This mixed method study set out to investigate how businesses in the fashion and apparel industry can optimize working with two types of influencers; micro-celebrities who rely on their personality to influence, and opinion leaders who rely on their expertise to influence. This was explored through three different research questions. The first research question was a quantitative look at influencers on Instagram, to see if there were any difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities. The second and third research questions were a qualitative look through the eyes of influencer marketing experts with the goal of finding out how to maximize the effectiveness and spread of opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The quantitative results found no difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The qualitative results further found that industry experts do not make a distinction between influencers in the way proposed by the study. Instead they viewed each influencer as a unique personality, where the fit between influencer and brand as well as long-term relationships were key factors for success. Suggesting that the expert/personality dichotomy is secondary to well-established brand fit. Because of this, the research questions and purpose were revised to better match the results. The theoretical and practical application of this study is that a larger focus on building long-term relationships to create a win-win relationship for both influencer and brand is a requirement for success. This also requires a well-considered fit in a campaign involving an influencer, as it is important the image of the influencer matches the image of the brand. However, more research is needed to investigate the intricacies of working with relationship-building and fitting influencers to a brand. / Denna studie syftar till att undersöka hur företag i mode- och klädindustrin kan optimera arbetet med två typer av influencers; mikrokändisar som förlitar sig på sin personlighet för att influera, och opinionsledare som är beroende av sin kompetens för att influera. Detta undersöktes genom tre olika forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan var en kvantitativ undersökning om inflytande på Instagram för att se om det fanns någon skillnad i effektivitet och spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar. Den andra och tredje forskningsfrågan var en kvalitativ blick utifrån influencer-marknadsföringsexperter med målet att ta reda på hur man kan maximera effektiviteten och spridningen av opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvantitativa resultaten fann ingen skillnad i varken effektivitet eller spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvalitativa resultaten visade att branschexperter inte skiljde mellan influencers på det sätt som studien föreslog. Istället betraktade de varje influencer som en unik personlighet, där matchningen mellan influencer och varumärke samt långsiktiga relationer var viktiga faktorer för framgång. Vilket tyder på att frågan om expertis eller personlighet är sekundär till en väletablerad matching. Detta stod i stark kontrast till tidigare forskning. På grund av detta har forskningsfrågorna och syftet reviderats för att bättre matcha resultaten. Framtida teoretisk och praktisk tillämpning av denna studie visar att ett större fokus på att bygga långsiktiga relationer för att skapa ett vinn-vinn-förhållande för både influencer och varumärke är ett krav för framgång. Detta kräver också en genomtänkt matchning eftersom när en influencer används för en kampanj är det viktigt att influencerns image matchar varumärkets image. Mer forskning behövs dock för att undersöka processen med att bygga relationer och matcha influencers till ett varumärke.

Titel: Är influencers vampyrer? En studie om influencer-baserad marknadsföring och brand recall. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Julia Jansson och Christina Najm Handledare: Jonas Kågström Datum: 2018 - maj Syfte: Syftet med studien är att analysera hur influencer-baserad marknadsföring, vad gäller brand recall, påverkas av tidsaspekten, vampire effect, source credibility och match-up hypotesen. Metod: Data har insamlats med hjälp av två enkäter med 1461 respondenter. Respondenterna fick svara på enkäter gällande två olika influencers och dess samarbete med ett företag. Materialet har sedan analyserats och bearbetats med hjälp av deskriptiv statistik, T-test, korrelationsanalyser, faktoranalyser samt klusteranalys. Resultat & slutsats: Studien visade betydelsen för företag att välja en lämplig influencer för deras marknadsföring. Dessa influencers har möjligheten att nå en stor del av konsumenterna och det är då viktigt att de kan sända ut rätt information om varumärket. I fallet om vampire effect kom studien fram till att detta hot inte nödvändigtvis behöver påverka varumärkets brand recall, utan vid val av en lämplig och rätt influencer kan istället varumärket gynnas av influencer-baserad marknadsföring. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till marknadsföringens forskningsområde är en ökad kunskap om influencer-baserad marknadsföring, vad gäller brand recall och dess effekter. Studien bidrar också med olika aspekter för företag att ta hänsyn till i valet av lämplig influencer. Förslag till fortsatt forskning: Forskning bör vidare undersöka hur tidsaspekten har en påverkan på brand recall, då tidigare forskning varit begränsad. Vi anser att fler studier ska göras om influencer-baserad marknadsföring och brand recall då detta fält är relativt nytt och outforskat. Nyckelord: Brand recall, the vampire effect, source credibility model, match-up hypotesen, influencers, tidsaspekt. / Title: Are influencers vampires? A study about influencer-based marketing and brand recall. