• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2231
  • 30
  • Tagged with
  • 2261
  • 724
  • 623
  • 578
  • 497
  • 432
  • 396
  • 347
  • 306
  • 303
  • 299
  • 292
  • 288
  • 287
  • 282
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

INTERKULTURELL BILDPEDAGOGIK FÖR SVERIGE I TIDEN : ämnesdidaktik i ett mångkulturellt klassrum

Leib, Linda January 2015 (has links)
Sverige har sedan slutet av 1960-talet gått mot en allt mer internationaliserad kultur som påverkats både av inre och yttre förändringar. Denna studie utgår ifrån den svenska skolans monokulturella praktik och söker ge alternativ till majoritetsnormen för att inkludera alla elever. Samma tendens till konservering återfinns i konstvärlden och bildpedagogiken vilket blir synligt då den västerländska konstkanon undersöks. I denna studie ställs frågor om hur bildläraren kan möta det allt mer heterogena och mångkulturella klassrummet och hur en anpassning efter elevunderlaget kan avspeglas i lektionsinnehållet. Studien tar också upp frågor om vilka etiska, didaktiska och kunskapsmässiga resurser som kan utvecklas med en inkluderande bildpedagogik. Det har i Sverige forskats och skrivits mycket kring interkulturell pedagogik, men obefintligt då det kommer till det bildpedagogiska fältet. Denna studie har skrivits med ambitionen att bidra med konkreta idéer om hur interkulturell bildpedagogik kan ta sig i uttryck, med en tydlig förankring till en undervisningspraktik. Studien inleds med teorier som ligger till grund för interkulturell bildpedagogik, formerande forskning från USA, Kanada och England, dessa exemplifieras sedan konkret genom en presentation av ett konsthistorieprojekt som bedrevs i år 9 på Bredbyskolan i Rinkeby 2013. Dokumentation av planering och genomförande av projektet redovisas, materialet har bearbetats efter fallstudien som metod. Syftet var att skapa förutsättningar för att använda både elevernas och föräldrarnas egna erfarenheter som resurs. Genom att presentera elevernas alster och deras tankar bakom blir det synligt att projektet möjliggjort inkludering. Studien visar på hur man medvetet kan arbeta för att eleverna blir inkluderade i lektionsinnehållet.
62

Inkludering - Vem du än är, var du än bor? : Framgångsfaktorer för inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar / Inclusion – no matter who or where you are : Framgångsfaktorer för inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Arvidsson, Anne January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorerna och förutsättningarna är för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningarna var: Vilken kompetens inom området neuropsykiatri anser lärarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lärarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lärarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? På vilket sätt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skilja sig åt i de undersökta skolorna? I studien användes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gällde undervisningssätt och förutsättningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och särskilt för elever med NPF. De ansåg att det var av stor vikt att läraren kom väl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den inställningen att inkludering var eftersträvansvärt men att det krävdes kunskap och resurser för att lyckas.
63

Alternativa verktyg, tillgänglighet och måluppfyllelse för elever i läs- och skrivsvårigheter : En fallstudie i årskurs 8 och 9 / Assistive technology tools, accessibility and goal fulfilment for students in reading and writing disabilities : A case study in year 8 and 9

Hjerne, Tina January 2015 (has links)
This study investigates how assistive technology tools are used in the classroom by students in reading and writing disabilities in the school years immediately prior to moving to gymnasium. Through observations and interviews with two students and two teachers this study also considers if the use of these tools can lead to increased accessibility and goal fulfilment, and whether these elements are prerequisites for success. The result shows that the students use laptops in the classroom, primarily for writing longer texts, and that in order to be successful, an early start, equipment, time and positive attitudes towards the tools are important. The students use the tools in the classroom, but they have very different feelings about how included they are in the class. The participants see a clear link between the use of assistive technology tools and increased goal fulfilment.
64

