The purpose of this study is to describe how the activity is arranged for a student with learning disablities. I have used an method based on etnografic influences. I made observations in a school for three days I took notes during the observations. I made one interview with the teacher where I used open fomulatet questions. This study is based on activity theory and one of my results is that teachers in primary school did not have the competence to meet all childrens needs. I found that many things in the activity affected the students in it and that the purpose of the activity changed according to the activity in it. Primary school as activity seemed to push the student with learning disabilities towards special school since it was in special school the comptence and the ability to arrange the activity to meet the needs the student had in a better way. / Denna studie handlar om skolan som verksamhet och hur verksamheten arrangeras för att svara upp mot elevers behov. Jag har tittat specifikt på en verksamhet där en elev med inlärningssvårigheter finns och där eleven får stöd av grundsärskolans verksamhet. Jag har använt mig av ett förhållningssätt som inspirerats av etnografin som metod där jag använt intervju och deltagande observationer som verktyg. Eleven når inte kunskapskraven för grundskolan men hör heller inte till verksamheten grundsärskola. Detta gör att eleven står emellan verksamheter. Verksamheten grundskola som ska ge elever det stöd de har behov av men som inte riktigt förmår och verksamheten grundsärskola som eleven inte tillhör där kompetens att möta eleven och resurser att möta eleven finns. Mina frågeställningar handlade om vilka handlingar för att nå målen i verksamheten som synliggörs och vad samverkan mellan grundskola och grundsärskola innebär? Jag har kommit fram till att de handlingar som synliggörs i verksamheten grundskola inte leder eleven mot målen för verksamheten. Grundskolan har gjort sig beroende av grundsärskolans verksamhet för att ge elven det stöd eleven behöver.

The purpose of this study is to show the importance of task texts for students in grades 5 when solving mathematical problems. It was conducted in a class 5 (where the children are 11 years old). The pupils were assigned two different tests with mathematical problems; one where the problems were described in text and one where the problems were presented with numbers and mathematical signs. Previously done research, done on bilingual children, (Bernardo, 2002) shows that pupils tend to do better on mathematical tests when no text is presented. My research supports that theory even though the correlation is not that strong. The big discovery laid in the fact that boys tend to perform significantly lower results compared to the girls. / Syftet med denna undersökning är att visa vilken betydelse uppgiftstexter har för elever i årskurs 5 när de ska lösa matematiska problem. Eleverna i klassen fick göra två matematiska test; en med uppgifter formulerade i text och en med uppgifter presenterade med endast siffror och matematiska tecken. Tidigare forskning, gjord på elever som läser matematik på sitt andraspråk (Bernardo, 2002), visar att eleverna presterar bättre då endast siffror, och ingen text, finns med i provet. Resultatet i den här undersökningen visar en svag trend åt det hållet medan den starka tendensen var skillnaden i resultat mellan de två könen då flickor tenderade att prestera betydligt bättre än pojkarna oavsett om uppgifterna gavs i form av text eller som rena sifferövningar.

Syftet med denna studie är att, förstå hur några elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, deras vårdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrån ett individ- grupp- och organisationsperspektiv.   Studien bygger på totalt sex intervjuer, två med elever, två med elevernas vårdnadshavare och två med den pedagog som eleverna träffar företrädelsevis i undervisningssituation. Som metod användes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgångspunkt från ett individ- grupp- och organisationsperspektiv.   Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver på olika sätt en känsla av tillhörighet i sina klasser och är nöjda med sin skolsituation. Vårdnadshavarnas erfarenheter är liknande, men de beskriver också att barnets funktionsnedsättning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats på olika sätt beroende på elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar också att de två pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur är begränsad, vilket de själv ser som en svårighet. Båda beskriver nödvändigheten av ett samarbete med grundsärskolan, specialpedagog och speciallärare för att kunna möta eleverna på sin nivå och utifrån deras förutsättningar / The purpose of this study is to understand how some students who are diagnosed with learning disabilities, their guardians and teachers, percieve an integrated school structure in the compulsory school, based on individual, group and organisational perspectives.   The study is based on six interviews. Two with students, two with the students' guardians and two with the teachers the students meet mainley in learning situations. A qualitative interwieus was used with an interview guide, based on individual, group and organizational perspectives.   The results of my study show that students appreciate an integrated school structure. They describe in different ways a sense of belonging in their classes and are satisfied with their school situation. The guardians’ experiences are similar, but also describe how the child's disability has been instrumental to which resources the school has provided. The special education support has been organised in different ways depending on the student's needs, and everyone involved describes the support as positive. The result also shows that the two teachers experience of an integrated school structure is limited, which they themselves see as a difficulty. These two teachers describe the necessity of collaboration with compulsory school for learning disabilities, the special education unit in order to meet students at their level and based on their abilities.

