Militärstrategisk kommunikation är ett framväxande område som har fått en allt större betydelse för Försvarsmakten. I Militärstrategisk doktrin från 2016 beskrivs militärstrategisk kommunikation som något viktigt och som ska användas för att lösa uppgifter i Försvarsmakten. Militärstrategisk kommunikation har likheter med strategisk kommunikation. Vad är då militärstrategisk kommunikation? Begreppet används på olika militära nivåer, men verkar ha olika innebörd inom Försvarsmakten. I dagsläget saknas utbildning och en handbok inom militärstrategisk kommunikation. Med vår bakgrund och upplevelser från verkligheten, framträder en bild av att man pratar om militärstrategisk kommunikation, men som få verkar riktigt veta vad det är och hur det ska användas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa mer förståelse av betydelsen och främja utvecklingen gällande militärstrategisk kommunikation i Försvarsmakten. Metoden för att komma fram till vårt resultat är en kvalitativ textanalys av tre, för oss, relevanta dokument inom militärstrategisk kommunikation. Vår forskningsstrategi är inspirerad av grundad teori. Vi har med vår empiri kommit fram till en ny definition som vi anser förtydligar begreppet. Vår analys kommer fram till att låta militärstrategisk kommunikation vara ett tankesätt och en planeringsprocess för att genomföra och samordna kommunikationstjänst och informationsoperationer. I resultatet av uppsatsen kom vi vidare fram till fem olika perspektiv som kan användas för att utveckla militärstrategisk kommunikation. Det finns i dagsläget begränsat med dokumentation och forskning kring militärstrategisk kommunikation. Med dagens högteknologiska samhälle har fler möjligheter för framgångsrik kommunikation växt fram. Försvarsmakten bör, enligt oss, inte följa utvecklingen av militärstrategisk kommunikation, de bör leda den. Vi rekommenderar därför att Försvarsmakten bör tillsätta en forskningsgrupp kring militärstrategisk kommunikation för att utveckla området och på så sätt kunna svara upp på morgondagen utmaningar inom informationsmiljön. Tolkning är en parameter när det kommer till kommunikation. Vad en text och bild förmedlar till mottagaren avgörs av tolkning. Det vi väljer att tolka från bilden på första sidan av denna uppsats, är kanske inte alls detsamma tolkning som någon annan gör. Därav är det av vikt hur man förmedlar budskap, så att möjligheten till samma tolkning förstärks. För att uppnå detta kan inte Försvarsmaktens förmedla olika budskap. Kommunikationen bör vara väl genomtänkt, anpassad och planerad för målgruppen, ord och handling ska, enligt oss, hänga ihop på alla nivåer. Verktyget för detta är militärstrategisk kommunikation.

The purpose of this thesis was to examine how two different groups use information strategies in their Facebook group activities. A qualitative study was made using interviews and a qualitative observation method. The observation groups consisted of two selected groups on Facebook and I interviewed three chosen participants of each group; a Gatekeeper, a Gateopener and a Lurker. Through the information strategies I examined the selected groups’ information environments. To reach my goal, the following questions were studied: which information strategies, within social media, do the groups use to achieve their goals and what are the characteristics of an information environment that has been created by a heterogeneous group, in comparison to a homogeneous group in their networking groups. The theoretical framework that was used to analyze the results of the study consisted of a model that was built of theories, literature and previous research regarding information strategies within heterogeneous and homogeneous groups, Facebook, open- and closed information environments, and Gatekeepers. The results of this study show that it is complex to ascertain whether a group is 100% homogeneous or heterogeneous, and whether a group is 100% closed or open and that there will always be factors and dimensions that cannot be defined as open or closed or homogeneous and heterogeneous. The results also show that a closed group with seemingly closed memberships is much more informal than an open group. / Program: Bibliotekarie

