Syftet med denna studie är att studera vilken relation följare har till influencers, utifrån följarens perspektiv. Studien ämnar även undersöka hur deras publicering av betalda samarbeten på sociala medier bemöts av följarna. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod, genom att utföra sex individuella intervjuer med kvinnor i åldrarna 22–27 år.Studien använder teorier såsom Tvåstegshypotesen, Multistegshypotesen, kommunikationsformen Word Of Mouth samt Parasocial Interaction Theory. Jag har också använt mig av tidigare forskning som belyser Konsumtionssamhället och identitet, Kändisar som opinionsbildare, Undersökningar om uppfattningar om reklam, Visuellt meningsskapande på internet och Influerare som entreprenörer. Resultatet av denna studie visar att följare och influencers har en ytlig relation, en relation som innebär att följaren vill bli inspirerad och när inspirationen inte längre existerar eller upphör, då avföljs influencern. Studien visar också att följare kan uppleva influencers samarbeten som negativa, till exempel säger respondenterna att dessa samarbeten kan skapa ett behov av att konsumera mer. Trots den negativa upplevelsen av samarbeten på sociala medier förlitar sig följarna mer på dessa, än vad de gör på traditionell reklam. / The purpose of this essay is to study how influencers and their publication of collaborations on social media are perceived by the followers. To answer the research questions, I have used a qualitative survey method, by conducting six individual interviews with women in the age between 22–27. The study is written based on the theory of The Two-Step Hypothesis, Muliti-step Flow of Communication, Word of Mouth and The Parasocial Interaction Theory. I have also used previous research on Consumer Society and Identity, Celebrities as Opinion Leaders, The User Experiences with Advertising, Visual Meaning on the Internet and New ideals of femininity and entrepreneurship. The result of this study shows that followers and influencers have an superficial relationship, and a relationship that the followers wants to be inspired by the content. When the inspiration no longer exists or ends, the followers unfollow the influencer. The study also shows that followers has critical distancing opinions regarding influencer marketing, because it creates increased consumption. Despite the negative experience of collaborations, the followers find collaborations on social media more trustworthy than traditional advertising.

Idag finns mängder av digitala verktyg för gemene man att använda till att skapa högkvalitativa, fotorealistiska datorgenererade bilder. Det blir svårare och svårare att avgöra om dessa är fotografier eller datorgenererade - och den digitala tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Datorgenererade personer i form av virtuella influencers dök 2016 upp på Instagram, en plattform där över 100 miljoner bilder och videor publiceras varje dag. Av den globala publiken utgörs 65 % av 18-34-åringar. Denna studie syftar till att undersöka om personer i åldern 18-34 har ett kritiskt förhållningssätt till datorgenererade fotorealistiska bilder på Instagram, med fokus på personer i bilder. Slutsatserna visade att målgruppen i viss utsträckning har ett kritiskt förhållningssätt till dessa bilder. De analyserar relativt ytligt, med fokus på avsändare och eventuellt säljsyfte eller djupare budskap. Instagram ses främst som en underhållningskanal där mycket av innehållet är fake och inte behöver analyseras. Bläddrandet bland bilder sker ganska snabbt. Användarvanor och intresse styr främst vad som analyseras. Kunskap om 3D-verktyg som kan användas för att skapa fotorealistiska datorgenererade bilder påverkade inte nämnvärt förmågan att avgöra om personer i bilder är datorgenererade eller verkliga. Överlag har målgruppen relativt god förmåga att avgöra om personen är datorgenererad eller verklig. Om den är tillräckligt fotorealistisk och naturliga detaljer gör att personen smälter in är det däremot svårt för målgruppen att avgöra om denne är verklig eller datorgenererad. Studien genomfördes med kvalitativ ansats genom intervju i fokusgrupp samt personliga intervjuer. Därefter skickades en enkät ut för insamling av kvantitativa data för att stärka resultatet från intervjuerna. All data analyserades genom en tematisk innehållsanalys, som avslutningsvis diskuterades mot vad som är tidigare känt inom området. / Today there are many digital tools for anyone to use in order to create high-quality,photo-realistic computer-generated images. It is becoming more and more difficult todetermine whether these are photographs or computer-generated – and the digitaltechnology continues to develop rapidly. Computer-generated people in the form ofvirtual influencers appeared on the platform Instagram in 2016, where over 100 millionimages and videos are being published every day. Of the global audience, 65 % are 18-34year olds. This study aims to look into if people between the ages of 18-to-34 have a criticalapproach to computer-generated photo-realistic images on