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Julia Jansson and Christina Najm Supervisor: Jonas Kågström Date: 2018 – may Aim: The purpose of this study is to investigate how influencer-based marketing, in terms of brand recall, is affected by the time aspect, vampire effect, source credibility and match-up hypothesis. Method: Data were collected from two surveys, with 1461 respondents. The respondents answered surveys about two influencers and their collaboration with a company. The data has been analysed and processed with descriptive statistics, T-test, correlation as well as factor and cluster analyses. Results & Conclusion: The study showed the importance for companies to choose an appropriate influencer for marketing. These influencers have the ability to reach a large portion of consumers and it is, therefore, important that they can send accurate information about the brand. Regarding the vampire effect, the study showed that it is not necessarily a threat to brand recall, but if the appropriate influencer is chosen, the brand can benefit from influencer-based marketing. Contribution of the thesis: The contribution of this study to the marketing research area is an increased knowledge about influencer-based marketing, in terms of brand recall and its effects. The study also contributes with different aspects for companies to consider in selecting an appropriate influencer. Suggestions for future research: Future research should examine how the time aspect can affect brand recall, since prior research has been narrowed. We believe that more studies should be done especially about influenced-based marketing and brand recall since it is relatively new and unexplored. Key words: Brand recall, the vampire effect, source credibility, match-up hypothesis, influencers, time aspect

Instagram är ett populärt socialt nätverk bland unga människor mellan 18-25 år. Psykiska pressen på individen att vara en del av sociala-medier och hålla sig uppdaterad kan betraktas som centralt i unga människors upplevelser av sociala medie-plattformen Instagram. Med sociala mediers frammarsch har en ny sorts kommersiell förebild skapats denna har fått benämningen Influencers. Studiens syfte ämnar besvara följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor fenomenet Instagram och Instagram-Influencers? Hur påverkas unga kvinnors identitet av Influencers på det sociala mediet Instagram? Hur upplever unga kvinnor att deras identitet gestaltar sig, i de fall påverkan sker? En kvalitativ metod/ansats har använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor i åldern 18-25. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien tar fasta på: respondenternas tankar, upplevelser och känslor kring den egna subjektiva erfarenheten och dess mening i deras livsvärld. Resultatet knyts an till tre huvudteman; Instagrams betydelse, Att vara en Influencer, Influencers och deras påverkan på sina följare.Dessutom behandlas underkategorin: Identitet online respektive identitet offline. Studiens resultat visar att respondenterna upplever Instagram som både betydelsefull media och som en “jämförelse-applikation” med negativ inverkan. Studien visar även hur den negativa påverkan i högre grad dominerar upplevelsevärlden. Det finns en tydlig koppling mellan en ökad digital interaktion och upplevelsen av social jämförelse och påverkan på ens identitet. Respondenterna anser att Influencers skapar en vilseledande bild av verkligheten och censurerar sådant som är mindre smickrande. Följarna får en filtrerad uppfattning som syftar till att förstärka det budskap man vill uppmärksamma. Respondenterna själva uppvisar konstruerade bilder av lycka, men i verkligheten – offline- kan istället känslor av ensamhet och ledsamhet finnas. Diskussionen tar upp den tydliga kopplingen mellan en ökad digital interaktion och känslan av social jämförelse, behov av konformitet och roll-imiterande beteende. / For young adult’s age 18-25 years, Instagram is a popular social network. With the expansion of social media, a new kind of commercial role- model has been created, the so- called Influencers. Based on the understanding and interpretation of previous research, this study will look into what impact the social network phenomena Instagram-Influencers have on young girls’ self-perception and identity. The purpose of this study is to answer the following questions: How do young women experience the social network Instagram and its Influencers? How is the identity of young women affected by the Influencers on the social media Instagram? In what way do young women experience that their identity is being shaped, in those cases it has an impact? To study this, qualitative interviews are used and conducted with six different active female users, between ages 18-25. The collected data were analyzed with a thematic inductive approach. The result is linked to three main themes; Instagram's importance, being an Influencer, Influencers and their impact on their followers, as well as the subcategory: Identity online and identity offline. In my analyzation, the conclusion is, that there is a clear link between an increased digital interaction and social comparison, and their effect on identity and self-perception. The respondents believe that the Influencers display a misleading view of reality. The followers get the impression that the content is filtered and only highlights flattering topics, and that the purpose with this is to enforce and emphasize the value of the Influencers’ statements. Similarly, the respondents themselves are affected to construct images of happiness, but in reality – offline- the feeling of loneliness and sadness occurs. The end discussion addresses the clear link between increased digital interactions and the sense of social comparison, the need for conformity and role-limiting behavior.

