Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur man på två olika särskolor arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i gråzonen i grundskolans tidiga skolår (F-6).Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i särskola har jag tagit reda på hur de arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling. Jag har särskilt haft eleverna i gråzonen i åtanke eftersom det är dem man oftast hittar i de båda skolformerna, särskola och grundskola. Jag läste en del litteratur om särskoleundervisning innan jag gick ut på studiebesök. Studiebesöken gjorde jag för att få underlag till mina intervjufrågor. Resultatet visar att matematikundervisningen för elever i gråzonen behöver vara konkret eftersom de har svårt med abstrakt tänkande. Uppgifterna bör också vara av det vardagsnära slaget eftersom de har ett stort behov av att grunda det matematiska tänkandet på egna erfarenheter. Att förlita sig mindre på läromedel och mer på konkret material är mer utvecklat i särskolan än i grundskolan. Särskolan har kommit längre i individualiseringen än grundskolan men detta beror till stor del på klasstorlekarna.Nyckelord: grundskola, gråzon, inlärningssvårigheter, integrering, matematik, särskilt stöd, särskola, utvecklingsstörningAnna AnderssonHandledare: Elsa Foisack Examinator: Lotta Anderson

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer. Dokumentationen användes medvetet för att eleverna ska kunna gå tillbaka i sina arbeten och reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle. I min litteraturgenomgång belyses exempel på hur inlärning sker i samspel med andra människor. Resultatet från intervjuer, undervisningsförsök och litteraturgenomgången visar att inlärningsoch förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer. Dokumentationen användes medvetet för att eleverna ska kunna gå tillbaka i sina arbeten och reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle. I min litteraturgenomgång belyses exempel på hur inlärning sker i samspel med andra människor. Resultatet från intervjuer, undervisningsförsök och litteraturgenomgången visar att inlärningsoch förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande. / The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.

En viktig determinant för hälsa är delaktighet på arbetsmarknaden. Det framkommer att denna delaktighet inte alltid är lika stor för alla grupper i samhället. Andelen individer med olika former av funktionsnedsättningar som är delaktiga på arbetsmarknaden är lägre jämfört med den övriga arbetsföra befolkningen. Detta kan betraktas som en orsak till ojämlik i hälsa.Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med psykiska funktionsnedsättningar samt inlärningssvårigheter upplever att delaktighet på arbetsmarknaden påverkar deras hälsa. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Det framkommer också att delaktighet på arbetsmarknaden har positiv betydelse för den självupplevda hälsan. Slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden är ett viktigt område att arbeta med för att minska ojämlikhet i hälsa. / An important determinant of health is participation in the labour market. It appears that participation in the labour market not always is equal for all groups in the society. The proportion of individuals with various forms of disabilities involved in the labour market is lower in comparison with rest of the working population. This is something that can be seen as a cause of inequality in health.The purpose of this study was to examine how individuals with psychological impairments and learning disabilities experience that participation in the labour market affects their health. To answer the purpose of this study a qualitative method with six semi-structured interviews was used to collect data. The collected data were analyzed with a manifest content analysis. The results of the study indicate that barriers for participation in the labour market were the lack of support but also demands. A late discovery of the disability is experienced to be a barrier for participation in the labour market. Promoting factors for the participation was to receive support and demands as well as a surrounding environment that understands what might be needed in the event of a disability. The results also indicate that participation in the labour market has positive effects on self-perceived levels of health. Conclusions that can be drawn from this study are that disabled people's participation in the labour market is an important area that requires work, in order to reduce health inequalities.

Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptäcka och även tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD består främst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de påverkar hur svår utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHällgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framträdde temat Att förväntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman. Resultaten kan användas till att öka förståelsen för elever med ADHD och derasskolsituation. Förhoppningsvis kan insikten om problemets svårighetsgrad öka motivationenatt förbättra situationen i skolan för alla elever och vuxna. Det finns många saker sompåverkar situationen för elever med ADHD, med rätt resurser och förutsättningar gesmöjlighet att påverka elevens utveckling i positiv riktning. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, is today the most common psychiatricdiagnosis among children. The purpose of this study was to describe school nurses̛experiences of the school situation of pupils with ADHD. Four to six percent of all schoolpupils have been diagnosed with this illness. Due to her daily contact with school children,the school nurse has the opportunity to assist in early detection of ADHD, and can to someextent even prevent the development of possible complications. Genetic predisposition is theprimary cause of ADHD but social factors affect the severity of its development. The methodin this study was qualitative content analysis with an inductive approach described byLundman och Hällgren Graneheim. The data collection was made through interviews with sixschool nurses. Based on the analysis, the theme; Expected to be like the others, but also notbeing able, emerged with three subthemes. The results can be used to increase theunderstanding of pupils with ADHD in their school situation. Hopefully, awareness of theproblem severity increases motivation to improve the situation in schools for all studentsand adults. There are many things that affect the situation for children with ADHD. With theright resources and conditions the opportunity to influence students' development in apositive direction occurs.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

