<p>Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation.</p><p>During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.</p>

<p>Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar. Medan syftet med IV programmet kvarstår det vill säga att motivera unga till studier och alla helst högre än gymnasienivå. Uppsatsämnet fokuserar på tjugonio flickor och pojkar som 1999/1998 gick Individuella programmet (IV) i en medelstor stad. Syftet är att undersöka deras upplevelser av IV.</p><p> </p><p>Undersökningen består av kvantitativa och kvalitativa intervjuer som genomfördes 2002. För att införliva bred och djup i undersökningen. Totalt studerade tretton av tjugonio 1999 enligt detta så verkar programmet uppfylla sitt syfte. Medan det vid intervjutillfället 2002 har ändrats till sex personer. Ser man närmare på de fyra kvalitativa intervjuerna så visar det sig att tre av dem har behöriga betyg när dem börjar på IV och den fjärde saknar betyg i engelska. Två av dem kände sig tvingade att välja IV och två menar att programmet var ett frivilligt val. </p><p>En flicka och en pojke sökte och påbörjade en gymnasieutbildning efter IV. Flickan hade en anställning 2002 medan pojken fortfarande studerade. Dem andra, en flicka och pojke är arbetslösa 2002. Men båda är inställda på att i framtiden återuppta studierna. Skälen till att börja på IV är många, men frågar man vad det bästa med IV är besvaras det nästan unisont: Möjligheten att praktisera.</p>

<p>Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever. Teoretiskt har jag använt mig av klassiska sociologiska teoretiker som Erving Goffman, Howard Becker och Michel Foucault som behandlar normalitet och avvikelse som fenomen. Jag har även använt mig av studier som beskriver hur det sker en kategorisering av elever i skolans värld och hur elever historiskt har stämplats som avvikare då de haft svårt att hänga med i skolarbetet eller varit stökiga. Metodologiskt har jag använt mig av ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat två lärare och fyra elever på ett individuellt program i Stockholm. Resultaten visar att eleverna har en individuellt utformad undervisning anpassad till deras individuella nivå och svårigheter, vilket upplevs både positivt och negativt. Lärarna anpassar även undervisningen utifrån en kategorisering av elever. Eleverna upplever inte att de går på ett ”vanligt” program och uppvisar en skoltrötthet som kan kopplas till deras grundskoleerfarenheter och att de inte blivit sedda och lyssnade på, samt till deras sociala erfarenheter som resulterat i skolk och mobbning. Samhällsklimatet som råder idag, med prestation som ledstjärna, påverkar dessa elever negativt då de har svårt att konkurrera med betygen, och därmed bli antagna till ett nationellt program.</p>

Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar. Medan syftet med IV programmet kvarstår det vill säga att motivera unga till studier och alla helst högre än gymnasienivå. Uppsatsämnet fokuserar på tjugonio flickor och pojkar som 1999/1998 gick Individuella programmet (IV) i en medelstor stad. Syftet är att undersöka deras upplevelser av IV.   Undersökningen består av kvantitativa och kvalitativa intervjuer som genomfördes 2002. För att införliva bred och djup i undersökningen. Totalt studerade tretton av tjugonio 1999 enligt detta så verkar programmet uppfylla sitt syfte. Medan det vid intervjutillfället 2002 har ändrats till sex personer. Ser man närmare på de fyra kvalitativa intervjuerna så visar det sig att tre av dem har behöriga betyg när dem börjar på IV och den fjärde saknar betyg i engelska. Två av dem kände sig tvingade att välja IV och två menar att programmet var ett frivilligt val.  En flicka och en pojke sökte och påbörjade en gymnasieutbildning efter IV. Flickan hade en anställning 2002 medan pojken fortfarande studerade. Dem andra, en flicka och pojke är arbetslösa 2002. Men båda är inställda på att i framtiden återuppta studierna. Skälen till att börja på IV är många, men frågar man vad det bästa med IV är besvaras det nästan unisont: Möjligheten att praktisera.

