Studiens syfte är att beskriva och statistiskt analysera relationen mellan styrelsens diversitet och hållbarhetsredovisningen med innovativa företag som medierande variabel. Då en hållbarhetsredovisning utgörs av flera kategorier fokuserar studien på de sociala aspekterna: produktansvar, arbetsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället och mänskliga rättigheter. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ studie med deduktiv ansats utförts. Data har samlats in från GRIs (Global reporting initiative) databas där totalt202 multinationella företag som redovisat enligt GRIs senaste rekommendationer har hämtats och utgjort studiens urval. Data har analyserats med hjälp av en strukturell ekvationsmodell och en stiganalys. Resultatet indikerar att det finns positiva samband mellan diversitet i styrelsen, vad gäller utbildning och kön, och innovativa företag. Vidare pekar studien på samband mellan innovativa företag och redovisning av samtliga sociala aspekter utom produktansvar. De starkaste sambanden finns mellan redovisning av de olika sociala aspekterna i hållbarhetsredovisningen. Den medierande effekten av innovativa företag är lägre i studien än förväntat. / The purpose of this study is to describe and statistically analyse the relationship between the board diversity and CSD (corporate social disclosure) with innovative firms as mediating variable. As a CSD contains several categories this study focuses on the social aspects: product responsibility, labour practices and decent work, society and human rights. In order to achieve the study's purpose, a quantitative study with deductive approach has been carried out. Data have been collected from the GRI (Global reporting initiative) database in which atotal of 202 multinational firms, which have outlined their CSD according to the most recent recommendations made by GRI, have been derived and thereby formed the study's sample. Data have been analysed by means of a structural equation model and a path analysis. The result indicates that there is a positive relation between board diversity, in terms of education and gender, and innovative firms. Furthermore, the study indicates a relation between innovative firms and CSD regarding all social aspects except product responsibility. Thestrongest relation exists between the various social aspects in the CSD. The mediating effect of innovative firms is lower than expected in the study.

This paper dives into the world of business models where more precisely the business model called Freemium is inspected. The paper has multiple purposes where one is to examine why businesses decide to use a business model that is as volatile as Freemium. The other purpose of the paper is to examine what kind of management accounting is used within the business model. Reasoning behind that is to see if there are any specific traits that originates from the usage of the business model Freemium.   To fulfill this purpose the writers have decided to take a qualitative approach with the usage of interviews as the main instrument to gather data. The companies represented in the study are within different industries and are all considered to be SMEs. The chosen theoretical framework is built on previous research on business models and management accounting in SMEs and Start-ups.   The results of the study indicate that the business model originates from the changes in the market due to digitalization which allowed new ways for companies to present value to customers. Thanks to this, giving away part of the product for free became an acceptable way of conducting business as costs for distributing products were severely reduced. Once companies chose to adapt to this business model its competition were left with no choice but to adapt or get left behind. Nowadays most businesses choose the model thanks to its great benefits in advertising and the possibility to expand their business further beyond the business model. The role of management accounting within these companies has somewhat shifted to a greater emphasis on what the customer desires. Customers are the foundation for almost all decisions made within the companies. To leverage the customer for utmost efficiency companies collect user data and then use the information as foundation for its decisions. Due to this the business needs to adapt to quick changes and most of the tools used for management accounting have a controlling function along with the purpose of learning more about the user within the product. / Den här uppsatsen tar sitt avstamp i området affärsmodeller och mer specifikt den affärsmodell som kallas för Freemium. Uppsatsen har flera syften och ett av dem är att undersöka varför företag väljer att använda en affärsmodell som är så volatil som Freemium. Det andra syftet med uppsatsen är att undersöka vilken typ av ekonomistyrning som används inom affärsmodellen. Resonemanget bakom det är att se om det finns några specifika drag som kan kopplas till användningen av Freemium.   För att uppfylla detta syfte har författarna haft ett kvalitativt förhållningssätt med användning av intervjuer som huvudinstrument för insamlingen av data. De företag som representeras i studien finns inom olika branscher och anses alla vara små och medelstora företag. Det valda teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om affärsmodeller och ekonomistyrning i små och medelstora företag och nystartade företag.   Resultaten av studien indikerar att affärsmodellen uppstod efter förändringar som skett på marknaden till följd av digitaliseringen som möjliggjorde nya sätt för företag att presentera värde för kunderna. Tack vare detta blev att ge bort en del av produkten gratis ett acceptabelt sätt att bedriva verksamheter eftersom kostnaderna för distribution av produkter minskade kraftigt. När företagen väl valde att anpassa sig till denna affärsmodell fick konkurrenterna inget annat val än att anpassa sig eller bli kvarlämnade i det förflutna. Numera väljer de flesta företag affärsmodellen tack vare dess stora fördelar med reklam och möjligheten att expandera. Ekonomistyrningens roll hos företag som använder Freemium har ett större behov av att tillfredsställa kunden efter vad de önskar. Kunderna är grunden för nästan alla beslut som fattas inom företagen. För att utnyttja kunden för största möjliga effektivitet samlar företag in användardata och använder sedan informationen som grund för sina beslut. På grund av detta måste företaget anpassa sig till snabba förändringar och de flesta verktyg som används för ekonomistyrning har en kontrollfunktion tillsammans med syftet att lära sig mer om användaren i produkten.

