Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.

<p>Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.</p>

Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures. Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality. Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves. The D-personality was significantly related to negative health behaviors. Conclusions. This study suggest that different personality-types show different health behavior and attitudes toward keep-fit meausures and therefore are in need of different kinds of support in order to promote a good health. This is especially relevant for persons with a high level of negativ affect and social inhibition.

<p>Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures.</p><p>Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality.</p><p>Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves. The D-personality was significantly related to negative health behaviors.</p><p>Conclusions. This study suggest that different personality-types show different health behavior and attitudes toward keep-fit meausures and therefore are in need of different kinds of support in order to promote a good health. This is especially relevant for persons with a high level of negativ affect and social inhibition.</p>

Hur vi människor förhåller oss till dåtid, framtid och nutid avspeglar vår personlighet och kan länkas samman till vårt psykiska mående. Denna studie syftade till att studera sambanden mellan tidsperspektiv, depression och ångest samt oro och ältande. Vidare ämnade studien att undersöka om en bristande inhiberingsförmåga kan förklara oro och ältande. I studien deltog 65 personer från en icke-klinisk grupp; 44 kvinnor och 21 män i åldrarna 19 till 40 år. De instrument som användes var självskattningsformulären Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire, Pennstate Worry Questionnaire samt Strooptestet Serialt färgordtest. Resultaten visade att oro men även ältande bäst predicerar en negativ framtidsorientering medan ångest och negativ framtidsorientering bäst förklarade oro. Ältande förklarades bäst av negativ framtidsorientering. Gällande inhiberingsförmåga var resultaten motstridiga, vilket tolkades som att fler undersökningar kring exekutiva funktioner, oro och ältande behövs i framtida forskning. Författarna argumenterar för att ännu tydligare samband för ångest och depression skulle kunna hittas i kliniska grupper. Att öka kunskapen om de underliggande mekanismerna kring depression och ångest argumenteras vara av stor betydelse för effektivare klinisk behandling. / The way we humans relate to the past, present and future reflect our personality and can be linked with our mental health. The aim of this study was to examine the relations between time perspective, depression, anxiety, worry and rumination. The aim was also to study if a deficient capacity of inhibition could be explained by worry and rumination. The study consisted of 65 participants from a non-clinical sample; 44 women and 21 men in the age of 19 to 40 years. The self report inventories included in the study was Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire and Pennstate Worry Questionnaire, a Colour-Word test measured the Stroop effect. The result indicated that worry but also rumination was the best predictors to a negative future orientation while anxiety and negative future orientation best predicted worry. Rumination was mainly explained by a negative future orientation. The results of the inhibition processes was contradictory. Further research of executive funcions, worry and rumination are needed. The authors are arguing for a stronger relationship between anxiety and depression could be found in a clinical sample. More knowledge about the underlying mechanisms of depression and anxiety is of importance for a more effective clinical treatment. / Time Perspective Project

Luktämnen i omgivningen kan utgöra distraktorer som försämrar den kognitiva prestationen. Detta gör luktens påverkan till en viktig arbetsmiljöfråga. De flesta vänjer sig vid lukter i omgivningen – de habituerar. Men ibland sker inte denna tillvänjning. Syftet var att undersöka ifall det finns ett samband mellan skillnad i habituering till ett luktämne och arbetsminne och inhibering. En grupp av 40 individer i åldrarna 19 till 64 exponerades för n-butanol under 45 minuter. Deltagarna gjorde upprepade skattningar av luktämnets intensitet och delades in i grupperna: icke-habituerare och habituerare. Före och under exponeringen utförde deltagarna 3-back, ämnat att mäta arbetsminne, och Stroop, ämnat att mäta inhibering. Gruppen icke-habituerare tenderade att prestera sämre på 3-back både före och under exponeringen. Oförmåga till habituering kan vara ett beteendeuttryck för sämre arbetsminneskapacitet och eventuellt andra sårbarhetsfaktorer. Dessa faktorer bör undersökas vidare. / Odorants in the environment can serve as distractors that impair cognitive performance. The impact of odors constitute an important occupational health issue. Most people get used to smells in the environment – they habituate. But occasionally habituation does not occur. The aim was to investigate whether there is a correlation between difference in habituation to an odorant and working memory and inhibition. A group of 40 individuals between the ages of 19 to 64, were exposed to n-butanol for 45 minutes. Participants made repeated ratings of intensity of the odorant. Two groups were created based on non-habituation and habituation. Before and during the exposure, the participants performed 3-back, used to measure working memory, and Stroop, used to measure inhibition. The group who did not habituate showed a tendency to perform worse on 3-back, before and during exposure. Inability to habituate may be a behavioral expression of poorer working memory capacity, and possibly other vulnerability factors. These factors should be further investigated.

