The purpose of this study is to investigate whether a need for seasonal workers in the tourism industry in Hemavan risk creating a lock-in effect for the resort. As seasonal workers do not reside permanently in the locality they are not in the local database and it is difficult to find complete statistics on them. Therefore tourism companies in Hemavan have been contacted and asked to share information regarding their use of seasonal employees and what their remaining workforce look like. The study is written from a business perspective, focussing on Hemavans needs of seasonally workers. However, there are some companies that are more dependent on seasonal labour than others. Therefore, some companies perform better without seasonal workers than other companies. All businesses in the tourism industry in Hemavan are interdependent. If a company is having problems with, for example getting enough seasonal workers during the high season, it will affect all companies within the industry in one way or another. Therefore, it is important to have cooperation between the companies to create a sustainable experience as possible for the tourists. Unemployment affects firms’ labour supply by less locals to hire as permanent employees. The average age of the resort also provides restrictions on labour. With an aging population, the shortage of workers take place at an early stage due to retirement. Hence there is a need for development.  Will Hemavan succeed in managing local development or are they "forced" to use seasonal workers because the low population density and an aging population?

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka lagerarbetares erfarenheter av hur arbetsdelningen påverkar möjligheten till lärande och utveckling på arbetsplatsen samt vad det är som får dem att stanna kvar i yrket. Studien baseras på den en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Resultatet av studien visar att deltagarna upplever att arbetsdelning och kompetensutveckling är relaterade till varandra. På grund av krav på arbetsprestation har de svårt att hinna med sina arbetsuppgifter, vilket gör det omöjligt för arbetstagarna att vara involverade i andra processer på arbetsplatsen. Samtidigt upplever arbetstagarna att de förändringsinriktade processerna på arbetsplatsen, som enligt arbetsgivaren skulle utveckla arbetstagarnas kompetens, aldrig blir det som lovats och processerna har dessutom inte någon relevans för arbetstagarnas individuella kompetens eller den organisatoriska utvecklingen. Den inlärda hjälplösheten vilken Ringsberg (2014) betonar som en oroväckande förmåga och som individer med begränsade färdigheter och utbildning utvecklar, sprids även genom lagerarbetarnas upplevelse om ekonomisk trygghet. Oförmågan som lagerarbetarna känner för nya utmaningar som till exempel en ny arbetsplats eller nya arbetsuppgifter är en produkt av den inlärda hjälplösheten vilket leder till inlåsning. Trots det kan den fortsatta forskningen fokusera på vilka interventionerna är gällande förändringsarbeten för arbetstagarnas engagemang och lärandet i lageryrket samt hur implementeringsprocessen av interventionen förverkligas. Medarbetarnas kunskaper kan användas för att fullfölja implementeringen av förändringsprocessen samt genom deltagande av nya processer vilket växlar mellan de färdigheter som arbetstagarna har, att ta till vara arbetskollegornas kunskaper och lära den andre nya strategier och arbetsuppgifter i relation till deras yrke.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet.</p><p>Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.</p><p>Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet. Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen. Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl. 2006). En deduktiv enkätundersökning gjordes på ett privat företags samtliga tio gruppbostäder (n=64). Resultatet från undersökningen skiljer sig i vissa avseenden från både de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskning jag tagit del av. Det visade sig att deltagarna uppskattade sin psykosociala arbetsmiljö som mycket god. Den psykosociala arbetsformen som dominerade på arbetsplatsen var den aktiva. Den aktiva arbetsformen kännetecknas av höga arbetskrav och hög egenkontroll. Inlåsnings-problematiken var på de undersökta gruppbostäderna inte så utbredd som tidigare forskning signalerat om. Majoriteten av de deltagare som befann sig i en inlåst position hade egna lösningar för att ta sig ur situationen.

Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation.Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet har tre teorier valts ut. Dessa är Maslows (1943) behovsteori, Karasek och Theorell (1990) krav – kontroll och socialt stöd modell, och Hirschmans (2008) sorti eller protest teori. Grundläggande slutsatser och analyser i studien som arbetats fram med hjälp av teoriansatser och analys, visar att upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna begränsas av inre och yttre faktorer. Dessa faktorer kan ses utifrån både ett negativt och positivt perspektiv, i den meningen de upplevs bindande eller icke bindande, i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Blir inte de inre och yttre faktorerna tillfredsställda för intervjupersonerna, i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna leder det rimligtvis enligt vad bearbetningen av empirin avser till ett missnöje, och det faktum ett oönskat läge.

Relatively common factors that lead to reduced well-being and a poor work environment are the experience of lack of variation and lack of development at work. An attempt to solve this work environment problem is internal mobility. The aim of the present study was to examine municipal employees’ experience of internal mobility and its possible outcome on job satisfaction at the workplace. A qualitative interview study was conducted with seven employees who performed one or more voluntary internal job transfers in a medium-sized municipality. The employees were interviewed with a semi-structured interview guide which then was analyzed with a thematic analysis. The employees experience of internal mobility and job satisfaction resulted in four themes: the workplace as a social network, safety challenges to thrive at work, motivation and meaningfulness and the balance between inner and outer circumstances. The results have been discussed mainly in relation to the employees experience of control and support, variation, competency, autonomy, motivation, meaningfulness, setting boundaries and group dynamics. Theories that mainly captured these were self-determination theory demand-control-support-model. Connections were also made to Hackman and Oldhams theory of motivation. The conclusions drawn were that internal mobility can increase employees’ development and increase their feelings of competency, autonomy, motivation and give a better work-life-balance which in turn can increase their job satisfaction. / Relativt vanliga faktorer som leder till minskad trivsel och dålig arbetsmiljö är upplevelsen av brist på variation och avsaknad av utveckling i arbetet. Ett försök till lösning på detta arbetsmiljöproblem är intern rörlighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka kommunanställdas upplevelse av intern rörlighet och dess möjliga inverkan på arbetstillfredsställelse på arbetsplatsen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sju anställda som utfört ett eller fler frivilliga interna jobbyten i en medelstor kommun. För intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide, som sedan analyserades enligt tematisk analysmetod. Intervjupersonernas upplevelse av intern rörlighet och arbetstillfredsställelse resulterade i fyra teman: jobbet som social plattform, trygghetsutmaning och utveckling, motivation och meningsfullhet samt balansgången mellan inre och yttre omständigheter. Resultatet diskuterades främst i relation till medarbetarnas upplevelse av kontroll och stöd, variation, kompetens, autonomi, motivation, meningsfullhet, gränsdragning och gruppdynamik. Teorier som huvudsakligen fångade detta var självbestämmandeteorin, krav-kontroll-stöd modellen, work-life balance och känsla av sammanhang. Vidare har även kopplingar kunnat göras till Hackman och Oldhams motivationsteori. Slutsatserna som drogs var att intern rörlighet kan bidra till utveckling och öka anställdas känsla av kompetens, autonomi, motivation och ge bättre work-life-balance, vilket i sin tur kan öka deras arbetstillfredsställelse.