Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?

Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning. En annan aspekt var att ta reda på hur eleverna tänker kring sin egen insats beträffande utbildningen. Resultatet visar att eleverna trivs och de har mål med sin utbildning. Samtidigt har eleverna åsikter om förbättringar när det gäller klassrumssituationen, lärare och individuella samtal. Undersökningen visar att elevens påverkan av sin studiegång är begränsad. Vår slutsats är att eleverna inte får den individuella utbildning de har rätt till.

Abstract Syfte Syftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen. Metod Den metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling. Resultat Resultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet. Samtliga lärare efterfrågade gemensamma prov vid främst inplacering, men även under läsårets gång. Lärarna föreslog ett utökat samarbete inom arbetslaget, tydligare och konkreta mål och nivåer, samt ett enklare språk i bedömningsförfarandet för att utveckla bedömningarna på programmet. Lärarna såg stora fördelar med att eleverna själva bedömer sin egen förmåga, men elevernas varierande skolbakgrund och det faktum att målen kommuniceras på elevernas andraspråk, gör bedömningarna svåra.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svårareatt få ett jobb. Läsåret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som är obehörig är Individuella programmet ett alternativ, där elever under ettår kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som går ett år på det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar på ett nationellt program i högre grad än andra, görstudieavbrott. Vi har träffat elever som går emot statistiken och faktiskt fortsätter sina studier.Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som motiverat elever som studerat på detIndividuella programmet att ta sig vidare in på ett nationellt program på gymnasiet. Enkvalitativ undersökning gjordes, där sex elever på två orter intervjuades. Av våra respondentervar fem av sex obehöriga till gymnasiestudier. Samtligas mål var att komma in på en vissutbildning, vilket de också hade lyckats med. Hälften av respondenterna upplevde att de undersin tid på IV motiverats av skolfaktorer, så som lärare. En av eleverna upplevde att IV inte varen plats för henne. Samtliga har motiverats av andra faktorer, främst av sina egna uppsatta mål,att de klarade av studierna på IV samt påverkan av vänner och familj. / Education gets more and more important. For those who don’t have an education at uppersecondary school it has become harder to get a job. During the school year 2009/2010 88,2percent of the students were qualified to the national programs at the upper secondary school.For those who don’t are qualified, the Individual programme is an alternative, where the studentduring a year can study to get the qualification. By those who study a year at the Individualprogramme (IV) and then continue at a national programme, more students drop out fromschool. We have met students who as an opposite to the statistics actually continue their studiesall the way. The purpose with this paper was to view what it is that motivates students from anIndividual programme and then continue at a national programme. A qualitative research wasmade where we met six students in two cities for an interview. Five of the six students were notqualified to studies at a national programme. Everybody had a goal, to get qualified and startstudy at a certain national programme, which they also succeeded. Three of the studentsexperienced that they during their time at the Individual programme was motivated by theschool from the teachers. One experienced that the Individual programme wasn’t a place forher. All of the students were motivated by other factors, mostly by their own goals, that they didwell with their studies and influences by their friends and family.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på. De sociala banden mellan skolledning och elever kommer även att belysas, och undersökas. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med rektorn, två lärare, fem elever på skolan i studien samt på två stycken deltagande observationer på skolan. Resultatets utfall visar att skolan i studien är bättre lämpad för de elever som studerar där tack vare den stödjande kulturen, förekomsten av vänner samt en trygghet på skolan till skillnad mot elevernas tidigare erfarenheter från skolor de studerat på. På grund av sina speciella karaktärer (samtliga elever i studien har koncentrationssvårigheter eller har en problematisk bakgrund av något slag) kräver eleverna mer uppmärksamhet av och nära relationer till lärarna på skolan, vilket, som resultatet visar, existerar på skolan i studien - till skillnad från tidigare skolor eleverna studerat på. / The individual program is a program in high schools, or secondary schools, intended for students who do not study any of the national programs. The purpose of this study is to illustrate the pedagogical work of the Individual Action Plan and its importance for students who can not get into any of the secondary school national programs. In order to find an answer to the purpose, the culture of the selected school will be illuminated, what impact has the culture on pupils' schooling? We also want to investigate how students perceive their education at the studied school and compare the experiences of the student’s experiences at previous schools. Based on an assumption that students may perceive themselves as deviants based on individual difficulties in school, we will examine how students define themselves at the school in question and previous schools they studied. The social bonds between school administration and students will also be discussed, and examined. The study is based on qualitative interviews with the principal, two teachers, five students and two participant observations at the school. The result shows that the school in the study is better suited for the students who study there, thanks to a supportive, supportive culture and the presence of friends, in comparison to their previous school experience. Because of the students' special characters, (most students in the research have difficulty concentrating or have a problematic background of some kind), they require more attention and close relationships with teachers at the school. This kind of relationship does, according to the results, exist at the school in the study compared to any previous schools that the student’s have attended.

AbstractKnutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ”Bra Val”School´s Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL 3:2, Lärarutbildningen, Malmö högskolaI min undersökning har jag försökt ta reda på hur eleverna på ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det är ditt val, hämtat från boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger på att lärarens ledarskap skapa förutsättning för en social utveckling i skolan. Tillsammans med arbetet med veckorapporten i Bra Val skall eleven bli varse och lockas till goda val i undervisningen och lära sig stå för de konsekvenser valen innebär. Jag valde att göra en enkätstudie detta för att få ett så neutralt inflytande över svaren som möjligt. Svaren från enkäten har kompletterats med litteratur studier samt möte och samtal med författaren Mats Edin. Resultatet visar att vi har lyckats skapa positiv utvecklings spiraler hos eleverna. Den främsta slutsatsen är att eleverna upplever att de är hjälpt av arbetssättet med Bra Val i undervisningen, eleverna upplever att de aktivt tänker på att göra goda val i undervisningen och att de känner att de lyckas på lektionerna.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildning 90pRosenquist, Nina (2008). Övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. AbstractSyftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger på två grundskolan samt rektorn och lärare på gymnasieskola.Resultatet av studien visar på att det är den enskilda skolans normer och traditioner som påverkar övergången för elever i behov av särskilt stöd. Organiseringen och utformningen utgår från vilka resurser och kompetenser som skolan har. Attityder till elever i behov av särskilt stöd styrs av de synsätt och perspektiv som härskar på just den skolan. Den ökande andelen elever som misslyckas trots tidigt insatta stödåtgärder tyder på att skolans möjligheter att kompensera svårigheter är små eller obetydliga. De olika perspektiven som skolorna intar får konsekvenser för den specialpedagogiska verksamheten och också för den enskilda eleven vid övergången från grundskolan till gymnasiet. Arbetet på grundskolorna skiljer sig åt när det gäller övergången till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. Skillnaderna får konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd. Gymnasiet kan, om de tidig får information, bättre möta alla elever. När information saknas eller är bristfällig och endast består av ett betygsdokument kan det ta lång tid innan eleven får det stöd som den har rätt att få och som skolan är skyldig att ge. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, individuella programmet, gymnasiet, specialpedagogik, stödåtgärder, Nina Rosenquist Handledare: Margareth Drakenberg Examinator: Eva Hoff