Previous investigations into executive functions among athletes, particularly in team sports, have reported greater functioning for those in the highest level of competition. One such sport that has received less attention in research is ice hockey. The present study aimed to compare the performances of ice hockey players in different levels of competition on measures of inhibition, shifting, and updating. Furthermore, it hypothesised that athletes in higher competitive divisions would outperform those in lower divisions. With this aim in mind, 17 ice hockey players from different divisions of the Swedish national hockey league were recruited and completed a flanker task, local-global task, and 3-back task, as well as two alternate tasks featuring hockey-specific stimuli. Comparisons between high-skill and low-skill athletes were insignificant for inhibition and updating measures, while the comparison for shifting favoured low-skill athletes. This finding did not extend to a comparison between elite and non-elite players. The results do not support the given hypothesis, and future investigations should recruit a larger sample in order to further clarify the findings of low-skill outperforming high-skill athletes. / Tidigare undersökningar av exekutiva funktioner hos idrottare, särskilt inom lagsporter, har påvisat bättre förmågor hos deltagande i de högsta divisionerna. En lagsport där mindre fokus har lagts inom forskningen är ishockey. Denna studie syftade att jämföra presterande av ishockeyspelare inom olika tävlingsdivisioner på test av inhibering, kognitivt växlande, och uppdatering. Studien hade som hypotes att spelare i högre divisioner bör prestera bättre i jämförelse med de i lägre divisioner. 17 ishockeyspelare rekryterades från olika divisioner inom den svenska hockeyligan och de utförde ett flanker-test, ett local-global-test och ett 3-back-test. De utförde även två alternativa uppgifter med hockeyspecifika stimuli. Jämförelserna mellan ”high-skill” och ”low-skill”-spelare var icke-signifikanta för inhiberings- och uppdateringsmåtten och jämförelsen på kognitivt växlande påvisade att ”low-skill”-spelare presterade bättre. Detta påvisades dock inte för elitspelare mot icke-elitspelare. Resultaten ger inte stöd till hypotesen, och ytterligare studier med en större datainsamling bör vidare examinera om spelare i lägre divisioner presterar bättre i jämförelse med de i högre divisioner.