Instagram, focusing on people inimages. The conclusions of the study showed that the target group has a critical approach tothese images to a certain extent. Their analysis is relatively shallow, with focus on the senderand possibly if there is a deeper message or a purpose of selling. Instagram is primarily seenas a platform used for entertainment, where a lot of the content is fake and does not needto be analyzed. Scrolling among images is done in a rather rapid pace. User habits andinterests seem to govern what is to be analyzed. Knowledge of 3D-tools used to createphoto-realistic computer-generated images did not significantly affect the ability todetermine whether people in images are computer-generated or real. Overall, the targetgroup has a relatively good ability to determine whether the person is computer-generatedor real. However, if the person is photo-realistic enough and natural details cause the personto blend in, it is difficult for the target group to determine whether the person iscomputer-generated or real.The study was conducted with a qualitative approach through an interview in focus group aswell as personal interviews. Thereafter, a survey was sent out to collect quantitative data toclarify the results of the interviews. All data was analyzed through a thematic contentanalysis, which was then discussed in the light of what is previously known in the field.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur influencern Bianca Ingrosso framställer klädkonsumtion på YouTube. Med en bakgrund av en ökad medvetenhet kring klädkonsumtionens klimatpåverkan genomfördes en kritisk diskursanalys för att undersöka hur Bianca Ingrosso idag kan ha makt över konsumtionsdiskursen och därmed upprätthålla ohållbara konsumtionsnormer i samhället. Syftet var således att skapa en kritisk språkmedvetenhet över hur språk kan upprätthålla maktrelationer i samhället. Studien har sin utgångspunkt i Baumans teori om konsumtionssamhället, Rosas teori om social acceleration och Scheffs teori om sociala band. Resultatet visade att Bianca Ingrosso framställer klädkonsumtion på ett sätt som kan vara avgörande för individens mående, sociala relationer, identitetsbildande och sociala position i samhället. Resultatet av studien kopplades sedan in i en större samhällelig kontext vilket visade att Ingrosso upprätthåller och reproducerar en konsumtionskultur som kan vara svår att förändra. Orsaken till detta kan vara att den är djupt förankrad i både samhällets sociala, kulturella och ekonomiska strukturer. / This study aims to investigate how the influencer Bianca Ingrosso portrays clothing consumption on YouTube. With a background of increased awareness of the climate impact of clothing consumption, a critical discourse analysis was carried out to investigate how Bianca Ingrosso have power over the consumption discourse and thereby maintain unsustainable consumption norms in society. The aim was thus to create a critical language awareness of how language can maintain power relations in society. The study has its starting point in Baumans theory of consumer society, Rosas theory of social acceleration and Scheffs theory of social bonds. The result showed that Bianca Ingrosso portrays clothing consumption in a way that can be decisive for the individual's well-being, social relationships, identity and social position in society. The results of thes tudy are then linked into a larger societal context, which showed that Ingrosso maintains and reproduces a consumption culture that can be difficult to change given that it is deeply rooted in both society's social, cultural and economic structures.

This paper comprehensively examines a new type of social media influencer characterized by altruistic tendencies. Utilizing the popular YouTube channel Vlogbrothers as the case study text for a constant comparative analysis, this research explores how the strategies altruistic influencers use to mobilize their community for good, the characteristics of the altruistic influencers, and how altruistic influencers create community. Through an in-depth analysis of 30 Vlogbrothers videos, the themes of education, community, and shared humanity emerged. Education, shared values, and calls to action are discussed as essential for mobilizing communities in charitable endeavors. Authenticity, quality, accessibility, and solutions-focused action were found to be vital characteristics of altruistic influencers. Structure, collaboration, multi-format content, parasocial relationships, and traditions are discussed as community-building tools for altruistic influencers. This research contributes to the existing literature on corporate social responsibility and purpose-driven organizations within the realm of social media influencers. Furthermore, it introduces the concept of "altruistic influencer" as a distinct category within this literature. By outlining the key characteristics and strategies observed in altruistic influencers, this study provides a valuable framework for other influencers to model and encourages further exploration of this field.

