En kontinuerlig ökning av tillgängligheten till Internet har lett till att flera ärenden som tidigare utfördes utanför hemmet, såsom inköp av böcker, filmer och kläder, nu även sker online. Det finns idag även flera företag som erbjuder tjänster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering. Studien är fokuserad på företaget Comfacts lösning där de använder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen användarna går igenom för att signera dokument är otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet så användarna förstår processen och upplever signeringen som enkel och smidig. Förstudien bestod av en heuristisk utvärdering av tjänsten, en konkurrentanalys av liknande tjänster samt användbarhetstester. Resultatet visade att det största problemet med den nuvarande lösningen är vissa ord och meningar som är formulerade så att deltagarna inte förstår. Detta ihop med dålig information om vad som händer resulterar i ett otydligt arbetsflöde som leder till onödigt tänkande för användarnas del. Genom att använda mig av kunskaper jag tillgodosett mig genom teori och förstudie utvecklade jag ett förslag på ett nytt gränssnitt. Detta testade jag sedan på en ny grupp användare och kunde då påvisa mätbara förbättringar från det tidigare gränssnittet. Slutsatsen av arbetet är att ett gränssnitt bör utformas med följande aspekter i åtanke för att bättre guida användarna igenom signeringsprocessen: 1) Designa efter användarna, inte den bakomliggande tekniken. 2) Ge tydlig information om vad som händer 3) De olika elementen i gränssnittet ska vara synliga 4) Designen ska vara enhetlig 5) Använd funktioner som användarna känner igen Genom att designa efter dessa principer i framtiden kan man undvika användare som utbrister ”Nej, men vad dålig jag känner mig nu!”, utan istället säger: ”Aha, jag förstår!”. / A continuous increase of the accessibility to the Internet has lead to several instances where errands previously performed outside the home now can be carried out online as well, such as purchases of books, movies and clothes. Today, several companies offer services for the electronic signing of documents. In this thesis, I have chosen to study the workflow for such electronic signatures. The focus of the study is the company Comfacts solution, which uses SMS as part of the identification process. The steps that users go through to sign a document are not clearly defined. By studying the workflow of the system Comfact uses for electronic signage, I hope to bring insight of how to design a flow where users understand the process and feel that signing electronic documents online is a simple and straightforward process. The preliminary study consisted of a heuristic evaluation of the service, a competitor analysis of similar services and usability tests. The result showed that the main problem with the current solution is that certain words and sentences are structured in a way that the participants feel they don’t understand. This, combined with poor information on how the signing process works results in an overall unclear workflow. An unclear workflow will, in turn, cause the users to reflect upon the process itself more than should be necessary. By using the knowledge gained though theoretic studies and the preliminary study I developed a proposal for a new user interface. This interface was then tested by a new group of users, and I was able to demonstrate measurable improvements from the previous user interface. The conclusion of my study is that a workflow should be designed with the following aspects in mind, in order to better guide the users through the signing process: 1) Design with the users in mind, not the underlying technology 2) Provide clear information about what is going on 3) Different elements should be visible 4) The design should be consistent 5) Use functions familiar to the users By designing according to these principles in the future, users exclaiming “Oh, I feel so stupid!” can be avoided, and more users feel “Aha, I understand!”

Syftet med min forskning var att undersöka den rådande informationsproblematiken som Sepab Fordonsprodukter hade med sina informationsmaterial och den underliggande orsaken till detta. Utifrån min empiri och mina resultat av intervjuerna har jag sedan utvecklat ett nytt förslag på informationsmaterial. Jag har under hela arbetets gång fokuserat på målgruppsanpassning tillsammans med ämnet informationsdesign, vilket enligt mig går hand i hand. Jag har arbetat utifrån kvalitativa metoder med hermeneutiken som inspirationskälla och informationsdesignsmässiga principer för att åstadkomma detta. Mina resultat visade att det fanns ett flertal faktorer i det utgivna informationsmaterialet som var i behov av förbättring. Den slutgiltiga produkten blev ett nytt informationsmaterial till Sepabs nya produkt där jag har tillämpat dessa teorier. / The purpose of my research was to examine the current information problems that Sepab Fordonsprodukter had with its material and the underlying cause of this. Based on my empirical work and my results of the interviews I have since developed a new proposal on the information. I have throughout the work focused on audience targeting with the subject information design, which according to me goes hand in hand. I have worked on the basis of qualitative methods with hermeneutics as a source of inspiration and information design principles to achieve this. My results showed that there were several factors in the published information material that was in need of improvement. The final product is a new information material to Sepabs new product which I have applied these theories in.

