<p>Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts. Dessa har bestått av lärar- och föräldraenkäter samt av elevintervjuer. Resultatet visar att elever och för-äldrar upplever stor delaktighet kring arbetet med IUP. Studiens resultat visar även att eleverna genom IUP fått en större medvetenhet över sitt lärande. Beträffande lärarper-spektivet visar vårt resultat att lärarna anser det viktigt att involvera elever såväl som föräldrar. Lärarnas motiv för att involvera eleven i arbetet med IUP är att skapa delak-tighet, motivation och ansvarstagande hos eleven för en ökad måluppfyllelse. Samman-taget visar vår studie att en god samverkansprocess kan leda till ökad måluppfyllelse för eleven.</p> / <p>Since January 2006, an individual development plan (IUP) should be prepared for every pupil in comprehensive school. The aim of development plan is to support pupils’ pos-sibilities to fulfil the goals of the National curriculum. General counsels of the National Board of Education (2005) states that both pupils and parents should be given the pos-sibility to influence on and participate in the work with IUP. We articulate that the co-operation process between teacher, pupil and parents concerning IUP, is of importance for pupils’ goal fulfilment. Therefore, the aim of the study was to elucidate how stu-dents and parents consider their participation in the cooperation process with IUP, and how the teacher involves students and parents in the process. In order to find out how the cooperation process concerning the individual development plan is considered by teachers, students, and parents, both qualitative and quantitative methods have been used. These consist of teachers’- and parents’ inquiries, and by pupils’ interviews. The result shows that both pupils and parents experience a great deal of participation con-cerning the work with IUP. The result also shows that the students through IUP have improved their awareness of the learning process. Regarding the teachers’ perspective, our study illuminates that teachers consider it important to involve both pupils and par-ents. Teacher’s reason for involving pupils in the work with IUP is to create participa-tion, motivation, and responsibility among pupils for an increased goal fulfilment. All in all, our study shows that a good cooperation process increases pupils’ goal fulfil-ment.</p>

<p>Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.</p>

Syftet med den här studien är att bidra med en bild av hur enskilda lärare och lärararbetslag förstår extra anpassningar i matematik. Lärararbetslags förståelse av matematiksvårigheter är avgörande för vilka elever som får extra anpassningar och hur dessa utformas.    I studien undersöks och skapas en bild av den förståelse som vuxit fram under de tre år som gått sedan lagändringen/genomförandet 2014. Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på en enkät, studier av elevers skriftliga individuella utvecklingsplaner och två fokusgruppsdiskussioner med lärararbetslag för elever i årskurs 3. Empirin är tolkad utifrån det matematikdidaktiska och specialpedagogiska fältet med extra anpassningar som forskningsområde. Resultatet analyseras utifrån Goffmans teori om det främre rummet och med inspiration av analysmetoden Grounded Theory.    I resultatet framgår att lärarna inte uppfattar någon tydlig gräns mellan ledning och stimulans, och extra anpassningar. Lärarna uttrycker att de möter eleven där den är, anpassar och individualiserar och att det sker inom ramen för ordinarie undervisning. Lärarna ser inte extra anpassningar som något nytt efter lagändringen, utan något som har funnits med i undervisningen långt tidigare. Samtidigt beskriver lärarna att undervisning och material anpassas mer idag. I matematik är de extra anpassningarna tydligt målrelaterade, framförallt färdighetsbaserade, samtidigt som arbetssätten och arbetsformerna för anpassningarna inte tydliggörs.   I elevernas individuella skriftliga utvecklingsplaner är det ibland svårt att utläsa, om insatserna är en framåtsyftande planering eller en extra anpassning. Extra anpassningar dokumenteras och hanteras på olika sätt i de olika lärararbetslagen. Lärararbetslagen upplever dokumentationen som problematisk och tidskrävande.   I studien synliggörs styrkan av arbetslagsarbete. Lärarna i arbetslagen visar på en ambition att vilja förstå och följa skolans styrdokument. / The purpose of the study is to investigate and create a vision of how individual teachers and teams of teachers understand the concept of special adjustments in Mathematics. Teachers' understanding of mathematical difficulties is important for which pupils get special adjustments and how they are designed.   