Syfte & frågeställning: Uppsatsen syftar till att undersöka hur trovärdigheten till en influencer påverkas av betalda samarbeten i hopp om att kunna bidra till en djupare förståelse om de faktorer som påverkar en influencers trovärdighet som marknadsförare. För att besvara studiens syfte har följande frågeställning undersökts; Hur påverkar betalda samarbeten trovärdigheten till en influencer? Metod: För att kunna besvara syftet och få en djupare förståelse för ämnet har en kvalitativ undersökning genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har en abduktiv ansats som utgångspunkt. Teoretiska utgångspunkt: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är befintliga teorier om influencers och reklam på sociala medier. Vidare fungerar “The source credibility model” (Ohanian 1990) som teoretisk utgångspunkt för studien då modellen beskriver trovärdighet genom fyra begrepp som fungerat som utgångspunkt för formandet av uppsatsens intervjuguide. Empiri: Tretton semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som lämpar sig för studien enligt framtagna respondentkriterium. Resultat: Baserat på respondenternas syn på betalda samarbeten har tre teman identifierats som tillsammans eller individuellt påverkar trovärdigheten till en influencer. Det första temat “Mängd” syftar till att beskriva hur mängden betalda samarbeten kan påverka en influencers trovärdighet. Det andra temat “Tid” syftar till att beskriva hur avtalstiden på ett samarbete kan påverka en influencers trovärdighet. Det tredje temat “Kongruens” syftar till att beskriva hur kongruensen mellan ett varumärke och en produkt kan påverka en influencers trovärdighet. Dessa tre teman kan oberoende av varandra eller tillsammans påverka trovärdigheten. Dessa teman adderar till tidigare forskning genom att tydliggöra ytterligare faktorer som påverkar trovärdigheten till en influencer. / Purpose: The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of the factors that affect an influencer's credibility by investigating how the credibility of an influencer is affected by paid collaborations. Method: In order to be able to answer the purpose and gain a deeper understanding of the subject, a qualitative study has been conducted through semi-structured interviews. The essay has an abductive approach as a starting point. Thirteen semi-structured interviews were conducted with individuals who were suitable for the study according to developed respondent criteria. Theoretical framework: The theoretical starting point of the thesis is existing theories about influencers and advertising on social media. Furthermore, “The source credibility model” (Ohanian 1990) serves as a theoretical starting point for the study as the model describes credibility through four concepts that served as a starting point for shaping the essay's interview guide. Results: Based on the respondents' views on paid collaborations, three themes have been identified that together or individually affect the credibility of an influencer. The first theme "Amount" aims to describe how the amount of paid collaborations can affect an influencer's credibility. The second theme "Time" aims to describe how the contract period of a collaboration can affect an influencer's credibility. The third theme "Congruence" aims to describe how the congruence between a brand and a product can affect an influencer's credibility. These three themes can independently or together affect credibility. These themes add to previous research by clarifying additional factors that affect the credibility of an influencer.  This thesis is written in Swedish.

Influencers has developed to be our times opinion leaders and social media has become an arena for political information and discussion. In the most recent years they’ve also become an important part of our current political parties' marketing strategies. This has opened up both great opportunities as well as challenges. Within political advertising, there’s unlike commercial advertising, no regulations regarding transparency, which means that influencers have no obligations to label their collaborations with political parties. The distinction has faded between when information is reliable facts or when it’s partial,  biased and based and someone's personal opinion. This has resulted in weakened preconditions for the public to assess and acknowledge reliable sources. The need has increased regarding media competence among citizens in terms of being able to critically review, evaluate and question all the information we encounter. Influencers that spread hidden political advertising is a relatively new phenomenon and has been described as a way for parties to buy political opinions for money, as influencers can be considered to use their trust capital to influence its audience. The experiment in this study is based on theories of credibility and critical thinking, and aims to investigate how young adults perceive political messages in collaborations with influencers depending on the degree of transparency in the media content. The same base  material will be shown in three different experimental groups, but the degree of transparency will vary. In the first experimental group it will not appear at all that it is a collaboration, in the second group it will be only say it is a collaboration and in the third group it will be clearly stated that it is a paid collaboration between a political party and an influencer and that the collaboration is a part of the political parties PR-campaign for the upcoming election. The essay's questions are: To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the credibility of the