Nedskräpningen i parkmiljöer är ett ständigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen Håll Sverige Rent har inte kunnat motverka människors sätt att inte ta ansvar för var de slänger sitt skräp. I detta examensarbete kommer nedskräpningsproblemet att studeras. Studien är en beskrivning av hur rumsliga element kan främja renhållning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskänsla för naturen i parkmiljöer. Centrum för studien är Vasaparken i Västerås, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskräpning. Som besökare under sommarhalvåret möts man av en tråkig syn där skräp oftast hittas på marken och inte i parkens tillgängliga papperskorgar. Informationen om att hålla parkmiljön ren är för nuvarande bristande, vilket leder till minskad trevnad på platsen. Genom att studera området Vasaparken hade jag som syfte att skapa mig en insikt i hur tydliggörande av information bör utformas för att genom detta inkludera besökare i renhållningen. Metoderna som använts för att undersöka problemet med nedskräpning i Vasaparken har varit kvalitativa observationer och intervjuer, samt omvärldsanalys. Resultatet av insamlat material visade att nedskräpningen i parken är ett stort problem och att besökare är mindre medvetna om deras ansvar att själva bidra till en trevligare parkmiljö. Slutsatsen från detta var att det var attityden till nedskräpning som var själva orsaken till varför besökare medvetet valde att slänga sitt skräp på marken. Genom att stödja mig i presenterad empiri och teori utvecklade jag därför en attityd-förändrande gestaltning som genom rumsliga element ska fungera exkluderande mot den negativa attityden till nedskräpning. Detta exkluderande av en attityd har sin funktion i att öka ansvarskänslan för naturen i parkmiljöer för att därmed inkludera besökare i renhållningen. Gestaltningen tar fasta på det underliggande problemet – attityden till nedskräpning, som genom ett tillskott av rumsliga element i miljön informerar besökaren om hur det vore om skräpet istället flyttade in till deras eget hem. På detta sätt uppnås en lika hög ansvarskänsla för parkmiljön som i besökarens eget hem – parken är ditt vardagsrum / Littering in parks is an ever increasing problem. The government together with the country´s municipalities and the organization Håll Sverige Rent have not been able to counteract the way people lack responsibility for where they throw their trash. In this thesis the litter problem will be studied. The study is a description of how spatial elements can promote sanitaion in parks by increasing visitors sense of responsibility for the surrounding environment. The center for the study is Vasaparken in Västerås,  giving a strong expression of the littering problem. As a visitor during the summer months, you see a disappointning sight where litter more often is found on the ground and not in the park´s  available bins. Information about keeping the park clean is currently inadequate, thus leading to a reduction in comfort at the site. By field studies in Vasaparken, my purpose was to create my insight into how a clarification of information should be embodied and as a result lead to an inclusion of the visitors in the sanitation. The methods used to study the litter problem in Vasaparken has been qualitative observations and interviews, together with a research of previous solutions of the littering problem. The result of the collected material showed that littering in Vasaparken is a major problem and that visitors are less aware of their responsibility to contribute to a pleasant park environment. The conclusion is that it was the attitude towards littering that was the very reason that caused the visitors to knowingly disposal their trash on the ground. By support in empirical studies and theory presented in this thesis I developed an attitude changing design, where spatial elements functions exclusively towards the negative attitude to littering. This exclusion of an attitude has it´s function in increasing the sense of responsibility for the surrounding environment in the park, and therefore include the visitors in the sanitation. The spatial design focuses on the underlying problem – the attitude towards littering. Where an addition of spatial elements in the environment informs the visitor about what it would look like if the litter instead moved into their own home. In this way, an equally high sense of responsibility can be found in parks as in the visitors own home – the park is your livingroom.

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows – qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open. The purpose with the methods used was to identify existing problems with the user interface and to test categories. Based on existing knowledge and principles, I have constructed guidelines for how to organize information. / I det här examensarbetet har jag studerat hur riktlinjer för organisering av information i ett specialutformat användargränssnitt kan tas fram. Teletal är en tjänst som har ett specialutformat användargränssnitt där information lagras. Syftet med studien är att främja konsekvent organisering, hantering och användning av informationen i användargränssnittet. I min studie har jag använt mig av tre metoder – kvalitativ intervju och två card sorting-tester, varav den ena var öppen och den andra stängd. Syftet med metoderna var att identifiera nuvarande problem med användargränssnittet, och att testa kategorier. Utifrån det aktuella kunskapsläget och principer, har jag arbetat fram riktlinjer om hur organiseringen bör ske.