I den föreliggande studien undersöktes effekten av en kort mindfulnessövning på inhiberingsförmågan hos ett urval av media-multitaskare, något som definieras som att typiskt sett använda sig av fler än en media samtidigt. Studien var ett internetbaserat experiment där deltagarna delades randomiserat in till antingen en mindfulnessbetingelse (n = 18) eller en kontrollbetingelse bestående av klassisk musik (n = 22). Deltagarna (ålder 20–60 år) rekryterades via facebook, universitet samt posters därmed enligt ett bekvämlighetsurval. De hade ingen tidigare erfarenhet av mindfulnessmeditation och hade inga psykiatriska diagnoser. Det primära utfallsmåttet var inhiberingsförmåga mätt med Eriksen flanker task. Det gjordes även mätningar av mindfulnesstillstånd samt av upplevd stress. Studiens resultat visade att båda grupperna förbättrade sin inhiberingsförmåga, men påvisade ingen skillnad mellan grupperna. Det fanns heller ingen skillnad i skattat mindfulnesstillstånd mellan grupperna. Resultatet indikerar att effekten på inhiberingsförmåga inte var beroende av nivå på självskattad stress men bör tolkas med försiktighet på grund av möjliga svagheter i metoden. Då en focused attention (FA) mindfulnessövning kontra klassisk musik inte skilde sig signifikant i mindfulnesstillstånd bör framtida forskning undersöka validiteten av konstruktet mindfulness. Nyckelord: Inhibering, mindfulness, Eriksen flanker task, exekutiva funktioner. / The present study examined the connection between inhibition and a short mindfulness exercise on a sample of media-multitaskers, defined as a person using more than one media at the same time. The study was an internet-based experiment in which the partcipants were randomly assigned to a mindfulness condition (n = 18) or a control condition (n = 22) in which listened to classical music. Participants (20–60 years) were recruited through facebook, university and posters, the selection was a convenience sample. They had no former experience of mindfulness meditation and had no psychiatric diagnosis. The primary measure was the ability of inhibition measured with the Eriksen flanker task. Additional measures were state mindfulness and self-perceived stress. Both groups improved their inhibition-ability with no significant difference between groups. There was no additional difference in self-assessed mindfulnessstate between groups. Results indicate that the inhibition-ability does not depend on the level of self-assessed stress but this should in addition be interpreted with caution because of methodological shortcomings. As a focused attention (FA) mindfulness exercise to classical music didn’t significantly differ in mindfulness state future research should examinethe validity of the construct mindfulness.

Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild.

Ligand-gated ion channels play an important role in electrochemical signal transduction across diverse organisms, yet their structural and functional intricacies are not fully understood. Particularly lacking is the knowledge of their response to variations in pH, an aspect necessary for understanding their physiological relevance and potential therapeutic targeting in neurological diseases. In this thesis project, I have investigated the mechanistic response of sTeLIC, a recently reported prokaryotic member of the pentameric ligand-gated ion channel family, to different environmental conditions. Using molecular dynamics simulations, a total of 16 different environmental conditions have been explored including variations in pH (neutral and alkaline), the presence and absence of calcium, and the inclusion of an electric field acting as an external driving force on charged atoms. The results reveal a comprehensive pH-sensing and gating mechanism involving key residues, notably E106 (on the β6 strand) and E160 (on loop F), and their local microenvironments. Additionally, an inhibitory mechanism for calcium is proposed, with E160 playing an important role. The simulations including an electric field has provided support for a non-conventional ion pathway through the pore. Collectively, these results offer insights into a mechanistic framework that may extend to other physiologically relevant systems, providing a foundation for further investigations and potential future therapeutic intervention. / pLGICs har en viktig roll i det elektrokemiska signalsystemet i många organismer, men detaljerna i deras struktur och framför allt funktion är fortfarande inte helt klargjorda. Särskilt är detaljerna kring deras reaktion på ändringar i pH-värde relativt okända, vilket är en viktig del i att förstå kanalernas fysiologiska roll och för att potentiellt hitta läkemedel mot neurologiska sjukdomar där dessa är inblandade. I det här arbetet har jag undersökt hur sTeLIC, som är ett nyligen publicerat bakteriellt protein i familjen pLGICs, reagerar på olika ändringar i miljön. Jag har använt molekyldynamiksimuleringar för att unders öka 16 olika miljöer med två olika pH-värden (neutralt och alkaliskt), med eller utan kalcium samt med eller utan en extern drivkraft över membranet i form av ett elektrisk fält. Arbetet har resulterat i en föreslagen mekanism förhur sTeLIC känner av pH och hur öppningen av kanalen går till. Denna mekanism involverar aminosyrorna E106, som finns på β6-strängen, och E160, som finns på F-loopen, samt deras omgivning. Dessutom har en modulatorisk mekanism föreslagits för en kalciuminhiberande effekt på sTeLIC som också involverar E160. Simuleringarna med en drivkraft över membranet har gett stöd för en ny väg för joner genom kanalen. Tillsammans ger dessa resultat insikt i en mekanism som eventuellt kan appliceras p ̊a andra system. Detta har lagt grunden för fortsatt undersökning som potentiellt kan leda till framtida läkemedelsutveckling inom området.