collaboration? To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the audience's critical thinking? And lastly to what extent does political leaning have an impact on the results of the study? The results of the study shows that an increased transparency on political social media content also increases media users' critical approach. The result of the study could not determine whether or not there is a strong correlation between transparency and the credibility of the content. The study did show strong correlations between political leaning and the answers of the respondents. / Sociala medier har blivit en arena för politisk information och influencers har fått en betydande roll som vår tids nya opinionsledare. På senare år har influencers blivit en del av de politiska partiernas marknadsföringsstrategier, vilket medfört såväl möjligheter som utmaningar. När det kommer till just politisk reklam finns det till skillnad från kommersiell reklam inga krav på transparens, vilket innebär att influencers inte behöver reklammärka samarbeten med politiska partier. Gränsen mellan fakta och åsikt, samt vad som är partisk information eller objektiv fakta är därmed inte lika självklar. Detta har resulterat i att allmänhetens möjligheter till att bedöma mediainnehållets tillförlitlighet har försämrats och förutsättningarna för pålitlig information minskat. Det har uppkommit nya behov av mediekompetens hos medborgare vad gäller att kunna kritiskt granska, värdera och ifrågasätta all den information de möts av. Att influencers sprider dold politisk reklam är ett relativt nytt fenomen och har beskrivits som ett sätt för partier att köpa politiska åsikter för pengar, då influencers kan nyttja sitt förtroendekapital för att påverka sin publik.  Experimentet i studien bygger på teorier om trovärdighet och kritiskt tänkande, och ämnar att undersöka om en ökad transparens i politiska samarbeten har en effekt på unga vuxna. Experiments material består av ett youtubeklipp där en influencer intervjuar två politiker. Ett och samma grundmaterial visas i tre olika experimentgrupper men där graden av transparens gällande samarbets innebörd varierar. I den första experimentgruppen inkluderas ingen vidare information i transparensmeddelandet. I den andra gruppen kommer transparensmeddeladet informera om att videon är ett samarbete mellan influencern och de medverkande parti-representanterna. I den tredje gruppen kommer det tydligt framgå att det är ett betalt samarbete mellan ett politiskt parti och en influencer samt att politikernas medverkan är en del i deras PR-kampanjer inför valet. Uppsatsens frågeställningar lyder: I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och publikens kritiska tänkande? , I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och samarbetets trovärdighet? samt i vilken utsträckning har politisk lutning en påverkan på resultatet?  Resultatet i studien visar att en ökad transparens vid politiska samarbeten underlättar för publiken att ställa sig kritisk till medieinnehållet de möter. När transparensen ökar uppvisade respondenterna en högre grad av kritiskt tänkande. Det gick dock inte att statistiskt fastställa transparensens effekt på materialets trovärdighet. Däremot gick det att urskilja ett tydligt samband mellan politisk lutning och studiens resultat.

"The best way to manage a crisis is to prevent one" (Coombs, 2019, p.19). A statement that in its simplicity is extremely powerful. However, today's digitalized society has contributed to the rapid dissemination of information and scrutiny of content that has complicated the management of crises. Because of the cancel culture that exists today on social media, it is therefore particularly important for actors with large followings to have the right conditions for managing crises. The actors who have the greatest impact on the public through social media, and who are therefore portrayed as almost omnipotent in terms of trust, are influencers (Hudders, 2020). This has put them in a very risky position in terms of being subject to crises. Despite this, there are currently no crisis strategies adapted for influencers, but the research that exists is based on an organizational perspective. From this, an interest was born to investigate whether the organization-centered crisis communication strategies are applicable to influencers, or whether there is a need to design a new model adapted for them. The aim of the study is therefore to examine the effect on trust depending on whether the sender of a crisis message is an organization or an influencer. The study is guided by the following question: - What, if any, effect does a crisis message have on recipients' trust linked to the concept's dimensions a) benevolence, b) integrity, c) competence/ability, d) reliability and e) openness/transparency, depending on whether the sender is an organization or an influencer? Based on PR research on organization-centered crisis communication theories, relationship building between influencers and their followers, and organizations and their stakeholders, and finally research on trust, an experiment has been conducted to answer the study's purpose and questions. The experiment consists of two experimental groups that took part in two equivalent crises followed by identical crisis messages. The sender of these crisis messages, and in other words the experiment's stimuli, consists of a fictitious influencer and a fictitious organization. This is in order to measure the recipients' perceived trust in the different groups after they have received the crisis message. The result of the study showed that the actor behind a crisis message has no effect on the recipients' perceived trust based on the