Detta är en studie i hur ett miljörum kan användas för att kommunicera ochunderlätta för användare att sortera sitt avfall. I det långa loppet är målsättningenatt ytterligare motivera och öka deras intresse för källsortering.Till denna studie har ett miljörum tillhörande SGS Studentbostäder i Göteborgvalts ut. För närvarande kommunicerar inte rummet tydligt sitt syfte och har flerabrister som orsakar låg användbarhet.Fokuset i studien har varit att förbättra användbarheten av rummet och också göradet mer attraktivt. Frågeställningen som har besvarats är ”Hur kan ett miljörumutformas så att det på ett effektivt sätt kan kommunicera och underlätta föranvändaren att snabbt sortera rätt och därmed bli mer användbart?”Genom att kombinera resultaten från litteraturstudien och den empiriskaundersökningen har denna studie resulterat i två olika designförslag på detundersökta rummet. Båda designförslagen föreslår hur de problem somidentifierades under den empiriska studien av rummet kan lösas men på lite olikasätt beroende på förutsättningar för det specifika rummet. Den övergripandedesignidén har varit att introducera en tydlig och genomgående färgkodning medomsorg för små detaljer med stor betydelse. / This is a study in how a room for recycling can be designed as a way tocommunicate and make it easier for users to sort their waste. The long-termgoal for the room is to further encourage the users and increase their interestfor recycling. For this study a room for recycling at SGS Studentbostäder inGothenburg has been chosen. Currently, the room does not communicate itspurpose clearly, and has several problems causing low usability.The main focus of this study is to improve the usability of the room, and also tomake it more attractive. The research question that has been answered is “Howcan a recycling room be designed so that it can communicate and make it easierfor the user to quickly and efficiently sort their waste; and thus become moreusable?”By combining the results of both a literature review and empirical investigations,this study have resulted in two different design suggestions for the investigatedroom. Both design suggestions addresses the problems that were identified duringthe empirical study of the room, but in slightly different ways depending on thelevel of change that is wanted by the property owner. The overarching design ideahas been to introduce a clear and thorough color coding, with attention to smalldetails that have big impact.

Detta arbete är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har inneburit en studie om hur en förskolemiljö kan användas som ett stöd för pedagoger i deras dagliga arbete med förskoleverksamheten. Utformningen av miljön ska bidra till att fungera som ett verktyg för att underlätta pedagogernas arbetssätt. Studien har haft sin utgångspunkt vid en avdelning på förskolan Pärongården i Stockholm. Ett förslag på förändring av förskolemiljön visar hur man kan använda den rumsliga utformning som ett verktyg i den temainriktade verksamheten med barn i förskolan. Metoder såsom intervju, platsanalys, observation och avstämning har genomförts för att skapa en förståelse för pedagogernas arbete i förskolan i dagsläget. Resultatet av metoderna har visat att förskolemiljön behöver anpassas på ett bättre sätt för att kunna stödja pedagogernas temaarbete med barnen. Metodresultat, teorier och litteratur har varit ett stöd i framtagandet av ett designförslag. Ett förslag skapat utefter pedagogers behov har lett till en funktionsbaserad rumsmiljö. Detta för att utnyttja lokalytorna effektivare och för att anpassas till den dagliga verksamheten. En funktionsbaserad rumsmiljö bidrar till att fler moment i det dagliga arbetet inspirerar och underlättar till arbete med barnen. Med detta förslag har även en dokumentation- och utställningsstation skapats, där personalen kan ställa ut barnens färdiga projekt som sedan kan diskuteras och reflekteras tillsammans med föräldrar. Detta för att främja pedagogernas arbete med dokumentation till föräldrar, vilket utgör en viktig del i styrdokument för förskolor. / This work is a thesis in Information Design with a focus on spatial design. The work has involved a study on how a preschool environment can be used as a support for teachers in their work with early childhood education. The design of the environment contributes as a tool to facilitate teachers’ work. The study had its starting point in a section at the preschool Pärongården in Stockholm. A change in the preschool environment shows how to use the spatial design as a tool in daily theme activities with children in the preschool.   Methods such as interview, room analysis, observation and control check have been carried out to create an understanding of teachers' work in preschools in the current situation and an understanding of the environments importance for the theme work with children. The results of the methods have shown that preschool environment needed to be more adapted to the educators theme work with the children.   Method results, theories and literature have supported the development of a design proposal. A draft created along the educators needs have resulted in a function-based room environment. This is to utilize floor space more efficiently to primarily support educators working with thematic focus.   A function-based room environment contributes to several elements in the theme work that inspires and facilitates the work with the children. With this proposal a documentation- and exhibition station has also been created where educator can exhibit the children finished projects, which can later be discussed and reflected with parents. This is to encourage teachers’ work with documentation for parents, which are an important part of the regulatory documents for preschools.