The study examines and creates a view of understanding that has been developed since the amendment of the Swedish School Law in 2014. The approach of the study is hermeneutic and is based on a survey, studies of individual development plans and two focus group discussions with teams of teachers for students in the 3rd grade. The empiricism is interpreted from the mathematic didactics and the special pedagogical area, with special adjustments as the research area. The result is analyzed based on Goffman's theory front stage and inspired by the Grounded Theory analysis method.   The result shows that the teachers do not perceive a clear line between management and stimulus, and special adjustments. The teachers express they support the student in its starting-point. The teachers’ education is adjusted and individualized through the frame of ordinary education. The teachers do not see special adjustments as something new after the amendment of the law, rather as something that has been present in the education for a long time. At the same time the teachers need to modify their teaching and material more today. The special adjustments in Mathematics are explicitly target related, especially mathematic skills.  Working methods for the adjustments are not clarified.   In the individual development plans it is sometimes hard to determine if the input is a forward looking plan or a special adjustment. Special adjustments are documented and handled in different ways. The teachers’ experience the documentation as problematic and time consuming.   In the study it is possible to determine the power of working in teams. The teachers show an ambition of understanding and following the regulatory documents of the school.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera vad som motiverar chefer och ledare inom en förvaltning på en kommunal nivå att fortsätta sin anställning. Studiens frågeställningar är: Vilka motivationsfaktorer är viktiga för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning i frågan om fortsatt anställning? Vilken betydelse har individuell utveckling för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning när det kommer till fortsatt anställning och arbetsmotivation? Hur bibehåller chefer och ledare inom en offentlig förvaltning sin arbetsmotivation? Material och metoder: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet har därefter analyserats och jämförts med tidigare forskning inom motivation, Herzbergs tvåfaktorsteori samt teorin om inre och yttre motivationsfaktorer. Huvudresultat: Gemensamt för respondenterna är vikten av frihet, att ha roligt på jobbet och strävan att utveckla verksamheten till det positiva. Hos samtliga respondenter föreligger det även ett starkt emotionellt band som ses som såväl positivt som negativt. Respondenterna är väldigt måna om individuell utveckling men tycker att det läggs allt för mycket energi på utbildningar som enbart är repetitiva för dem. De hade hellre tagit del av en mer individanpassad utbildningsplan. Vidare är det tydligt att lön inte är en drivande motivationsfaktor hos respondenterna. Idag är respondenterna nöjda med sina löner menmenar att det var en större motivationsfaktor i början av deras karriärer. I nuläget finns andra motivationsfaktorer som spelar roll, bland annat de som redogjorts för ovan. / Purpose: The purpose of the following study is to investigate and problematize what motivates managers and leaders within an administration at a municipal level to continue their employment. The study´s questions at issue are: Which motivating factors are most outstanding among the managers and leaders within an administration at a municipal level in the question of continued employment? How important is the individual development for the managers and leaders within an administration at a municipal level when it comes to continued employment and work motivation? How do the managers and leaders within an administration at a municipal level maintain their work motivation? Method: The study is based on qualitative research with an abductive approach. The study is based on semi-structured interviews with seven respondents. The empirical material has been analyzed and compared with previous research, Herzberg's two-factor theory and the theory of internal and external factors in relation to motivation. Main result: Common to the respondents is the importance of freedom, having fun at work and the aim to develop the school in a positive way. All respondents also have a stronge motional bond that is seen as both positive and negative. The respondents truly care about individual development but believe that too much energy is put into education that is only repetitive for them. They would rather have taken part in a more individualized education plan. Furthermore, salary is not a driving motivating factor among the respondents. Today, the respondents are satisfied with their salaries but believe that it was a major motivating factor at the beginning of their careers. At present, there are other motivating factors that are more important, including those described above.