five trust dimensions measured by the study. The conclusion of the study thus states that within the framework of trust influence, there is no indication that there is a need to develop crisis management strategies adapted for influencers. Instead, they seem to be able to use the strategies and theories that are basically developed for organizational crisis management. / ”Det bästa sättet att hantera en kris, är att förebygga den” (Coombs, 2019, s.19, översatt till svenska). Ett yttrande som i sin enkelhet är oerhört slagkraftigt. Men dagens digitaliserade samhälle har bidragit till snabb informationsspridning och granskning av innehåll som har försvårat hanteringen av kriser. Med anledning av den cancel kultur som finns idag på sociala medier blir det därför extra viktigt att som aktör med stor följarskara ha rätt förutsättningar för att hantera kriser. De aktörer som innehar störst påverkan på allmänheten genom sociala medier, och som därav nästintill framställs som allsmäktiga i fråga om förtroendeinnehav, är influencers (Hudders, 2020). Det här är något som försatt dem i en mycket riskutsatt position vad gäller att bli föremål för kriser. Trots det finns det idag inga krisstrategier anpassade för influencers, utan den forskning som finns utgår från ett organisatoriskt perspektiv. Ur detta föddes ett intresse att undersöka huruvida de organisationscentrerade kriskommunikationsstrategierna är applicerbara på influencers, eller om det finns ett behov av att utforma en ny modell anpassad för dem. Studiens syfte är därför att undersöka effekten på förtroende beroende på om avsändaren av ett krismeddelande är en organisation eller en influencer. Studien leds av följande frågeställning: - Vilken, om någon, effekt har ett krismeddelande på mottagarnas förtroende kopplat till begreppets dimensioner a) välvilja, b) integritet, c) kompetens/förmåga, d) pålitlighet och e) öppenhet/transparens, beroende på om avsändaren är en organisation eller en influencer?  Med avstamp i PR-forskningen gällande organisationscentrerade kriskommunikationsteorier, relationsskapande mellan influencers och dess följare, samt organisationer och dess intressenter, och slutligen forskning inom förtroende, så har ett experiment utförts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Experimentet består av två experimentgrupper som tagit del av två likvärdiga kriser som följs av identiska krismeddelanden. Avsändaren av dessa krismeddelanden, och med andra ord experimentets stimuli, utgörs av en fiktiv influencer och en fiktiv organisation. Detta för att kunna mäta mottagarnas upplevda förtroende i de olika grupperna efter att de tagit del av krismeddelandet. Resultatet av studien visade att aktören bakom ett krismeddelande inte har någon effekt på mottagarnas upplevda förtroende baserat på de fem förtroendedimensioner som studien mäter. Studiens slutsats konstaterar därmed att det inom ramen för förtroendepåverkan inte tyder på att det finns ett behov av att utveckla krishanteringsstrategier anpassade för influencers. Istället verkar de kunna använda sig av de strategier och teorier som i grunden är utvecklade för organisatorisk krishantering.

Political actors and parties have, during the parliamentary elections 2018, marketed themselves in a different way than before. Many influential people on social media who have a younger audience have been involved in the electoral movement and tried to make the "most important" issues easier to understand. While changes in politics take place, young people do not have confidence in party politics. Interest in politics has increased, but the reduced confidence in established political actors has decreased. We wanted to investigate whether the young voters themselves noticed the political change. The purpose of this study was to investigate how first-time voters, who are members of youth unions, talk about political confidence and Influencer marketing in politics. The research questions that have been phrased based on the purpose are: How do political active first-time voters perceive collaborations between influencers and political parties? And how does politically active first-time voters talk about their confidence in Swedish politics? In addition to previous research, we have used qualitative interview method to be able to get opinions and perceptions from the intended selection of informants. The study is based on theories of trust, advocacy, influencers, E-Word of Mouth (e-WOM) and the Two-step hypothesis. The result of the study shows that first-time voters who are politically active in youth unions have shared views on influencer marketing. First-time voters also have high confidence in Swedish politics, but have the understanding that people who are not familiar with politics do not have the same confidence. Especially given the ongoing government crisis. The result also distinguishes some important points that the respondents believe are of great importance. This is, among other things, that the cooperation must be with all parties and that the cooperation must be in accordance with the party's ideologies. The final conclusions we can draw from this study is that the respondents believe that it is good that the politics is addressed in rooms where it is given the opportunity to spread. But the respondents also believe that politicians should adhere to politics and that the significant role of the political issues falls into the background of the party leader's personal conformation on social media. / Politiska aktörer och partier har under riksdagsvalet 2018 marknadsfört sig på ett annorlunda sätt än tidigare. Många inflytelserika människor på sociala medier som har en yngre målgrupp