<p>Detta arbete har utförts i samarbete med företaget <em>Compute</em> och fokuserar på att utveckla navigationsstöd för webbportaler med bokningssystem. Arbetet har delats upp i tre specifika mål: (1) integrera <em>Information Foraging Theory</em> (IFT) och <em>Graphical User Interface principles</em> (GUI-principer) genom att applicera dessa vid utvecklng av navigation för webbportaler med bokningssystem (2) konkretisera hur navigering kan förbättras på en webbportal med bokningssystem, utifrån ovanstående teroier och (3) arbetet skall resultera i en lista med rekommendationer som kan tillämpas vid utveckling av navigation. För att kunna  integrera IFT och GUI-principer har dessa i kombination med en teroertisk studie tillämpats vid prototyping. Prototyperna användes som verktyg för att konkretisera hur navigationen kunde förbättras på portalen. Prototyperna utvärderades och resulterade i en lista med rekommendationer. Resultaten från utvärderingen påvisade att en integrering av GUI-principer och IFT kan förbättra nvigationsförhållanden på en webbportal. Arbetes främsta bidrag är listan med rekommendationer som skall kunna tillämpas vid navigationsutveckling.</p><p> </p>

Detta arbete har utförts i samarbete med företaget Compute och fokuserar på att utveckla navigationsstöd för webbportaler med bokningssystem. Arbetet har delats upp i tre specifika mål: (1) integrera Information Foraging Theory (IFT) och Graphical User Interface principles (GUI-principer) genom att applicera dessa vid utvecklng av navigation för webbportaler med bokningssystem (2) konkretisera hur navigering kan förbättras på en webbportal med bokningssystem, utifrån ovanstående teroier och (3) arbetet skall resultera i en lista med rekommendationer som kan tillämpas vid utveckling av navigation. För att kunna  integrera IFT och GUI-principer har dessa i kombination med en teroertisk studie tillämpats vid prototyping. Prototyperna användes som verktyg för att konkretisera hur navigationen kunde förbättras på portalen. Prototyperna utvärderades och resulterade i en lista med rekommendationer. Resultaten från utvärderingen påvisade att en integrering av GUI-principer och IFT kan förbättra nvigationsförhållanden på en webbportal. Arbetes främsta bidrag är listan med rekommendationer som skall kunna tillämpas vid navigationsutveckling.

En kvalitetsförbättrande metod som senaste åren blivit vanlig inom Hälso- och sjukvård är Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som går ut på att eliminera slöseri och skapa värde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fått en allt viktigare roll i vårdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vårdpersonalen upplever att det finns många brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes där kvalitativ data samlades in med hjälp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen påverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vårdprocess som infört Lean. Resultatet visar att mikrosystemets leaninförande har fått positiva resultat inom framgångsgrupperna patienter, personal, resultat/processer/flöden och ledarskap. Däremot har information och IT haft mycket litet betydelse i förbättringsarbetet. Mikrosystemets informationsmiljö har dock förändrats, den visuella informationen har blivit mycket viktig och den analoga mer allmänna informationen har påverkats positivt.  Trots mängden analog och visuell information är det inom digitala informationssystem och dokumentation som mikrosystemet upplever att det förekommer mest slöseri. När det gäller analog information känner vårdpersonalen att de kan eliminera slöseri med hjälp av leanprinciper och metoder, exempelvis 5S. Däremot anser de inte att de har möjlighet att påverka den digitala informationen i samma utsträckning och för vårdpersonalen faller sig inte förbättring av informationsflöden lika naturligt som att förbättra patientnära aktiviteter i vårdprocessen.

The aim of this paper is to examine the Islamic state’s information operations and how they target three different domains of influence. Domains consisting of the field of information, the physical world and human cognition, as described by the Swedish armed forces. Previous studies showcase that the ISIS information approach is mainly characterized by utilizing the internet and distributing propaganda. All in order to gain support and legitimize their newly founded caliphate. However, studies does not show how these operations target different domains in order to influence the recipients. The lack of insight in how this phenomenon occurs is also evident in contemporary military theory. An insight that this study aim to provide. The theoretical premises used for the analysis are What is information warfare? by Martin C. Libicki and Karl Popper’s Objective knowledge. The designated method to examine the empirical data was a qualitative text analysis. The result of the analysis indicates that ISIS target all three previously mentioned domains by psychological operations. ISIS also target the field of information using cyber operations.