Att undervisa elever med ADHD i idrott och hälsa

Volgé, Fredrik January 2015 (has links)
AbstractWorking with students who have ADHD are today common in Swedish schools. Approximately 2-3 students per class have been diagnosed with ADHD and require greater demands on their teachers. The pupils have to be included and get the opportunities to develop in the way that suits the students best. The pupils themselves should not have to adapt to the school, it is the school that has to adapt to the pupils. The purpose of this paper is to examine how PE teachers work with students who have ADHD as they need to have adults around them that have insights on their special needs. Through interviews with six PE teachers in southern Sweden I have investigated what skills they have, how they work with these students and what kind of education they are offered. The result is interesting because it shows that the teachers do not have any special skills to work with students with ADHD, but they still manage their work very well because of the basic teaching skills they possess. Despite the good education which they engage, the knowledge about this diagnosis should increase among the teachers. It is vital for the student that their teachers may help them to the best schooling situation as possible.
65

Reciprocal Teaching för elever i läsförståelsesvårigheter : En undersökning om hur några svensklärare beskriver och reflekterar kring RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter

Segerlund, Rebecca January 2016 (has links)
Svenska elever har under senare år generellt sett presterat allt sämre på läsförståelsetester och det är en samhällsangelägenhet att vända denna negativa trend. RT utvecklades på 1980-talet av de amerikanska forskarna Palinscar och Brown i syfte att utveckla en modell där elever i läsförståelsesvårigheter skulle kunna börja använda sig av samma lässtrategier som elever som inte är i läsförståelsesvårigheter. I denna studie har jag valt att undersöka hur några lärare i svenska i årskurs 4-9 arbetar med reciprok undervisning, här kallat RT-modellen eller bara RT. Syftet är att åskådliggöra hur lärarna beskriver arbetet med RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter. Hur arbetar de rent konkret med modellen för elever i läsförståelsesvårigheter? Hur upplever de att strategierna i RT-modellen fungerar för elever i dessa svårigheter? Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Sex olika lärare i svenska, från tre olika skolor; två kommunala och en fristående, har intervjuats. Resultatet visar att lärarna använder RT-modellen för alla elever men att de då det gäller elever i läsförståelsesvårigheter, förser med mer stöd under arbetets gång. En springande punkt för bristande läsförståelse är elevernas begränsade ordförråd och här har lärarna många förslag på hur man kan arbeta för att det ska utvecklas. Deras erfarenhet är att elever med olika förmågenivå lär av varandra, i heterogena grupper, under arbetet med RT. En förutsättning för att arbetet med RT ska fungera väl är att det finns en trygghet i gruppen där man vågar visa att man inte kan eller förstår och att man har ett gemensamt arbete på skolan kring lässtrategier.
66

Arbete med barns modersmål i förskolan : En studie om förskolepersonals arbetssätt med språkutveckling i barns olika modersmål

Eklöf, Erika January 2016 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att genom deltagande observationer och informella samtal skapa förståelse för vilka modersmålsstödjande arbetssätt som förskolepersonal kan använda sig av i den pedagogiska verksamheten. Fokus har legat på hur barn med svenska som andraspråk kan utveckla sitt modersmål i ett land där det svenska språket ses som en norm. Jag har genom observationer forskat i vilka arbetssätt personalen på förskolan använde sig av i sin vardag. För att skapa en djupare förståelse för hur arbetssätten fungerade användes även informella samtal som metod. Det var tre tillsvidareanställda personal som deltog i studien och två vikarier. En av de fastanställa var tvåspråkig. Barngruppen var mångkulturell, och i den gick det 13 barn, varav hälften hade annat modersmål än svenska.   I studien framkom det att personalen på förskolan upplevde bristande kunskaper när det handlade om att stödja barnen i deras modersmål. De kände sig otillräckliga och såg istället sin roll som att utveckla barnens svenska språk, då kunskap i de olika språken främjar varandra. Det framkom även flera indirekta och direkta arbetssätt som personal på förskolan kan arbeta utifrån. Kodväxling är en effektivt metod som tvåspråkig förskolepersonal i min studie använde sig av. Även samverkan med vårdnadshavare visade sig vara ett fördelaktigt, men ibland svårt, arbetssätt. Andra arbetssätt som framkom i resultatet var inkludering av modersmålet i verksamheten, samt att utveckla sina egna språkkunskaper.
67

"Inkluderande läsläror" - finns det? : En intervjustudie om elevers möjligheter att delta med en gemensam läslära i undervisningsgruppen / "Including literacy learning" - is there anyone?