HR-avdelningars roll är att tillgodose medarbetarnas, chefers och organisationens behov och utveckla de mänskliga- och organisatoriska resurserna. Det verkar vara vanligt att tro att de ekonomiska resurserna är viktigast för en organisations överlevnad, men medarbetares prestationer kan direkt påverka organisationers konkurrenskraft. Syftet var att utifrån ett HR-perspektiv öka förståelsen för organisationskultur och motivation och beskriva vad som utgjorde en innovativföretagskultur samt vilken roll arbetsmotivation hade för ett innovativt arbetsbeteende. Genom ett bekvämlighetsurval intervjuades åtta respondenter inom innovativa företag. En tematisk analys användes för att analysera intervjuerna och resulterade i två huvudteman som var innovativ företagskultur och motivation. Förutsättningarna för innovativa kulturer och beteenden samt motivation visade sig bero på graden av autonomi, socialt stöd och upplevelsen av kompetens samt återkoppling i arbetet. Autonomi och återkoppling var sätt för medarbetare att få tillåtelse att våga testa samt utvärdera sina innovativa idéer, vilket kunde leda till en mer autonom motivation och främja innovationskraften. Arbete med organisationskultur och motivation skulle kunna vara användbara sätt för HR-avdelningar och organisationer att arbeta för att behålla och förstärka sin position på marknaden.

Efforts to mitigate climate change and current geopolitical disruptions have revealed that changes to the existing energy system are urgently required to offer sustainable and secure energy for Europe. Hence, the role of conventional thermal power plants is being challenged and new technologies providing additional functionality for the power grid are pushing into the market. Thus, system perspectives and considerations of synergies between different technologies become more important. Current research efforts are focused on the hybridization of renewable technologies, sector coupling, and repurposing of existing energy infrastructure. Nevertheless, literature is still lacking a system perspective analysis of these combined topics. For this purpose, a case study on integrating the existing Mellach combined cycle gas turbine (CCGT) power plant into a hybrid energy system dominated by PV and wind power via hydrogen production facilities is performed. The performance of this innovative storage power plant (ISPP) is assessed through an optimization-based techno-economic-environmental analysis. Further, the sensitivity of such a system to external uncertainties such as the electricity price, component costs, or CO2 emission pricing is evaluated.  Under the assumptions made, the retrofitting of the CCGT to be (co-)fired with hydrogen does not provide an economically feasible solution for repurposing the power plant. The results indicate that the highest revenues are obtained when natural gas firing in the CCGT is enabled. Simultaneously, this also causes the highest CO2 emissions. However, natural gas needs to be phased-out by 2030 to meet Austria’s climate target. Combining renewables with hydrogen-firing of the CCGT system or sales to the hydrogen market increases the system flexibility and resilience to external influences. However, the revenue streams from continuing the CCGT operation cannot offset the initial investment costs of the turbine upgrade. The investigated ISPP is subject to several uncertainties. Depending on the development of certain components or market properties, utilizing the existing power block through sector coupling with hydrogen can improve the system economics. Eventually, this can make the system profitable depending on the developments. The investigated system behavior shows an improved utilization of renewable energy by converting it into hydrogen instead of curtailing or selling the electricity at a low price. Hence, the investigated set of components is most profitable when the installed renewable energy capacity is a multiple of the maximum electric power of the existing CCGT power block. On the other hand, providing the option of blending natural gas with hydrogen is not economically beneficial under the assumptions made. Further, the results showed that an increase in EU ETS CO2 certificate prices would improve the