual development plans (IDPs) in pre-school and their relationship with the teaching performed. Skolverket does not mention the IDPs in their steering documents for pre-school, and have in a separate memo discouraged from the use. Yet reports show that many of the pre-schools in Sweden are using IDPs. Teaching in pre-school is expected to be a mixture of care and learning without clear boundaries to the scientific topics pre-school aims to introduce children to. The purpose of this study is to investigate if the use of IDPs affect the teaching in pre-school. The questions this study will try to answer are: What is the purpose of IDP in pre-school? In who´s interest are IDPs used? Does the use of IDPs affect the educational methods used? The method chosen for this study is the triangulation method, which can give a more complete view on how the work with IDPs is performed. The study was performed on a private pre-school in central Sweden and uses analysis on the IDPs as well as the local educational plans together with qualitative interviews of both teachers and management. The results of the study show that the purpose of using IDPs mostly seems to revolve around measuring and raising the standard of work in pre- school. Furthermore, my interpretation is that it is the pre-schools interests, not the children’s, which control the goals set up for the children and the work. The pre-school in my study show in their local educational plan that they understand and follow the steering document from Skolverket regarding the methods of education.