Tidigare studier har visat att det ofta finns bestämda mönster som inspirerar människor till förändring. Denna studie syftar till att beskriva hur vändpunkter kan te sig i en pedagogisk verksamhet. Genom att lyfta fram lärares och elevers erfarenheter av förändringar och vändpunkter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur dessa förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats baserad på kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare och fyra elever. Intervjuerna har analyserats och utgör därefter inledningar till så kallade livsberättelser. Alla nio intervjuade har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller andra.  - Alla vill lyckas med sina liv! Och därför är det så viktigt för elever att bemötas med ett hopp om att detta är möjligt. Det verkar också vara något som lärare är medvetna om. Att bemötas och bemöta med förståelse - men också krav - är gemensamma teman hos både lärare och elever. Eleverna tycker inte alltid att skolan gett dem tillräckliga utmaningar. Det kan bero på att informationsöverlämningar om elever inte sker i tillräcklig utsträckning från lärare till lärare. Eleverna tycker ofta att de får börja om. Det är inte något som berörs alls av lärarna, men såväl lärare som elever varnar för rutiniseringan. Eleverna tycks ha gjort medvetna val att delta i studien utifrån behovet att tala ut, tala färdigt, sätta punkt. Det finns ett stort sug i deras berättelser. En lättnad infinner sig efteråt. Detta är inte lika tydligt hos lärarna, men även de berör den enande effekten av att på djupet tala om sig själva och sin lärargärning. Rutiner och vanor ska enligt eleverna utgöra skolans ryggrad. Lärarna ska hålla på och hålla på och hålla på. Spontaniteten och flexibiliteten skapar sedan förutsättningar för lärande och utveckling. Både elever och lärare försöker fånga in det spontana och intuitiva inslaget i lärarollen. En bra lärare vet precis när han ska ingripa, som en av eleverna säger. Väsentligt för dem alla är det goda samtalet, något som kommer till stånd då läraren tagit hjälp av sin nyfikenhet och lust till mänskliga möten. Det mest framträdande i resultaten av denna studie är att eleverna framhåller att de vill ha lärare som aldrig ger upp om dem.

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation. During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever. Teoretiskt har jag använt mig av klassiska sociologiska teoretiker som Erving Goffman, Howard Becker och Michel Foucault som behandlar normalitet och avvikelse som fenomen. Jag har även använt mig av studier som beskriver hur det sker en kategorisering av elever i skolans värld och hur elever historiskt har stämplats som avvikare då de haft svårt att hänga med i skolarbetet eller varit stökiga. Metodologiskt har jag använt mig av ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat två lärare och fyra elever på ett individuellt program i Stockholm. Resultaten visar att eleverna har en individuellt utformad undervisning anpassad till deras individuella nivå och svårigheter, vilket upplevs både positivt och negativt. Lärarna anpassar även undervisningen utifrån en kategorisering av elever. Eleverna upplever inte att de går på ett ”vanligt” program och uppvisar en skoltrötthet som kan kopplas till deras grundskoleerfarenheter och att de inte blivit sedda och lyssnade på, samt till deras sociala erfarenheter som resulterat i skolk och mobbning. Samhällsklimatet som råder idag, med prestation som ledstjärna, påverkar dessa elever negativt då de har svårt att konkurrera med betygen, och därmed bli antagna till ett nationellt program.

Examensarbete 15 poäng i lärarutbildningen höstterminen 2007 Sammanfattning Författare: Robert Grandén ”Man är trygg här på nåt sätt” En fallstudie om gymnasieskolans individuella program. ”You feel secure here in some kind of way” A study about the individual program in high school. Antal sidor: 35 Mitt ämnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem år som högstadielärare och var nyfiken på vad som händer med de elever som inte tar sig in på ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pågår om det individuella programmets vara eller inte vara var ännu ett skäl för mig att lyfta ämnet. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick där än att bara läsa upp sina betyg. Jag ville även undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre år på högstadiet samt hur lärarna på det individuella programmet såg på sin lärarroll. Metodvalet för min undersökning var kvalitativ och bestod i semistrukturerade intervjuer med fyra elever och två lärare. Det resultat som studien kom fram till visade att eleverna hade en negativ bild av sin tid på högstadiet och att det individuella programmet erbjöd dem en positivare skolupplevelse.

Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga. Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation. I denna studie har det visat sig att eleverna från det naturvetenskapliga programmet är i större behov av lärarens bekräftelse än eleverna på det individuella programmet.

ABSTRACT C-uppsats i sociologi Författare: Moa Blom Titel: IV-elever – En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasiet Det individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna. Eleverna som går på IV-programmet har alltså misslyckats på något sätt i grundskolan, idag är IV-programmet ett av de största gymnasieprogrammen i Sverige. Knappt hälften av eleverna på IV-programmet går vidare till ett nationellt program. Studien undersöker de elever som lyckats under sitt år på IV-programmet och hur tiden på IV har påverkat dem. Studien har gjorts genom intervjuer med fyra före detta IV-elever och en lärare på IV-programmet. Resultatet har analyserats genom symbolisk interaktionism och hur eleverna har påverkats av de signifikante andre. Resultaten pekade på vikten av positiv feedback till eleverna, att stärka elevernas självbild är det som ger resultat. ”Framgång föder framgång.”