har engagerat sig i valrörelsen och försökt göra valfrågorna mer lättbegripliga. Samtidigt som förändringar i politiken sker saknar unga förtroende till partipolitiken. Intresset för politiken har ökat men den minskade tilltron till etablerade politiska aktörer har minskat. Vi ville därför undersöka ifall unga väljare själva märkt av den politiska förändringen. Syftet med denna studie blev att undersöka hur förstagångsväljare, som är medlemmar i ungdomsförbund, pratar om politiskt förtroende och Influencer marketing inom politiken. De frågeställningar som utformats utifrån syftet är: Hur uppfattar politiskt aktiva förstagångsväljare samarbeten mellan influencers och politiska partier? Och hur pratar politiskt aktiva förstagångsväljare om sitt förtroende för svensk politik? Förutom tidigare forskning har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för att kunna analysera åsikter och uppfattningar från det tilltänkta urvalet. Studien bygger på teorier om förtroende, opinionsbildning, influencers, E-Word of Mouth (e-WOM) och Tvåstegshypotesen. Resultatet av studien visar på att förstagångsväljare som är politiskt aktiva i ungdomsförbund har delade åsikter angående influencer marketing. Förstagångsväljarna har dessutom högt förtroende för svensk politik, men har förståelse för att människor som inte är insatta i politiken inte har lika högt förtroende. Speciellt med tanke på den pågående riksdagskrisen. Resultatet urskiljer också några viktiga punkter som respondenterna menar är av stor vikt. Detta är bland annat att samarbetet måste ske med samtliga politiska partier och att samarbetet måste vara i enlighet med partiets ideologier. De slutslatser vi kan dra av denna studie är att respondenterna anser att det är bra att politiken tas upp i rum där den får möjlighet att spridas. Men att respondenter menar att politiker ska hålla sig till politik och att sakfrågornas betydande roll hamnar i bakgrunden för partiledarens personliga gestaltning på sociala medier.

Denna studie fokuserar på medieaktörers språkanvändning kring ämnet konsumtion, med utgångsläge i den överkonsumtion som idag råder. En medieaktör som har makten att legitimera åsikter samt har tillgång till den offentliga diskursen är de som kallas influencers. Studien ämnar skapa kritisk språkmedvetenhet hos mediekonsumenter, vilket gör studiens syfte till att undersöka hur influencers i mediet podcast konstruerar bilden av konsumtion. Detta för att se hur de, i och med sin maktposition, upprätthåller den rådande konsumtionsnormen. Studien fokuserar på en av Sveriges största podcaster: Fredagspodden med Hannah och Amanda. För att kunna se konstruktioner av konsumtion genomförs denna studie med en kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Zygmunt Baumans beskrivning av konsumism. Utöver denna ses även förklaringar i struktureringsteorin, dess syn på maktbegreppet samt i teori om legitimering. Studiens tillvägagångssätt baseras på den tredimensionella analysmodellen som ursprungligenärutvecklad av Norman Fairclough. Materialet har därför genomarbetats i tre dimensioner: textpraktik, diskursiv praktik och social praktik. Detta görs för att förstå var praktiks relation till varandra, något som möjliggör förståelse för hur språket är påverkat av, och även påverkar, rådande normer och sociala system. Utifrån de språkliga resurser som framkommit i studiematerialet har fem diskursiva teman uppenbarats: konsumtion som behov, framställning av överdriven konsumtion, lyssnaren som antagen konsument, konsumtion som källa till välmåendesamt konsumtion somidentitetsbyggande. Tillsammans kan sägas att de diskursiva temana legitimerar rådande konsumtionsnormer och materialet bör därför ses som en bidragande faktor till överkonsumtion. / This study is focusing on opinion leaders in media and their language usage regarding the topic of consumption. This due to the overconsumption that is evident in our society today. One opinion leader that have the power to legitimize and the access to the public discourse is the one referred to as an influencer. The purpose of this study is to increase critical language awareness amongst media consumers, which is done by examining how influencers in the podcast media construct the image of consumption. This is done to see how they, in their position of power, maintain the Swedish consumption norm. The study is focusing on one of Sweden's largest podcasts: Fredagspodden with Hannah and Amanda. In order to see constructions of consumption, this study is conducted with a critical discourse analysis. The theoretical framework of the study is based on Zygmunt Baumans description of consumerism. In addition to this, the structuration theory with its view on the concept of power is used, as well as thetheory of legitimacy. The approach of this study is based on the three-dimensional analysis model originally developed by Norman Fairclough. The material has been elaborated in three dimensions: text practice, discursive practice and social practice. This was done to understand the relationship between each practice in relation to the others, making it possible to understand how the language affects and is influenced by the prevailing norms and social systems. Based on the linguistic resources presented in the study material, five discourse themes have been revealed: consumption as desideratum; representation of excessive consumption; the listener as an assumed consumer; consumption as a source for well-being; and consumption as identity building. Together, it can be said that the themes legitimize the current Swedish consumption norm and the material should therefore be seen as a contributing factor to overconsumption.