profitability of the ISPP compared to the state-of-the-art operation with natural gas. Another finding of the analysis is the sensitivity of the hydrogen system to the electrolyzer cost. Meeting the near-term electrolyzer cost development target would significantly increase the optimal hydrogen system sizing, as well as the economic performance of the entire power plant. Additionally, the system can balance the power grid by operating the electrolyzer using grid electricity purchased at negative prices during hours of power oversupply, which is not possible in the existing configuration. It can be concluded that the investigated ISPP is more resilient to external influences given its enhanced operation flexibility and different revenue streams. / Bemötande av klimatförändringar och nuvarande geopolitiska störningar har avslöjat att förändringar av det befintliga energisystemet är nödvändiga för att erbjuda hållbar och säker energi för Europa. Därför ifrågasätts rollen för konventionella termiska kraftverk och nya teknologier som erbjuder ytterligare funktionalitet för elnätet gör sin inmarsch på marknaden. Därmed blir systemperspektiv och överväganden av synergier mellan olika teknologier allt viktigare. Aktuell forskning fokuserar på hybridisering av förnybara teknologier, sektorkoppling och omdaning av befintlig energiinfrastruktur. Trots detta saknas fortfarande en systemperspektivsanalys av dessa kombinerade ämnen i litteraturen. För detta ändamål genomförs en fallstudie om integrering av det befintliga kombikraftverket (CCGT) i Mellach i ett hybridenergisystem dominerat av sol- och vindkraft via vätgasproduktionsanläggningar. Prestandan för detta innovativa lagringskraftverk (ISPP) utvärderas genom en optimeringsbaserad teknisk-ekonomisk-miljömässig analys. Dessutom utvärderas känsligheten hos ett sådant system för externa osäkerheter som elpriset, komponentkostnader eller prissättning av koldioxidutsläpp. Under de antaganden som gjorts ger ombyggnaden av CCGT för att använda (co-)eldning med vätgas inte en ekonomiskt genomförbar lösning för omdaning av kraftverket. Resultaten indikerar att de högsta intäkterna uppnås när naturgaseldning i CCGT tillåts. Samtidigt orsakar detta också de högsta koldioxidutsläppen. Dock behöver naturgas fasas ut före 2030 för att uppnå Österrikes klimatmål. Att kombinera förnybara energikällor med vätgaseldning av CCGT-systemet eller försäljning till vätgasmarknaden ökar systemets flexibilitet och motståndskraft mot externa påverkan. Intäktsströmmarna från fortsatt drift av CCGT kan dock inte kompensera för de initiala investeringskostnaderna för uppgraderingen av turbinen. Det undersökta ISPP påverkas av flera osäkerheter. Beroende på utvecklingen av vissa komponenter eller marknadsegenskaper kan användningen av det befintliga kraftblocket genom sektorkoppling med vätgas förbättra systemekonomin. Slutligen kan detta göra systemet lönsamt beroende på utvecklingen. Det undersökta systembeteendet visar en förbättrad användning av förnybar energi genom att omvandla den till vätgas istället för att avbryta eller sälja el till ett lågt pris. Därför är det undersökta komponentsystemet mest lönsamt när den installerade kapaciteten för förnybar energi är flera gånger den maximala elektriska effekten hos det befintliga CCGT-kraftblocket. Å andra sidan är möjligheten att blanda naturgas med vätgas inte ekonomiskt fördelaktig under de antaganden som gjorts. Dessutom visade resultaten att en ökning av EU ETS-koldioxidcertifikatpriserna skulle förbättra lönsamheten för ISPP jämfört med dagens drift med naturgas. En annan slutsats från analysen är känsligheten hos vätgassystemet för elektrolysatorns kostnad. Att uppnå den närtidsmål för kostnadsutveckling för elektrolysatorn skulle signifikant öka den optimala storleken på vätgassystemet, liksom den ekonomiska prestandan för hela kraftverket. Dessutom kan systemet balansera elnätet genom att driva elektrolysatorn med el från elnätet som köps till negativa priser under timmar av överflödig kraft, vilket inte är möjligt i den befintliga konfigurationen. Slutsatsen är att det undersökta ISPP är mer motståndskraftigt mot externa påverkan med tanke på dess förbättrade driftflexibilitet och olika intäktsströmmar.