BakgrundDen svenska arbetsmarknaden genomgår en förändring som pågått under en längre tid. Synen på en anställning har luckrats upp och guldklocksanställningen är och förblir allt mer ovanlig. I dagens Sverige är det vanligaste sättet att avancera inom yrkeslivet att byta arbetsgivare. Det är höga kostnader som är relaterade till att personal väljer att lämna organisationen och det är således viktigt att behålla befintlig personal. Ett preventivt arbete för att minimera risken att personal överväger att lämna företaget kan vara individanpassat utvecklingsarbete. SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur attraktiva, enligt Randstad och Universum, arbetsgivare inom en kunskapsintensiv miljö i Göteborgsregionen arbetar med kompetensutveckling, professionell utveckling och karriärmöjligheter för att behålla personal. MetodStudien genomförs ur ett ledningsperspektiv med hjälp av en kvalitativ forskningsansats då forskningsfrågan inte syftar till att mäta och jämföra olika resultat utan snarare handlar om att undersöka hur företag arbetar med frågan. Insamling av empiri sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer på olika företag. Valet av fallföretag har gjorts med hjälp av vinnarlistan i “Randstad Award 2016” och Universums lista “Sveriges bästa arbetsgivare 2016” vilket är sammanställningar av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare år 2016. SlutsatsStudien visar att samtliga företag arbetar med individanpassad utveckling för medarbetaren. Detta utvecklingsarbete sker genom justering av arbetsuppgifter, kompetensutveckling genom kurser, seminarier och “workshops” där de i första hand nyttjar intern kunskap samt mentorskap och tillgång till internt och externt nätverk. / BackgroundIn the last couple of years there has been an ongoing change in the Swedish labor marketwhere the view and the occurrence of long term employment is not as common as it oncewas. The most common way of career development is through change of employer. The costof employee turnover can be avoided or reduced by keeping current employees and anindividually shaped development for the employee may result in the employee staying loyalto the company. PurposeThe purpose of this study is to investigate how attractive employers, based on Randstad andUniversum, within a knowledge based environment in the area of Gothenburg providescompetence development, professional development and career opportunities in order toretain their employees. Method The study applies a qualitative research approach since the purpose of the study is to gain understanding in how companies provide development and not to compare different companies’ results to one another. The study is based on six semi-structured interviews held at each of the six companies. The selection of companies is based on the lists “Randstad Award 2016” and “Sveriges bästa arbetsgivare 2016” by Universum which are summaries of Sweden’s most attractive employers of the year 2016. Conclusion The study shows that all of the companies have an individually shaped development plan for the employee. This is managed through adjustment of duties, competence development through courses, seminars and workshops which are based on internal knowledge within the company. Last but not least development is supplied through the use of mentoring and networking, both internal and external.