Nihlwing, Åsa, Polteg, Lena January 2016 (has links)
Alla barn bör ges möjlighet att delta på samma villkor i klassrumsundervisningen och känna tillhörighet i gruppen. Många läromedel i dag är gjorda för elever i mitten av normalfördelningskurvan och därför får de som inte tillhör denna grupp svårigheter att delta i den gemensamma klassrumsundervisningen.      Studiens syfte var att undersöka vilken sorts läsläror för årskurs 1 som klasslärare, speciallärare och specialpedagoger anser är välfungerande och kan användas av alla barn i klassen. En kvalitativ undersökning med hjälp av sju strukturerade intervjuer med klasslärare, speciallärare och specialpedagoger har gjorts i två olika kommuner.   Studien visade bland annat att valet av läslära är ett kollegialt beslut styrt av ekonomiska förutsättningar. Detta kan medföra att den enskilda pedagogen inte alltid kan få den läslära som är optimal för sin elevgrupp. Läslärorna är uppbyggda av antingen helordsmetoden, ljudmetoden eller en kombination av båda metoderna, därför är det av vikt att pedagogen har kunskap om dessa metoder för att kunna hjälpa alla elever i deras läsinlärning.
68

En skola för alla? : En studie om möjligheter och hinder med en inkluderande undervisning för skolans samtliga elever - med fokus på elever mottagna i grundsärskolan

Sörenson, Lisa, Abrahamsson, Charlotta January 2016 (has links)
Vi har i vår studie valt att undersöka hur pedagoger och rektorer resonerar kring begreppet inkludering och om samtliga elever är inkluderade i En skola för alla. Frågorna kretsar kring våra tre nyckelbegrepp som är, En skola för alla, inkludering samt likvärdighet. Dessa tre begrepp sätter sin prägel genom hela arbetet. Vi har valt att intervjua fyra pedagoger och fyra rektorer där det tyvärr blev ett bortfall. Vi valde att intervjua rektorer och pedagoger från såväl grundskola som grundsärskola då detta kändes angeläget för oss eftersom vi ville ha svar på frågor som rör båda dessa.   I intervjuerna  framkommer att svårigheter finns med att möta alla elever oavsett val av organisationsform. Respondenterna belyser att inkludering borde innefatta även elever tillhörande grundsärskolan, dock finns det en ängslan inför mötet med dessa elever. Det finns också en viss önskan bland respondenterna att ha mer samverkan mellan grundskolan och grundsärskolan. Några respondenter påtalar att det är resurser som styr och att politikerna mer borde fastställa vad som ingår i begreppet inkludering eftersom begreppet nu kan ha olika innebörd ute i verksamheterna. Det vi kan se är att särskiljning och kategorisering till viss del kvarstår på samtliga skolor men också att delaktighet och gemenskap är något som verksamheterna försöker skapa för eleverna. I studien kan vi även se att likvärdighetsbegreppet inte diskuters särskilt mycket ute i praktiken.
69

En förskola för alla? Att ta emot och inkludera nyanlända barn i förskolan : En intervjustudie med förskollärare i två olika kommuner / A preschool for all? The reception and inclusion of newly arrived children in the Swedish preschool : An interview study with preschool teachers in two different municipalities