Denna studie undersöker för- och nackdelar med textilier gjorda av bananavfall applicerat inom modebranschen. Studien granskas ur ett miljöperspektiv med ett fokus utifrån mål 12: Hållbarkonsumtion och produktion från de Globala målen. De Globala målen är en del avhandlingsplanen Agenda 2030 som är uppsatt av United Nation Development Program, där det eftersträvas att fram till och med år 2030 ha uppnått en mer hållbar värld. Vidare kommer bananfiberns egenskaper att granskas ur ett teoretiskt perspektiv för att se om detta är ett lämpligt val inom modebranschen. Studien ger också en inblick i hur modebranschen i Sverige förhåller sig till textilt material av bananavfall. Studien utgör en viktig del för att sprida kunskap om bananfiberns för- och nackdelar medmöjligheter att ge bättre förutsättningar till modeindustrin att kunna använda en hållbar fiber. Studiens resultat visar att det finns möjligheter för att detta ska kunna uppnås i framtiden sett ur ett hållbarhetsperspektiv, samt utifrån bananfiberns egenskaper. / This thesis examines the advantages and disadvantages regarding textiles made out of bananawaste within the fashion industry. An environmental perspective is applied based on goal 12:Responsible consumption and production from the Sustainable Development Goals (SDGs).SDGs is a part of the 2030 Agenda set by United Nation Development Programs, which aims tocreate a better world by 2030. Furthermore, the characteristics of the banana fiber and itsadequacy for the fashion industry will be theoretically examined. An aspect regarding thematerial from the fashion industries point of view will also be processed. Only swedishcompanies are included in the thesis.The thesis constitutes an important part for disseminate knowledge regarding the advantages anddisadvantages of the banana fiber. This with an expectation to provide better conditions withinthe fashion industry using a more sustainable fiber. Based on the results of the thesis, theopportunities to achieve this in the future are significant, due to the fact that both an sustainableperspective and the characteristics of the banana fiber shows a positive outcome. Furthermore,the thesis indicates a split result regarding the fashion companies point of view in the matter.

The overall aim of this thesis was to identify and analyze good innovation management practices in Sweden’s most innovative large companies, excluding governmentally owned organizations. Out of 500 large organizations in Sweden, the top 25 most innovative companies have been ranked based upon over 7,000 printed press articles from 2018 available through Retriever Media. The companies are ranked by their innovations score which is calculated by the number of articles a company is mentioned in, adjusted to the company size, and multiplied with the mean sentiment score. The top 25 companies from the ranking was compared with 25 reference companies, active within the same industry based on the Swedish Standard Industrial Classification (SNI) number, that received a lower innovation score. Good innovation management practices were analyzed based on 14 qualitative interviews in 12 of the top 15 ranked companies and a quantitative survey responded by 20 top ranked and 17 reference companies. The interviews were semi structured with open ended questions to identify used practices, and the reasoning behind them. Spearman’s correlation method has been used to investigate if there was any correlation between the company’s innovation score, the mean performance score, and the mean importance score rated by respondents. The company case studies provide authentic examples on how and when different methods and concepts are used within industry. However, while theoretical frameworks often are strictly defined and described in solitary, the interviews have shown that when used within industry, it is rather the opposite. In many of the interviewed companies, frameworks and methods are modified, combined and constantly evolving. Aspects that the interviewees have expressed as important for an innovative company are: Innovation and change should be iterative, decentralized and started in small scale while receiving full support from top management. Examples of identified practices are: The innovation vision is used in the decision-making process for new ideas. Keywords connected to innovation are used for guiding new aspirations. There is an overall aim to become industry or/and digital leaders. Although the interviewed companies had similar innovation management