現代的組織人員不再只是組織機器的「小螺絲釘」，人是具有自主性的獨立個體，強調自身的價值、規範，工作不再是生活的重心，人工作不只是為了金錢報償，而有自我實現、自我超越的需求，追求多樣化的生活，因此組織應瞭解人員的需要，並創造適合個人發展的環境，當個人獲得發展，個人潛能得到開發，自我的零求得以滿足，進而組織、團體都得到發展，整個人力資源發展得以完成。 　　本文所指的「個人發展」(Individual Development)乃是組織透過教育訓練、學習及發展等途徑，來促使組織成員的知識、技術、能力和行為的改善與績效的提升。所以本研究的重點之一是尋求人性的本質，使組織在從事教育訓練、學習時，能針對人性本質作適當的方案規劃與執行。其二，探述個人發展的需求和方式、組織中那些因素會影響個人發展的進行，及何種組織有利於個人發展。第三，透過個案研究瞭解個人發展的情形和結果。 　　本文研究的章節安排則是：第一章為緒論，說明本文的研究緣起與目的、研究範圍、本文所採取的研究方法與受到的限制，及名詞界定。第二章為理論基礎，分別從心理學、社會學、組織理論及行動理論等理論，探討它們對個人發展的觀點，即其對人性本質的論點，來分析其對組織成員發展的看法，進而歸納出相關的理論基礎。第三章為個人發展理論之主要課題，探述有關個人發展的需求與方式、妨礙組織中個人發展的因素，及解決之道。 　　第四章為個案研究，本文係以國內最大規模的便利商店7-ELEVEN為研究對象，該公司的教育訓練已行之有年，具有完備的教育訓練體系，以瞭解組織實行個人發展的狀況。第五章為本論文的總結與建議。

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien. / This is a qualitative study where I have chosen to investigate teachers’ work with student’s individual development and participation in their learning process, but I have restricted myself to students in year three with difficulties in reading and writing. I wanted to find out how some teachers think and feel about the concepts I have used above and find out how you can work to get students more involved in their learning process. To carry out this study, I have conducted interviews with four teachers qualified to teach students in grades three in Swedish as I picked through the convenience sample. I chose to do unstructured interviews in order to get closer to respondents and that their responses would be more profound and so explain what they think about the questions I asked. These interviews, I then processed by analyzing and interpreting them. The result do I also link to the zone of proximal development by Vygotskij, as I have as theoretical approach in my work. What I have found is that teachers work relatively the same with student’s individual development and participation in its learning process, but also that the teachers pressure much that it is important to support students and help them in different ways for them to reach the goals in reading and writing.

Studiens syfte är att beskriva några klasslärares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nå målen i svenska som andraspråk i skolår tre på grund av bristande språkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna:Vilket stöd upplever lärarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lärarna att dessa elever får av speciallärare och lärare i svenska som andraspråk? Hur beskriver klasslärarna att deras samarbete med andra lärare på skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödåtgärder beskriver lärarna att de kan formulera i dessa elevers åtgärdsprogram?  Studien bygger på intervjuer med fem klasslärare som arbetar på tre olika skolor. Majoriteten av eleverna på dessa skolor har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats. Resultatet visar att: Stödet till dessa elever såg olika ut på de tre olika skolorna där lärarna arbetade. Det skilde sig både i grad av medvetenhet om sociokulturellt stödjande språkundervisning hos klasslärarna och i organisationen kring de elever som behövde mest språkligt stöd. Organisationen av olika lärarkategorier kring de elever som fick språkligt stöd skilde sig beroende på om lärarna och skolorna praktiserade ett sociokulturellt stödjande arbetssätt i klasserna. Det fanns också ett samband mellan ett sociokulturellt sätt att se på språkundervisning och ett relationellt sätt att se på specialundervisning. Avsaknaden av sociokulturellt arbetssätt ledde till mer kompensatoriska stödåtgärder. Bedömningen av vilka elever som skulle läsa mot kursplanen i svenska som andraspråk och urvalet av vilka elever som skulle få arbeta i liten grupp hos en lärare utbildad i svenska som andraspråk såg olika ut både mellan lärarna och mellan skolorna. Det var vanligt att lärarna talade om svenska som andraspråk som stödundervisning. Åtgärdsprogram användes inte som ett arbetsverktyg för att planera en mer sociokulturellt stödjande undervisning för de elever som behövde språkligt stöd. En slutsats som jag drar är att om lärare på ett medvetet sätt använder sociokulturellt grundade arbetssätt i sin undervisning i klassen skulle det kunna leda till att färre elever behöver få stödundervisning utanför klassens ram. Detta för att sociokulturellt perspektiv på undervisning i andraspråk leder till ett mer relationellt perspektiv på specialundervisning. / The aim of this study is to describe some teachers' views on support for language development for those students who risked not achieve the objectives of Swedish as a second language in grade three because of lack of language skills. To investigate this, the following questions are addressed: What support do the teachers feel that they can give these students in the class? What support do the teachers experience that these students receive from special education teachers and teachers of Swedish as a second language? What kind of collaboration with other teachers at the school do the teachers describe? And what support do the teachers describe that they can formulate in these students' individual development plans?The study is based on interviews with five teachers