Sandbladh, Josefine January 2017 (has links)
Det övergripande syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare i två olika kommuner talar om sitt arbete med att ta emot och inkludera nyanlända barn i förskolan. I studien har jag redogjort för hur förskollärarna beskrev organisationen kring sitt mottagande och sin inkludering och vad förskollärarna diskuterade som möjliga hinder och möjligheter i arbetet med att inkludera nyanlända barn. Jag har också undersökt vilka resurser som förskollärarna beskrev att de använde sig av eller önskade få mer av i detta arbete. Slutligen redogör denna studie också för förskollärarnas uttalanden om hur de tolkade begreppet likvärdighet. Studien är skriven utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Jag utgår från att kunskap skapas genom människors interaktion och att såväl kunskap som sanningar konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. I studien har jag intervjuat 6 förskollärare. I varje kommun besökte jag två olika förskolor och höll en singelintervju och en parintervju i varje kommun. Efter insamlandet av min empiri så har materialet analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre olika huvudteman som jag har valt att kalla för: Organisering av mottagande och inkludering, Inkludering i barngrupp och Möjligheter och hinder för inkludering. Resultaten av studien visar att förskollärarna i de olika kommunerna beskrev sitt mottagande och sin inkludering av nyanlända barn på olika sätt. Förskollärarna i kommun Syd talade om de nyanlända barnen som en specifik grupp som erbjöds speciella rutiner bl.a. i form av hembesök och ett särskilt välkomstsamtal med tolk. Förskollärarna i kommun Nord poängterade att de nyanlända barnen inte behandlades på något speciellt sätt utan att de togs emot och erbjöds samma rutiner som alla andra barn på förskolan. Resultatet visar också på pedagogers viktiga uppgift att hjälpa nyanlända barn att få tillträde till lekgemenskap och förskolebarns uppgift att välkomna och bjuda in nyanlända barn i sin lekgemenskap. Vidare visar studiens resultat att det finns faktorer som utgör såväl möjligheter som hinder för att kunna inkludera nyanlända barn. Några av dessa faktorer diskuteras utifrån rubrikerna: Bemötande av nyanlända barn samt kommunala riktlinjer och likvärdighet. Till sist visar studiens resultat på att förskolan som en inkluderande praktik utgör starten för en god integration
70

Konflikter i skolan : En kvalitativ intervjustudie om samspelet mellan lärare och elev och lärares strategier vid konflikthantering

Lyngstad, Karolina January 2019 (has links)
Denna studie fokuserar på och vill synliggöra fyra olika lärares erfarenheter kring samspelet mellan lärare och elev och hur de hanterar konflikter. I huvudsak granskas hur lärarna upplever att de hanterar konflikter som uppstår i undervisningen. Studien undersöker hur de fyra lärarna, som är eller har varit verksamma i årskurs 3, upplever samspelet mellan sig själva och eleven samt bemöter problematiska beteenden hos elever i sin undervisning. Faktorerna som kan försvåra undervisningens gång är flera och så är även strategierna för att undvika dessa faktorer. Undersökningen fokuserar främst på de olika strategier som används för att hantera och förebygga situationer där konflikter uppstår. Perspektivet är utifrån lärarnas erfarenheter och synsätt på vilka åtgärder som krävs för att hantera dessa konflikter samt ge dessa elever bästa möjliga stöd i sin skolgång. Studiens resultat visar att trots olika bakgrund, utbildning och erfarenheter så liknar lärarnas arbetssätt och strategier varandra. De har ett gemensamt synsätt och en gemensam attityd för att bemästra dessa situationer som kan uppstå i klassrummet. Slutsatsen är att den avgörande faktorn för att bibehålla en god undervisning i klassrummet är att i ett tidigt skede ha skapat en god relation till varje elev samt att ständigt upprätthålla en tydlig struktur. Studien grundas i tre forskningsfrågor som besvarats utifrån resultat från fyra intervjuer där respondenterna har delgivit sina erfarenheter kring elevbemötande, val av strategier i problematiska situationer samt hur de anpassar undervisningen i ett konfliktförebyggande syfte. Nyckelord: konflikthantering, strategier, inkludering

Page generated in 0.074 seconds