Introduktion: Utbildningsnivå är en bestämningsfaktor för hälsa, och det finns starka kopplingar mellan en individs utbildningsnivå och hälsa. Inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli kan bidra till svårigheter i skolan samt fysisk och mental ohälsa. Serious games kan användas för att uppmuntra till lärande och öka motivationen. Under de senaste åren har serious games i utbildningssyfte ökat och forskning visar på positiva effekter.  Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka effekten av serious games på motivation och lärande hos elever med inlärningssvårigheter. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes. Sökningar gjordes i relevanta databaser, och datainsamlingen resulterade i 21 inkluderade artiklar som analyserades med tematisk analys. Samtliga artiklar innefattade en digital spelintervention på deltagare mellan 5 och 13 år och med risk för, eller uttalade, inlärningssvårigheter. Resultat: Majoriteten av studierna fann överlag positiva effekter med serious games, men det fanns även studier som visade svaga eller inga positiva effekter överhuvudtaget. De flesta studierna upptäckte också att serious games ökade motivationen hos deltagarna, även om vissa studier fann att deltagarnas motivation minskade med tiden. Spelelement som användes för att öka motivationen var bland annat poängsystem, belöningar och visuell feedback. Slutsats: Serious games kan ha positiva effekter på barns lärande och motivation. Denna slutsats bör dock betraktas med försiktighet då ytterligare forskning av hög kvalitet är nödvändig för att identifiera de positiva aspekter samt eventuella risker som finns. / Introduction: Level of education is a determinant of health, and there are strong links between an individual's level of education and health. Learning difficulties such as dyslexia and dyscalculia can contribute to difficulties in school as well as physical and mental illness. Serious games can be used to encourage learning and increase motivation. In recent years, serious games for educational purposes have increased and research shows positive effects.  Purpose: The purpose of this study was to investigate the effect of serious games on motivation and learning in students with learning difficulties. Method: A structured literature study was carried out. Searches were made in relevant databases, and the data collection resulted in 21 included articles that were analyzed using thematic analysis. All articles included a digital game intervention on participants between 5 and 13 years of age and at risk of, or pronounced, learning difficulties. Results: The majority of studies found overall positive effects with serious games, but there were also studies that showed weak or no positive effects at all. Most studies also found that serious games increased participants' motivation, although some studies found that participants' motivation decreased over time. Game elements used to increase motivation included scoring systems, rewards and visual feedback. Conclusion: Serious games can have positive effects on children's learning and motivation. However, this conclusion should be viewed with caution as further high-quality research is necessary to identify the positive aspects as well as any risks.

The first purpose of this thesis was to examine whether sensorimotor therapy utilizing the training program ”Retraining for Balance” might be an appropriate technique for sensorimotor proficiency. The second purpose was to gain increased understanding of the effects of sensorimotor therapy on the physical and psychological development of children and youth. A third purpose was to put sensorimotor therapy in a wider perspective through a somewhat novel extension of the theoretical framework. Two naturalistic studies were conducted. Paper I was quantitative and comprised 232 children (181 boys and 51 girls) divided into three groups (1) a younger group (7 years or younger, n=65), (2) a middle group (8 to 10 years old, n=91) and, (3) an older group (11 years old or older, n=76). The participants presented attentional and motor difficulties before starting therapy. The treatment period was in average close to 3 years. Results indicated significant improvements concerning sensorimotor skills in all age groups. Paper II was a qualitative study, which included the records of 8 children (7 boys and 1 girl) randomly selected from the cohort of 232 children. The analysis used the EPP-method and yielded 3 overarching themes, which together formed “the kinesthetic-vestibular developmental model”. The model illustrated how Introductions of sensorimotor exercises pushed the therapy process forward due to periods of Regression and Transformation. The results were generalized to the remaining 224 children in the cohort by comparing each participant’s records with “the kinesthetic-vestibular developmental model”. The tentative conclusion was that sensorimotor therapy according to the method “Retraining for Balance” might constitute a complement to treatment of ADHD, DCD and LD but controlled studies are necessary before more decisive conclusions can be drawn. / Baksidestext   This thesis had three purposes. (1) to examine whether sensorimotor therapy (SMT) using the training program ”Retraining for Balance” might be a proper technique for sensorimotor proficiency. (2) to gain increased understanding of the effects of SMT on physical and psychological development and, (3) to put SMT in a wider perspective by an extension of the theoretical framework. Two naturalistic studies were conducted. Paper I, which was quantitative, comprised 232 children who presented attentional and motor difficulties. The cohort was divided into three groups depending on age and results after therapy indicated improvements in all groups. Paper II, a qualitative study, selected records of 8 children from the cohort. Analysis yielded 3 overarching themes, which together formed “the kinesthetic-vestibular developmental model” illustrating how Introductions of exercises pushed the process forward due to Regressions and Transformations. The results were generalized to the remaining 224 children. The tentative conclusion of this thesis was that SMT might constitute a complement to treatment of ADHD, DCD and LD but controlled studies are necessary before decisive conclusions can be drawn.