who work at three different schools. The majority of students at these schools have a mother tongue other than Swedish. The interviews were analyzed from a socio cultural approach.The results show that: The support for these students was different on the three different schools where the teachers worked. It was different both in degree of awareness of the socio cultural perspective on teaching and in the organization around these students. The organization of the various categories of teachers around the students who needed language support differed depending on whether teachers and schools practiced a socio culturally supportive teaching. There was also a correlation between a socio cultural approach to language teaching and a relational approach to special education. The lack of socio cultural practices led to more compensatory measures. The assessment of which students would be taught by the curriculum of Swedish as a second language and the selection of students who would be working in small groups looked different between teachers and between schools. It was common for teachers to speak of Swedish as a second language as support programs. Individual development plans were not used as a tool for planning a more socio cultural supportive education. One conclusion I make is that if teachers practice more socio cultural based teaching in class it may mean that fewer students need to get remedial education outside the class. This is because the socio cultural perspective on the teaching of second language leads to a more relational perspective on special education.

Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna. Författarnas syfte är att skapa förståelse för vilken innebörd rektorer och lärare i undersökningen ger individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, samt vilka förutsättningar som skapats för implementeringen. Tillvägagångssättet är kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Undersökningen visade att samtliga rektorer och lärare framhåller att skriftliga omdömen förtydligar informationen kring elevens utveckling, samt att bra förutsättningar har skapats i form av tid och utbildning. / Parliament decided that in the beginning of the autumn semester of 2008, written discernments were to be implemented for every student from the first grade. This has led to public debate surrounding questions as how written discernments are to be designed and how teachers can and should evaluate younger students. In the field of pedagogical research the evaluation of students has been accentuated as a significant part of teaching. Instead of “measuring” knowledge, evaluations are meant to benefit learning and create meaning for teaching. Written discernments should through formative assessment contribute clearer information to student and caregiver. The purpose of the writers is to create understanding for the significance that headmaster and teacher, in the study, bring to individual development plans with written discernments and which conditions were created for implementation. The procedure is qualitative interviews with headmasters and teachers. The study showed that all headmasters and teachers call attention to that written discernments clarify the information concerning the students’ progress and that good prerequisites have been produced in the form of time and education.

<p>Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna. Författarnas syfte är att skapa förståelse för vilken innebörd rektorer och lärare i undersökningen ger individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, samt vilka förutsättningar som skapats för implementeringen. Tillvägagångssättet är kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Undersökningen visade att samtliga rektorer och lärare framhåller att skriftliga omdömen förtydligar informationen kring elevens utveckling, samt att bra förutsättningar har skapats i form av tid och utbildning.</p> / <p>Parliament decided that in the beginning of the autumn semester of 2008, written discernments were to be implemented for every student from the first grade. This has led to public debate surrounding questions as how written discernments are to be designed and how teachers can and should evaluate younger students. In the field of pedagogical research the evaluation of students has been accentuated as a significant part of teaching. Instead of “measuring” knowledge, evaluations are meant to benefit learning and create meaning for teaching. Written discernments should through formative assessment contribute clearer information to student and caregiver. The purpose of the writers is to create understanding for the significance that headmaster and teacher, in the study, bring to individual development plans with written discernments and which conditions were created for implementation. The procedure is qualitative interviews with headmasters and teachers. The study showed that all headmasters and teachers call attention to that written discernments clarify the information concerning the students’ progress and that good prerequisites have been produced in the form of time and education.</p>