Internet och sociala medier upptar idag en stor del av många människors liv. Detta tillvägagångssätt att kommunicera är, sett från ett historiskt perspektiv, ett nytt fenomen vilket medför att antalet användare av sociala medier mellan olika generationer varierar. Dock står det klart att allt fler människor idag är aktiva på sociala medier, vilket också inneburit att företag börjat använda plattformen i sin marknadsföring. På grund av att kändisar och andra offentliga personer gör företagssamarbeten har influencer marketing fått stort genomslag. Då generation X anses vara digitala immigranter medan generation Y istället har vuxit upp med sociala medier runt omkring sig, finns det anledning att misstänka skillnader i generationernas syn på influencer-fenomenet. Syftet med aktuell studie är att undersöka hur inställningen till influencers skiljer sig mellan individer från generation X och Y. Den data som samlats in är i form av semistrukturerade personliga intervjuer med fem individer från respektive generation. Genom att analysera datamaterialet, med hjälp av textmatriser, har mönster identifierats. De två största skillnaderna som synliggörs i studien är attityden till begreppet influencers överlag samt de bakomliggande motiven till varför de olika generationerna väljer att följa influencer. Generation X är betydligt mer skeptiska till begreppet överlag samt värdesätter en personlig koppling till influencern de följer. Generation Y har istället en mer positiv inställning till begreppet samt har som största motiv att bli inspirerade av influencern. Diskussionen kring orsakerna grundas till stor del i flera av de generella egenskaper som karaktäriserar respektive generation, såsom att generation X anses vara mer skeptisk till reklam vilket skiljer sig från generation Y som istället väljer att se reklamen utifrån sin egen vinning. I studien har inte hänsyn tagits till det faktum att den totala andelen användare av sociala medier inom varje generation skiljer sig, utan istället fokuserat på de personer som idag har ett konto registrerat på Instagram och följer minst en influencer. / Internet and social media are today taking a large part of many people’s lives. This way of communicating with others is, from a historical point of view, new which has brought differences in the number of social media users in each generation. However, today considerably more people are using social media compared to a few years ago and companies have due to this started to use this platform in there marketing. Due to the fact that celebrities and other public people make business collaborations influencer marketing has had a great success. Since generation X can be considered as digital immigrants and generation Y on the other hand is born and raised with the social media, there are reasons to believe in differences regarding the generations’ attitudes towards the phenomenon influencers. The purpose of the study is to investigate the differences in generation X and Y’s approach to influencers. The data which has been collected is from semi structured personal interviews with five individuals from each generation. Through analyzing the data with the help of text templates, some patterns were identified. The two largest differences shown in the study are the overall attitudes towards influencers and the fundamental motive to why people follow influencers. Generally generation X is much more skeptical towards the concept and values a personal connection to the influencer they are following. Instead generation Y has a positive attitude towards the concept with the largest motive to be inspired by the influencer. The discussion of the reasons behind the results is based on some characteristic capacities for each generation. Such as generation X’s negative approach to commercials in general and that generation Y turns commercial into something that benefits themselves. The study does not take in to consideration the fact that the numbers of social media users in the generations differ, instead this study is focused on the people having Instagram today and are following at least one influencer.

Social media is getting more and more important for both customers and companies as the use of social media increases each year. Previous research shows that there is a positive link between the use of social media and online shopping. The purpose of this study is to explore which factors that drives the purchases of clothes online. The factors studied are the traditional factors price, quality and word-of-mouth and the digital factors electronic word-of-mouth, influencers and ads on social media. The study has been limited to the social platforms Instagram, YouTube and Snapchat. In the study a quantitative method has been used and data was collected through a survey. The data material consists of responses from 145 respondents and have been statistically analysed through a bivariate and multivariate analysis in SPSS. The result shows that the factors that have an impact on the customer's online shopping behaviour are price, eWOM, influencers and ads, and that Instagram is the platform where customers are most affected. The study has contributed with an increased understanding of the factors that influence the customer's online clothing purchases, and what social media platform companies should focus their marketing to. The study has also shown that eWOM is becoming more important for customers compared to WOM, which has decreased in relevance for the customers in this context.