Matematiksvårigheter är ett omdebatterat ämne i det svenska samhället. Elever som är i matematiksvårigheter kan ses som avvikande från normen och skolans förmåga att möta dessa elever minskar. När denna förmåga minskar används medicinska diagnoser i större utsträckning. Inlärningssvårigheter i matematik är en diagnos som det råder oenighet kring. Undervisningen ska anpassas till varje elevs behov vilket innebär att elever med inlärningssvårigheter i matematik ska få det stöd som behövs för att kunna utvecklas i matematikämnet. Därför är syftet att, genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vilka undervisningsmetoder det finns som kan underlätta för elever som anses ha inlärningssvårigheter i matematik. Databasen som använts för insamling av artiklar var Web of Science. Två övergripande teman framkom från resultatet: Stöttning genom interaktion och Stöttning genom material. Utifrån dessa teman framkom flera undervisningsmetoder som fungerar i arbetet med elever som anses ha inlärningssvårigheter i matematik. / Difficulties in mathematics is a well debated topic in the Swedish society. Students in mathematical difficulties can be viewed as divergent from the norm and the school´s ability to meet the needs of these student´s decreases. The rate of students receiving a medical diagnosis increases when this ability decreases. There are uncertainties surrounding the diagnosis of learning disabilities (LD) in mathematics. The instruction should be adapted to meet the needs of every student, which means that students with learning disabilities in mathematics should receive the support that is necessary to progress in mathematics. Thus, the purpose of the study is to, through a systematic literature study, examine the availability of teaching methods that can provide aid for students who are believed to have LD in mathematics. The database that was used to collect articles was Web of Science. Two general themes were discovered: Aid through interaction and Aid through materials. Several teaching methods that are successful in the educational practice of students who are believed to possess LD in mathematics was discovered.

Tidigare forskning har funnit samband mellan akademiskt välbefinnande, school burnout ochupplevda inlärningssvårigheter hos gymnasieelever i bland annat matematik. Denna studieriktades mot ämnet psykologi. Studiens syfte var att öka kunskap om akademisktvälbefinnande, school burnout och upplevda inlärningssvårigheter bland gymnasieelever somläser ämnet psykologi. School burnout undersöktes med School Burnout Inventory (SBI) sommäter känslor av otillräcklighet, cynism och upplevda krav. Upplevda inlärningssvårigheterundersöktes genom en standardiserad enkät som mäter elevens eventuella grad av besvärinom specifika områden av lärande. Urvalet bestod av elever (N=80) från fyra klasser somläste kursen Psykologi 2a. Enkäterna bestod av totalt 14 frågor, en del med nio frågor för SBIoch en del med nio frågor för upplevda inlärningssvårigheter. I motsatts till förväntaderesultat korrelerade school burnout negativt med upplevda inlärningssvårigheter, det vill sägaatt högre nivåer av school burnout visar samband med lägre nivåer av upplevdainlärningssvårigheter. Implikationer av studiens resultat visar att fler studier behövs för attkunna dra slutsatser om psykologiämnets förhållande till akademiskt välbefinnande samt föratt vidare undersöka förhållandet mellan school burnout och upplevda inlärningssvårigheter.

Vi är två yrkesverksamma pedagoger som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. I vårt arbete har frågor kring lärmiljöns förmåga att möta eleverna legat oss varmt om hjärtat. Utbildningen till speciallärare fördjupade våra funderingar och gav oss anledning att belysa hur lärare och specialpedagoger arbetar för att främja elevers exekutiva förmågor. För att genomföra studien mötte vi 11 informanter i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen analyserades och diskuterades utifrån det teoretiska begreppet KASAM - känsla av sammanhang. Vår insamlade data visar samband mellan att medvetet stödja, avlasta och träna exekutiva förmågor och att nå elevernas utvecklingspotential. Studien ger oss anledning att efterlysa ett kartläggningsmaterial där sambanden mellan lärmiljöns utformning och elevens exekutiva förmågor står i centrum. Vår studie skapade frågan: Kan skolans värld vinna på forskning kring hur stöd för avlastning och träning av exekutiva förmågor påverkar inlärningen hos elever med inlärningssvårigheter?