Begreppet influencer blir mer och mer välkänt för varje dag. Begreppet syftar till ett yrke som vuxit fram i takt med internet. Även om det finns mycket information att tillgå kring fenomenet finns det många aspekter som fortfarande icke blivit belysta. Den information som finns att tillgå kring ämnet är inte heller i vetenskaplig tappning. Syftet med studien är att analysera och redogöra för hur influencer marketing kan påverka tillväxten för ett företag. Härtill studeras influencers inverkan på varumärkesbyggandet i relation till tillväxt. Följande kommer en fallstudie i samarbete med klädföretaget NA-KD presenteras. NA-KDs snabba tillväxt kommer förklaras med lämpligt teoretiska underlag och inte minst av medgrundaren själv. Det moderna sättet att marknadsföra via sociala medier med influencers kommer vidare att undersökas i ljuset av olika aspekter. Hur ett samarbete med en eller flera influencers ser ut kommer att undersökas med koppling till hur strategin har hjälpt NA-KD att växa under kort tid. Varumärkesutveckling och teorier kring ett företags tillväxt är två andra viktiga områden som kommer att studeras för att uppsatsen ska få en relevant och genomtänkt slutsats. Alla presenterade teorier kommer att kopplas till NA-KDs egna tillväxt. Metoden vald för följande uppsats är av den kvalitativa typen. Empiriinsamlingen kommer att bestå av en intervju med en medgrundare i fallföretaget, NA-KD. Vidare kommer företagets hemsida och Instagramkonton observeras, likaså kommer fyra utvalda influencers konton observeras. Även sekundär data så som NA-KDs årsredovisning samt en överskådlig presentation av ett par konkurrenter läggs fram. Efter analys av empirin trädde tydliga slutsatser fram. Kopplingar mellan influencer marketing och tillväxt blev ett klart faktum. Likaså blev samarbetet mellan företaget och person förtydligat. Det stod även klart att NA-KD ligger rätt i tiden och grundades när influencers redan vuxit fram och fått en stor inverkan. / The term influencer is becoming more and more known for each day. The term aims at a profession that has emerged in line with the internet. Although there is much information available about the phenomenon, there are many aspects that have not yet been illuminated. The information available on the subject is also not of scientific sort. The purpose of the study is to analyze and explain how influencer marketing can affect the growth of a company. In addition, influencers affect the brand building. Following thesis will consist of a case study in collaboration with the clothing company NA- KD. The rapid growth of NA-KD will be explained by appropriate theoretical evidence, and not least by the co-founder himself. The modern way of marketing through social media with influencers will be investigated in light of various aspects. How cooperation with one or more influencers looks will be investigated in conjunction with how the strategy has helped NA-KD grow in a short period of time. Brand development and theories about a company's growth are two other important areas that will be studied in order for the thesis to have a relevant and well-reasoned conclusion. All theories presented will be linked to NA-KD’s own growth. The method chosen for the following thesis is of the qualitative type. The empirical collection will consist of an interview with a co-founder of the chosen company, NA-KD. Furthermore, the company's website and Instagram accounts will be observed, as well as four selected influencer's accounts that will also be observed. As well as secondary data such as the NA-KD annual report and a review of a few competitors will be presented. After analysis of the empiric data, clear conclusions emerged. Linkages between influencer marketing and growth became a clear fact. Likewise, cooperation between the companies and individuals was clarified. It was also clear that NA-KD was founded when influencers had already grown and had a major impact. Following thesis will be in Swedish.