Författare: Hanna Eriksson, Zara Lood Lindqvist, Alexandra Uhrberg Handledare: Åsa Lindström Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30 hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2017, 4FE63E Forskningsfråga: Hur påverkas konsumenter av influencer marketing i jämförelse med annonsering på sociala medier där influencers inte förekommer, vid köpbeslut för low involvement-produkter? Syfte: Denna studies syfte är att analysera och diskutera influencers inverkan på konsumenters köpbeslut för low involvement-produkter. Genom att ta hänsyn till kostnadsbilden för influencer marketing och övrig annonsering på sociala medier samt studera och analysera hur konsumenter uppfattar annonsering i sociala medier för low involvement-produkter med, respektive utan, influencers ämnar studiens författare att generera indikationer kring värdet av en influencer i den unika kontexten. Utöver att generera kunskap på ett nytt och snabbföränderligt teoretiskt område syftar studien till att bidra med praktiska implikationer gällande hur företag som säljer low involvement-produkter samt byråer, vilka har dessa företag som uppdragsgivare, kan förhålla sig till influencers på sociala medier i sin marknadsföringsstrategi. Metod: Detta examensarbete har en induktiv ansats, ett explorativt syfte och en kvalitativ forskningsmetod har använts. Datainsamlingen har skett genom fokusgrupper och ett kvasiexperiment med konsumenter samt semistrukturerade intervjuer med branschrepresentanter. Resultat och slutsatser: Influencer marketing väcker uppmärksamhet i större utsträckning än annan annonsering på sociala medier. Det är dock möjligt att väcka uppmärksamhet genom social medie-annonsering utan influencers för low involvement-produkter. Det är mer troligt att konsumenter påverkas av social medie-annonsering utan influencers då det rör sig om starka varumärken. Vid influencer marketing spelar varumärket inte lika stor roll. Influencer marketing och övrig annonsering i sociala medier kan upplevas som trovärdigt, av olika anledningar.  Teoretiskt bidrag och praktiska implikationer: Konsumenter bortser i vissa fall från influencer marketing för low involvement-produkter då de inte är i behov av expert-utlåtanden för den här typen av produkter. De kan dock agera på influencers rekommendationer av low involvement-produkter för att minska den kognitiva ansträngningen. Konsumenter tenderar att uppfatta annonsering i sociala medier utan influencers som positiv då low involvement-produkten framställs tydligt och på ett tilltalande sätt. Både för- och nackdelar med influencer marketing respektive annonsering i sociala medier för low involvement-produkter har identifierats. Influencer marketing kan vara fördelaktigt för mindre etablerade varumärken medan annonsering i sociala medier kan fungera bra för starka varumärken. Strategier för implementering av influencer marketing respektive annonsering i sociala medier för low involvement-produkter återfinns under avsnitt 7.3.1 samt 7.3.2. / Authors: Hanna Eriksson, Zara Lood Lindqvist, Alexandra Uhrberg Mentor: Åsa Lindström Examiner: Bertil Hultén Course: Master Thesis 30 credits, Master of Business and Economics, Marketing, Linnaeus University, Kalmar, Spring 2017, 4FE63E Research question: How are consumers affected by influencer marketing compared to advertisement in social media where influencers are not present, when buying low involvement products? Purpose: The purpose of this study is to analyze and discuss influencers impact on consumers buying decisions for low involvement products. By taking the cost of influencer marketing and residual advertisement in social media into consideration and analyze how consumers perceive advertisement in social media for low involvement products, with and without influencers, the authors of this study aim to generate indicators of the value of an influencer in the unique context. In addition to generate knowledge in a new and fast changing theoretical area this study aims to contribute with practical implications for companies that sell low involvement products and marketing agencies, that advertise this type of products, to determine if they prefer to integrate influencers in social media in their marketing strategies or not. Method: This thesis has an inductive approach, an explorative purpose and a qualitative research have been conducted. Data has been collected through focus groups and a quasi experiment with consumers as well as semi-structured interviews with representatives of the sector. Results and conclusions: Influencer marketing attracts attention to a higher extent than advertisement in social media. It is possible though, to attract attention through social media advertisement for low involvement products. It is more likely that consumers are affected by social media advertisement for strong brands. When implementing influencer marketing, the brand is not that vital. Advertisement in social media and influencer marketing can attain credibility for different reasons. Theoretical contributions and practical implications: Consumers disregard influencer marketing for low involvement products to some extent, since they are not in need of expert opinions when buying low involvement products. They can though act on influencers recommendations for this type of products to minimize the cognitive effort. Consumers perceive advertisement in social media for low involvement products in a positive way when products appears clear and in an appealing way. Advantages as well as disadvantages in using influencer marketing and advertisement in social media for low involvement products have been identified. Influencer marketing can be useful for less established brands while advertisement in social media can work well for strong brands. Strategies regarding influencer marketing and advertisement in social media for low involement products are to be find under chapter 7.3.1 and 7.3.2.