Det finns gott om forskning om matematiska inlärningssvårigheter, dock saknas ibland tydliga definitioner och enighet i forskningen. Forskning som undersöker lärares kunskaper om, uppfattningar eller attityder till matematiska inlärningssvårigheter är betydligt mer sällsynt. Ytterligare ovanligt är det att använda gymnasielärare som målgrupp. För att skapa en tydligare bild av matematiska inlärningssvårigheter är det intressant att undersöka lärares uppfattningar. Läraren är den person som dagligen möter elever i skolan och deras uppfattningar är därför av högt värde, för både andra och blivande lärare men även för vidare forskning. Syftet med undersökningen var att beskriva vilka uppfattningar gymnasielärare i matematik har om matematiska inlärningssvårigheter, med fokus på dyskalkyli och matematisk ångest, och vilka insatser de gör i undervisningen i det ordinarie klassrummet för att stödja elever med matematiska inlärningssvårigheter. För att besvara syftet formulerades fyra forskningsfrågor som handlar om matematiska inlärningssvårigheter, dyskalkyli, matematisk ångest och insatser i klassrummet. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i matematik som undersökningspersoner. Totalt utfördes intervjuer med tre lärare från en och samma medelstor stad i Sverige. För att studera uppfattningar användes fenomenografi som teori och metod. Fenomenografi är en välanvänd teori som beskriver ett sätt att tolka uppfattningar. Som metod går fenomenografi ut på att noga analysera intervjumaterial och bilda beskrivningskategorier som beskriver de uppfattningar som framkommer om fenomenet som studeras. De tre forskningsfrågorna som riktade sig mot uppfattningar besvaras av 3–4 beskrivningskategorier vardera, och insatser som görs presenteras utifrån det insamlade materialet. Resultatet visar att gymnasielärare i matematik uppfattar matematiska inlärningssvårigheter som sällsynt förekommande, ett begrepp med otydlig betydelse, att problematiken som upplevs är isolerad till beräkningsrelaterade områden och att svårigheter i ämnet oftast har andra förklaringar. De uppfattningar som framkom om dyskalkyli beskrev fenomenet som ett otydligt begrepp, svårt att diagnostisera och i behov av tydliga riktlinjer och metoder. Om matematisk ångest fanns inga direkta uppfattningar, men känslomässiga svårigheter kopplat till matematik uppfattades som en rädsla för att misslyckas som härstammar från ämnets speciella ställning och att matematik inte är lätt. Ingen av deltagarna i undersökningen hade undervisat eller stött på någon elev med en bekräftad matematisk inlärningssvårighet. Insatserna i det ordinarie klassrummet urskiljes med avseende på elever som av någon anledning upplever svårigheter i matematik. De insatserna som urskiljes var att portionera upp innehållet i mindre delar, mer undervisningstid och traditionella hjälpmedel. Examensarbetet kunde visa på behovet av mer och grundligare forskning inom området, behovet av tydligare förhållningssätt och hantering av fenomenet i skolans verksamheter, även när det gäller svårigheter i ämnet som inte grundar sig i någon matematisk inlärningssvårighet.

Sammanfattning Alsenfelt Pamp, Nina & Webb, Tina (2021). Tillgänglighet i språkklassrummet - organisatoriskt stöd på skolnivå. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om hur skolan kan organisera samverkan och informationsutbyte, med avsikt att stötta språklärare i arbetet med att skapa extra anpassningar som tillgängliggör undervisningen i moderna språk. Hur upplever lärare i moderna språk det stöd de får av skolorganisationen under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning? Hur ser extra anpassningar ut för elever med inlärningssvårigheter i moderna språk? Teori Som teoretisk ram användes ett systemteoretiskt perspektiv Metod Examensarbetet är en kvalitetiv studie med hermeneutisk ansats som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i moderna språk. Resultat Resultatet visar att lärarna upplever att de får stöd från organisationen på flera olika sätt under arbetet med extra anpassningar. Mesosystemen lärplattformar, mitterminskonferenser och möten i arbetslag och ämneslag är exempel på organisatoriskt stöd lärare emellan. Lärarna beskriver att det finns ett organisatoriskt stöd i form av elevhälsans kompetens men också att denna inte är så tillgänglig som de skulle önska. Resultatet antyder att lärarna anser att informationsflödet mellan lärare och elevhälsoteam inte fungerar. Resultatet visar också att språklärarna är delaktiga i SKA-arbetet, men att syftet med arbetet är något oklart för lärarna och att de inte upplever det som ett organisatoriskt stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Vidare visar resultatet att anpassningarna som genomförs i språkklassrummet ofta är generella och inte tydligt utgår från elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Extra anpassningarna genomförs i jämförelse med tidigare forskning endast i liten utsträckning med hänsyn till de behov som elever med inlärningssvåriǵheter kan ha. Det organisatoriska stödet behöver organiseras och struktureras för att ännu bättre kunna möta lärarnas behov av stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet är det tydligt att det saknas ett förebyggande specialpedagogiskt perspektiv i arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning både i det dagliga arbetet i språkklassrummet, i utformningen av anpassningar, i utvecklingen av undervisningen och i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet på grupp-och individnivå handlar om att se över hur undervisningen behöver förändras och tillgängliggöras för att möta elevers olika behov. För att stödja elever med inlärningssvårigheter behöver specialpedagogen organisera för att kunskapen kring dessa elevers behov är tillgänglig och samverka med läraren i utformningen av extra anpassningar. Enligt resultatet kan språklärare behöva specialpedagogiskt stöd i arbetet med att skapa extra anpassningar som utgår från elevens individuella behov och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i moderna språk. Arbetet på organisationsnivå handlar om att leda och systematisera arbetet med att skapa strukturer för samverkan mellan elevhälsan och språklärare. Arbetet handlar också om att utifrån ett systemiskt tänkande skapa en kultur som utgår från ett holistiskt perspektiv. I takt med att det finns färre och färre utbildade språklärare, blir det organisatoriska och det specialpedagogiska stödet allt viktigare för att skapa en tillgänglig undervisning.