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrån styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning när det gäller kunskapsbedömning av elever i grundsärskolor och gymnasiesärskolor. I svenska läroplaner betonas det att formativ bedömning ska användas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur några pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning är mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsärskolan inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program.Syftet är att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsärskolan med inriktning träningsskolan samt gymnasiesärskolans individuella program. Föreliggande studie beskriver, tolkar och förstår några pedagogers uppfattning om möjligheter och hinder att utföra formativ bedömning i de aktuella elevgrupperna. Frågeställningar rör följande områden:•Resurser och redskap på individnivå.•Tydliggörande av bedömning på gruppnivå,•Ansvarsfördelning på organisationsnivå.Vår teoretiska ram utgår från det sociokulturella perspektivet, där hela systemet kring lärandet är i fokus. Dysthe (2003) påpekar att alla delar i skolsystemet medverkar och samverkar med varandra. Alla delar innefattar varje elev, personal och skolans organisation.Genom halvstrukturerade intervjuer, förlagda till pedagogernas arbetsplats har data samlats in. Intervjuerna har transkriberats och tolkats med en hermeneutisk och kvalitativ inriktning. Av resultatet från de skolor som är representerade i studien, kunde vi se att det användes många olika kombinationer av bedömningsredskap. Foto och delvis film användes för att konkretisera den formativa bedömningen. Några skolor hade utarbetat olika bedömningsmallar, som användes lokalt på skolan de var verksamma i. Ingen av skolorna hade något digitalt centralt fungerande system för bedömning.Vårt kunskapsbidrag och förhoppning är att studien ska ge insikt om de olika skolornas formativa processer. Pedagogerna hade en upplevelse av att de känner sig ensamma i hur bedömningsprocesserna kan åskådliggöras. De saknar stöd både från skolledning och skolverk. Några av pedagogerna som har varit med i undersökningen, efterlyste ett nätverk för personal som arbetar med den aktuella elevgruppen i studien. Mycket kunskap och idéer finns ute på skolorna och detta kan sammanföras och spridas i ett nätverk. Slutsatsen vi gör av studien, är att det saknas bedömningsredskap som skapar ett gemensamt diskussionsunderlag i arbetsgruppen. / All pupils in Swedish schools are judged on their knowledge on basis of policy documents. There is on the other hand not much research on assessment of knowledge on pupils in elementary and secondary school with special needs. Swedish curriculums say that formative assessment should be used actively to shape the education. In this essay we aim to shine a light on how some pedagogues work with formative assessment. The essay is aimed at pupils with severe disabilities, both mental and physical, in the training school elementary for special needs and individual programs at secondary school for special needs.The goal is to contribute with knowledge of formative assessment in elementary training school for special needs and individual programs at secondary school for special needs. The essay describes, interprets and understands some pedagogues’ opinion on possibilities and obstacles when it comes to formative assessment of the pupils in question. The questions asked in the essay are on the following subjects:•Resources and tools at individual’s own level,•Clarification of assessment on group level,•Delegation of responsibility at organization level.Our theoretical borders originate from the sociocultural perspective, where the entire system of education is in focus. Dysthe (2003) states that all parts in the school system contributes and cooperates with each other. All parts includes every student, staff member, and the schools’ organization.Through half structured interviews, that took place in the pedagogues’ own workspace, data has been collected. The interviews have been transcribed and interpreted with a hermeneutic and qualitative aim.From the results from the schools represented in the essay we could see that several different combinations of assessment tools are used. Photo and sometimes film were used to make the formative assessment concrete. Some schools had created different templates of assessment, those were used only at the schools where they had been shaped. None of the schools had a digital and central working system of assessing.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar:•Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet?•Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet?•Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer. I resultatet kan vi se att studie- och yrkesvägledarna använder sig av stereotyper när de kategoriserar eleverna som går på individuella programmet. De menar att det är en viss typ av människor som finns där. Både studie- och yrkesvägledarna och rektorerna är överens om att individuella programmet inte är ett program som eleverna aktivt söker, utan istället hamnar på. De är även eniga om att programmet har en negativ stämpel. Genom intervjuerna kan vi tycka oss se fördomar om individuella programmet både hos studie- och yrkesvägledarna samt rektorerna.

Syftet med studien är att förstå och beskriva sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under deras treåriga gymnasietid tillsammans. Målet är att kunna utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bakgrunden till studien är den snabba förändring som skett i Sveriges utbildningssystem de senaste decennierna. Från att ha varit en urvalsskola går idag mer än 99 procent av varje årskull vidare till gymnasieskolan i Sverige. Det innebär att gymnasieskolan ställts inför en betydligt svårare uppgift med nya elevgrupper och helt andra krav på det pedagogiska arbetet. Eleverna i den här studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök. Det empiriska materialet består främst av forskningsintervjuer och fältanteckningar från deltagande observationer. Forskningen utgår ifrån en livsvärldsansats och en central utgångspunkt är elevernas och lärarnas erfarenheter av skolan. Resultatet visar att eleverna bär på mycket negativa erfarenheter av grundskolan som genererat en negativ inställning till skolarbete. Att få eleverna mer positivt inställda till skolarbete var en förutsättning för att lärande i kärnämnena skulle ske. Två faktorer framträder tydligt som avgörande för att de här ungdomarna upplevt gymnasietiden som meningsfull. Den första är lärares elevsyn och den relation som uppstår i mötet mellan eleven och läraren. Den andra är huruvida eleverna upplever innehållet som meningsfullt. Skolans innehåll blev meningsfullt när eleverna upplevde att lärandesituationer var på riktigt och när de samtidigt kände att innehållet var anpassat till dem, då släppte plötsligt spärrarna för dem.