This essay examines influencers’ framing of mental illness and how the framing could possibly affect the growing problem of mental illness among Swedish youth. Previous research concerning mental illness among youth, social media and social contagion is presented as a basic understanding of the problem at hand. Approximately 16 000 Instagram posts from Sweden’s most influential Instagram accounts were reviewed for content about mental illness. Posts containing descriptions of mental illness were extracted and analyzed using thematical analysis. The main finding from the thematical analysis was that influencers tended to use The Hero’s Journey dramaturgy in the framing of mental illness. The main conclusion made from the study was that influencer framing of mental health issues, consciously or unconsciously, tended to augment mental illness in a number of ways. The influencers seemed to have developed specializations in different forms of mental illness. The specialized influencer took upon him/herself the role of a mentor to followers experiencing symptoms of the same type of mental illness, leading them on for their own Hero’s Journey. Hence, the mechanisms of The Hero’s Journey were shown to, in themselves, have a tendency to increase the contagious effects of mental illness.

Today communication on social media takes place with a wide reach and from several different sources. This has made it more difficult for the user to perceive credibility than before. A current issue today is how we should consume food more sustainably because both humans and the environment are threatened. The study examined how the various components of credibility are perceived by a specific type of user on Youtube. The purpose was to contribute with an understanding of the extent to which a user with knowledge about sustainability perceives Youtube content about sustainable food as credible. Furthermore, the study aimed to highlight credibility in communication about sustainable food. The study applied a qualitative research method with collected empirical data from six semi-structured interviews. The Source of Credibility Model was used as a theoretical framework to contribute the study to investigate the dimensions within the perceived credibility from the user's perspective. Results of the study display that the perceived credibility of Youtube content are affected by various factors and that they can have an individual impact on the user. Honest, realistic, and relatable content enhances credibility. Furthermore, content based on facts and content from a person with experience are factors that increase credibility as well. The user's perceived credibility is also based on the person speaking in the video. In communication about sustainable food, credibility is increased if content comes from a relevant Youtube channel. / Idag når content på sociala medier ut till en bredare massa än tidigare och från flera olika avsändare. Det har lett till att användaren upplever svårigheter med att bedöma information som trovärdigt eller inte. En aktuell fråga idag är hur vi skall konsumera mat mer hållbart eftersom både människans och planetens miljö är hotad. Studien undersökte hur en specifik användare upplever content på Youtube sätt till trovärdighet. Syftet var att bidra med förståelse hur trovärdigt användare med kunskap inom hållbarhet upplever content om hållbar mat på Youtube. Vidare syftade studien till att belysa trovärdighet inom kommunikation om hållbar mat. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod med insamlad empiri från sex semistrukturerade intervjuer. The Source of Credibility Model användes som teoretiskt ramverk för att bidra till undersökning av faktorerna inom den upplevda trovärdigheten utifrån användarens perspektiv. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatserna att den upplevda trovärdigheten av Youtube content påverkas av olika faktorer och flera av dem kan ha en individuell påverkan för användaren. Vidare förhöjer ärligt, realistiskt och content som går att relatera till trovärdigheten. Ytterligare är faktabaserat content samt content från en person med erfarenhet faktorer som förhöjer trovärdigheten. Användarens upplevda trovärdighet är inte endast baserat på informationen i sig utan även på personen som talar i videon. I trovärdig kommunikation om hållbar mat förhöjs trovärdigheten om content kommer från en Youtubekanal med relevant inriktning.