Syftet med studien är att undersöka om lärare upplever att elever med ADHD, autism eller inlärningssvårigheter gynnas eller missgynnas av kooperativt lärande i matematiken. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv. Metoden som har använts för att ta reda på detta är två kvalitativa gruppintervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet visar på att kooperativt lärande både kan gynna men även missgynna dessa elever i matematiken. Det finns flera olika faktorer som läraren måste tänka på för att kooperativt lärande ska gynna elever med ADHD, autism och inlärningssvårigheter. Exempelvis visar resultatet att det är viktigt att man arbetar med rätt strukturer. När det gäller gruppsammansättningen så är det exempelvis viktigt att man inte placerar flera elever med svårigheter i samma grupp utan att man istället blandar grupperna. Slutligen så diskuteras resultatet och jämförs med den tidigare forskning som har hittats kring ämnet. Jämförelsen visar att resultatet stämmer relativt väl överens med den tidigare forskningen.

The present study focuses on exploring the strategies and adaptations employed by English teachers in assessing students with autism. The study seeks to investigate both the types of strategies and adaptations employed, as well as the degree to which they are utilized. The research methodology employed is quantitative in nature, utilizing a descriptive analysis approach. For data collection, an internet-based survey was developed and administered to collect responses from a total of 50 English teachers. The collected data was subjected to statistical analysis using the SPSS software, with the goal of identifying frequencies and underlying patterns within the data. The findings of the study indicate that communicative adaptations are predominantly favored by teachers, while supplementary digital aids are underutilized. Notably, primary school teachers were found to employ a wider range of adaptations during assessments compared to their counterparts in upper secondary schools across various variables. Adaptations requiring substantial teacher involvement, resource allocation, and pedagogical modifications were notably less common among upper secondary school teachers. Furthermore, gender was observed to influence the provision of specific digital aids, with female teachers showing a greater inclination towards their use compared to male teachers. Moreover, teaching experience demonstrated a relationship with the utilization of adaptations, as more experienced teachers reported employing adaptations to a greater extent during assessments, whereas novice teachers reported using adaptations less frequently. The author acknowledges the need for further research with a larger sample size to validate and expand upon these findings. / Den aktuella studien fokuserar på att utforska de strategier och anpassningar som används av engelsklärare vid bedömning av elever med autism. Studien syftar till att undersöka vilka typer av strategier och anpassningar som används vid bedömning, samt i vilken utsträckning de tillämpas. Forskningsmetoden som används är kvantitativ och använder en deskriptiv analysansats. För datainsamling utvecklades en internetbaserad enkät som samlade in svar från totalt 50 engelsklärare. De insamlade data analyserades med hjälp av statistisk analys i programvaran SPSS för att identifiera frekvenser och underliggande mönster. Resultaten från studien indikerar att kommunikativa anpassningar i hög grad föredras av lärare, medan kompletterande digitala hjälpmedel används i mindre utsträckning. Särskilt framkom det att lärare i grundskolan använder ett bredare utbud av anpassningar vid bedömningar jämfört med lärare i gymnasieskolan, över olika variabler. Anpassningar som kräver betydande lärarinblandning, resursfördelning och pedagogiska modifieringar var märkbart mindre vanliga bland lärare i gymnasieskolan. Dessutom observerades en könsskillnad i tillhandahållandet av specifika digitala hjälpmedel, där kvinnliga lärare visade en större benägenhet att använda dem jämfört med manliga lärare. Därtill visade undervisningserfarenhet en koppling till användningen av anpassningar, där mer erfarna lärare rapporterade en större användning av anpassningar vid bedömningar, medan nybörjarlärare använde anpassningar mindre frekvent. Författaren understryker behovet av vidare forskning med en större urvalsstorlek för att validera och utvidga dessa resultat.