The rise of the technological age has had a huge impact on society, from the way we connect with people to the way war is waged.  As a result, countries had to adapt their strategies to include modern technology and subsequently an increase in information management. An increase of information both between forces and to the rest of society through different media outputs. During research it was discovered that there is currently a lack of theoretical explanations on information warfare (IW). A theory is only valid if it has a clear connection to empirical data. Therefore, this study aims to verify Robert Leonhard’s theory for the information age in relation to IW. Two cases were examined: Russia and the USA's utilization of IW during the war against Georgia in 2008 and the Invasion of Iraq in 2003. The analysis will be based on the three dimensions of IW: the cognitive, physical and information arena. The result shows that R. Leonhard’s theory is valid in accordance with the USA’s usage of IW and partially Russia’s use of IW. It is therefore possible to draw the conclusion that the study strengthens the theory. Consequently, this research can be used as a steppingstone to future studies.

In this study a case study was conducted at the Transport Agency. The government agency is seeking better alternatives to its current ways of keeping track of important dates stated in legal documents. The agency wants to explore the possibility for an IT-solution for keeping track on those dates. In the case study change analysis was conducted on the vehicle type approval process. Qualitative interviews were conducted with a section manager, vehicle type and component approvers, and with a system administrator and a system manager at the Transport Agency in Borlänge. The study describes an information environment in an organization in which date-controlled conditions apply and challenges with such an environment.The study also provides a proposal for designing an IT-solution for such an environment. The result that emerged showed that the information environment in terms of the legal documents and the institutions’ (EU and UNECE) websites where they are distributed is challenging for keeping track on dates. The challenges of the websites are that they are limited and complicated in terms of information search. The challenges with the legal documents are that date-controlled conditions apply. In other words, the dates themselves determine which dates and what applies and not. The legal documents are also many, retroactive, refer to each other and contain regulations for different kinds of areas, which makes difficult to find the relevant dates. The design proposal that emerged was made based on the existing IT environment at the Transport Agency. It was proposed that important key concepts are identified, categorized and realized in a database with searchability on the most important common concepts as denominators, and that it the information conforms with E-message. The developed database was based on date, date type, vehicle category, legal document, minor version and other info. A web interface was created in ASP.NET and C # for access to the database, with the message that a webbbased IT-solution should be considered. / I denna studie har en fallstudie genomförts på Transportstyrelsen. Myndigheten söker bättre alternativ till sin nuvarande hantering av viktiga datum som står i de juridiska dokumenten och vill undersöka möjligheten för ett IT-stöd. I fallstudien genomfördes en förändringsanalys på processen typgodkännande av fordon. Kvalitativa intervjuer gjordes med en sektionschef, handläggare för typgodkännande av fordon och komponenter samt med en systemansvarig och en systemförvaltare på Transportstyrelsen i Borlänge. Studien beskriver en informationsmiljö i en verksamhet där datumstyrda förhållanden råder samt vilka utmaningar som finns med sådan miljö. Studien ger även förslag på utformning på ett IT-stöd för sådan miljö. Resultatet som framkom är att informationsmiljön vad gäller rättsakterna i sig och institutionernas (EU och UNECE) webbsidor där de distribueras är utmanande för datumbevakning. Utmaningarna med webbsidorna är att de har begränsad och komplicerad sökning. Utmaningarna med rättsakterna är att datumstyrda förhållanden råder, det vill säga att datumen styr över varandra vad som gäller. Rättsakterna är även många, retroaktiva, hänvisar till varandra och innehåller krav om flera olika områden vilket gör det svårt att hitta de relevanta datumen. Förslaget på utformning av IT-stöd togs fram utifrån den befintliga IT-miljön på Transportstyrelsen. Förslaget var att viktiga begrepp identifieras, kategoriseras och sedan realiseras i en databas med sökbarhet på de viktigaste gemensamma begreppen som nämnare och att E-meddelande uppfylls gällande informationen. Databasen som togs fram utgick efter datum, datumtyp, fordonskategori, rättsakt, delversion och övrig info. För kommunikation mot databasen gjordes ett webbgränssnitt i ASP.NET och C# med budskapet att en webbbaserad IT-lösning bör övervägas.