Marketing has gone through several changes over the years. The way companies market themselves and their products are affected by changes and developments in the world. The technological development has led to changes in the way companies market their products. Through the development came social media where the users can tag companies and publish pictures of their products. Users can also follow companies on these social media platforms, and this leads to the question of what images the users want to see there. It also raises the question if the credibility among the customers is affected by the different images. When the users can tag companies in their posts it is an opportunity for the brand to be seen by more people. The question is what motivates the users to tag companies and if they have more of a tendency to do so if they know beforehand that the company will share their post on their own account.The aim of the study is to find out how the credibility affects the user on Instagram when companies publish images with products in a home environment captured by their customers. Furthermore, will the study investigate if users are more likely to tag companies in their posts if they know beforehand that the company will publish their image themselves.The findings indicate that there is no conjunction that say people are more likely to tag companies in their posts if they know beforehand that the company will also post the image. According to the findings the main reason for people tagging companies on Instagram is to participate in a competition. The results of the study show no indication that the image in home environment leads to greater credibility for the company than if they were to publish the product image. As shown by the results however is the credibility among the users affected by the images published by the company.The conclusion of the study is that businesses can benefit from thinking about what images they publish since the images can affect credibility. By publishing images from consumers other users can be more eager to tag the company in their post and as a result more people will hear about the company.The following study is written in Swedish. / Marknadsföring har genomgått flertalet förändringar genom åren. Utvecklingar och skiften i världen påverkar sättet som företag marknadsför sig själva och sina produkter. Med den teknologiska utvecklingen kom en helt ny form av marknadsföring där företag nu kunde använda sociala medier för att nå ut med sitt meddelande till kunderna. På de sociala medierna kan företag publicera bilder marknadsföra sina produkter själva eller använda sig utav influencers. Företag kan även interagera med sina kunder och kunderna i sin tur kan tagga företag i bilder som de lägger ut. Genom att konsumenter taggar företag i bilder kan företag se inläggen och låna bilden för att publicera den på deras egen sida. Det leder till funderingen om användarna som följer företagskontot vill se produktbilder eller dessa bilder i hemmamiljö från kunderna. När kunderna taggar företag blir det en möjlighet för fler personer att höra talas om varumärket. Det kan därmed vara attraktivt för företag att kunder vill tagga dem i deras inlägg. Frågan är dock vad som motiverar användaren till att tagga företag och om användaren skulle vara mer benägen att göra det om de vet på förhand att företag kommer dela deras bild vidare. Syftet med studien är att ta reda på hur trovärdigheten påverkar användaren på Instagram när företag publicerar bilder ur hemmamiljö tagna av sina kunder. Vidare undersöker studien om användare är mer benägna att tagga företag om de vet på förhand att bilden kommer delas vidare. Resultatet av studien visar att det inte finns något samband att fler människor kan tänka sig att tagga företag om de vet på förhand att företaget kommer dela bilden vidare. Enligt resultatet är den största anledningen till att människor taggar företag i inlägg för att delta i en tävling. Resultatet indikerar inte heller att bilden i hemmamiljö ger större trovärdighet för företaget när den publiceras istället för en produktbild. Däremot antyder resultatet att trovärdigheten påverkas av de bilder som företag lägger ut på Instagram. Slutsatsen som dras av studien är att företag kan dra nytta av att tänka igenom vilka bilder de publicerar då det påverkar trovärdigheten hos de som ser den. Genom att företag publicerar bilder i hemmamiljö från kunderna kan de uppmuntra kunder till att dela med sig av företagets namn och därmed nå fler människor. När användare på Instagram taggar företag sprids kännedom om varumärket vilket kan vara positivt för företag. Då användare kan tänka sig att tagga företag kan det därmed finnas en fördel för företag att möjliggöra till taggande.

Purpose: The study aims to explore the effects of social media influencers' credibilitydimensions (attractiveness, trustworthiness, and expertise) on consumer behavior (purchase intention and attitude towards the brand) while considering the followers' loyalty as the mediating variable in the fashion industry.Theoretical approach: The proposed conceptual model of the study is based on assumptions of source credibility theory and theoretical reasonings provided in the previous literature related to social media influencer marketing.Design/methodology: Quantitative research design is used and data is collected through selfreported questionnaires. The population of the study consists of social media users who follow social media influencers on different social media platforms. Findings – Based on data collection from 225 Pakistani respondents, the analysis of the study indicates a positive impact of the three social media influencer credibility dimensions on the purchase intention, and followers’ attitude towards the endorsed brands. Moreover, influencers’ credibility positively impacts followers’ loyalty to the influencers. In addition to the direct effects, followers’ loyalty towards the influencers partially mediated (1) the relationship between influencers’ credibility and purchase intention, as well as (2) the relationship betweeninfluencers’ credibility and followers’ attitude towards the brand. Practical implications – The findings of the thesis provide implications for businesses and marketers to understand the role of credible social media influencers in shaping consumer behavior and it also answers the question of how they influence it.Originality/value – This study adds to the influencer marketing literature by investigating the mediating role of followers’ loyalty in between the relationship of influencer’s credibility and purchase intention of followers as well as their attitude towards the brand.