The aim of this thesis was to explore the spatiality’s affect on refugee’s sense of safety in the Osire refugee settlement in Namibia. The gathered empirics together with previous research and theories should lead to a design for a spatial information system. The system should contribute to peoples’ understanding of their environments’ whole structure as well as showing the way to the health centre and the police station, thus increasing their sense of psychological and physical safety. A wish was also to breathe life into the point of intersection of spatial information design and human science. The methods used to enable this were first and foremost a field study in the settlement to experience and acquire first-hand information. In addition observation, introspection and several interviews were conducted. As a result I established safety to be an issue that could be solved with spatial design. Refugees expressed that not knowing your environment or finding your way leaves you scared, uncomfortable and confused. With the use of a spatial information system safety can literally be created, as demonstrated in the design proposal. The conclusion is that much could be done to spatially solve complex issues as long as it’s addressed from that perspective.

Moving images and sounds are processed creatively after they have been recorded or computer generated. These processes consists of design activities carried out by workers that hold ‘agency’ through the crafts they exercise, because these crafts are defined by the Moving Image Industry and are employed in practically the same way regardless of company. This thesis explores what material constraints there are for such creativity in contemporary Swedish professional moving image postproduction. The central aspects concern digital material, workflow and design work as distributed activities. These aspects are coupled to production quality and efficiency at the postproduction companies where production takes place. The central concept developed in this thesis is ‘creative space’ which links quality and efficiency in moving image production to time for creativity, capacity of computer tools, user skills and constitution of digital moving image material. Creative spaces are inhabited by design agents, and might expand or shrink due to material factors. Those changes are coupled to parallel changes in quality and efficiency. / Audiovisuella Medier

In many small to mid-size nonprofits, a large amount of knowledge and information is confined to local folders, hard copy formats or even specific people, making it inaccessible to those who could benefit from it. This informal practice causes duplication of efforts and prevents the organization from maintaining critical knowledge and learning from past experience. Partnering with The Center for Victims of Violence and Crime (CVVC), a Pittsburgh-based human services nonprofit organization, I applied human-centered design methods to identify their specific informal knowledge and information processes and structures. Using the research findings, I developed a sustainable and systematic knowledge management practice that also takes into account the constraints of funding and time, which many nonprofits face. To support this practice, I created a system with a hierarchical information architecture that is able to expand overtime to accommodate the growth of the organization and its programs. It enables clear organization, storage and retrieval of explicit knowledge documents as well as the related tacit knowledge, creating the necessary basis for sharing and collaboration. By simplifying and formalizing major administrative tasks, the system also streamlines organizational processes, allowing the staff to work more effectively. Implemented with Microsoft SharePoint 2010, the system creates a trustworthy environment that is necessary to facilitate organizational learning and maintain critical knowledge, leading to sustainability and innovation.

Users are increasingly expected to manage complex privacy settings in their normal online interactions. From shopping to social networks, users make decisions about sharing their personal information with corporations and contacts, frequently with little assistance. Current solutions require customers to read long documents or go out of their way to manage complex settings buried deep in the management interfaces, all of which lead to little or no actual control. The goal of this work is to help people cope with the shifting privacy landscape. While our work looks at many aspects of how users make decisions regarding their privacy, this dissertation focuses on two specific areas: the current state of web privacy policies and mobile phone application permissions. We explored consumers' current understanding of privacy in these domains, and then used that knowledge to iteratively design and test more comprehensible information displays. These prototyped information displays should not be seen as final commercially-ready solutions, but as examples of privacy notices that can help users think about, cope with, and make decisions regarding their data privacy. We conclude with a series of design suggestions motivated by our findings.