practices, they were usually modified to fit within the company’s own organization and industry. The interviews contributed with interesting collection of practices within their authentic setting from which other companies could draw inspiration from. Lastly, a handbook was created describing how to conduct the innovation ranking annually, including a description of how to use the software as well as the required script of code. / Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att identifiera och analysera hur ett antal stora och framgångsrika bolag bedriver innovationsledning. Av 500 svenska företag har de 25 mest innovativa rankats baserat på hur företagen framställts i över 7000 tryckta artiklar under 2018. I artiklarna som tagits fram via Retriever Media har företagen poängsatts efter antalet artiklar som de omnämnts i, korrigerat efter företagens storlek, multiplicerat med artiklarnas genomsnittliga sentimentvärde. De 25 högst rankade företagen jämfördes sedan med 25 referensföretag aktiva inom samma bransch enligt standarden för svensk näringsindelning (SNI). God innovationsledningspraxis identifierades och analyserades genom 14 intervjuer med 12 av de 15 högst rankade företagen, samt en enkätstudie som besvarades av 20 av de 25 högst rankade företagen och 17 av referensbolagen. Intervjuerna var semi strukturerade med öppna frågor för att identifiera den innovationsledningspraxis som företagen använder sig av samt bakomliggande resonemang. Spearmans rangkorrelation användes för att identifiera eventuella korrelationer mellan företagens innovationsrankning och hur företaget presterar med avseende på olika innovationsaspekter samt hur viktiga dessa aspekter anses. Analysen av innovationsledningspraxis resulterade i praktiska exempel på hur och när olika metoder, verktyg och strategier användes inom företagen. Managementteorier som kan uppfattas som strikta i litteraturen visade sig kombineras, modifieras och utvecklas i flera av de intervjuade företagen. Aspekter som företagen lyfte fram som viktiga var att innovation och förändring behöver ske iterativt, decentraliseras och startas småskaligt med full uppbackning av företagsledningen. Några av de olika sätt att framgångsrikt leda innovation som identifierats är att: Det finns en vision för hur för företaget ska jobba med innovation och denna vision ligger till grund för mycket av den beslutsfattande processen när det kommer till nya idéer. Nyckelord kopplade till olika innovationsmål används frekvent för att leda forskning och utveckling i rätt riktning. Det finns även ett övergripande mål om att bli det ledande företaget inom olika områden och näringsgrenar. Även om många av de intervjuade företagen hade liknande innovationsledningspraxis så var denna ofta modifierade för att passa det enskilda bolaget eller branschen. De intervjuade företagen bidrog med en stor mängd intressanta metoder och insikter som andra företag kan inspireras och dra nytta av för att förbättra sin innovationsledningsförmåga. Slutligen sammanställdes en handbok för att genomföra en innovationsrankning, inklusive hur man använder de programvaror som krävs samt all nödvändig kod för att möjliggöra en återkommande rankning av innovativa företag.

La presente tesi teorica propone il MOPC index per misurare quanto i manager abbiano generato una comunità multinazionale di gestione aperta di un generico processo considerando congiuntamente l’affiliazione, la connettività interna, la forza e la multinazionalità. A tal fine ho impiegato il SAOM-Behavior valutando la collaborazione internazionale di processo ed annessa propensione come variabili multiple i cui valori e co-evoluzione dipendono dalla co-influenza tra le collaborazioni internazionali fasiche, tra le medesime e le rispettive propensioni fasiche e tra queste ultime. L’intensità relazionale dipende dal modello mentale condiviso, generatosi a livello di team internazionale, su una certa fase del processo mentre la propensione è funzione dell’orientamento e dell’attitudine alla collaborazione internazionale fasica. Il MOPC index è stato applicato alla comunità multinazionale di innovazione aperta e di gestione aperta introducendo due indici teorici: MOIC index e MOMC index. Infine ho teorizzato la catena del valore del manager (MVC) impiegando il processo innovativo e gestionale; considerando le collaborazioni internazionali sui due processi con annesse propensioni, si ho analizzato la collaborazione internazionale sulla MVC, la relativa propensione e la loro co-evoluzione. Cosi facendo, ho introdotto il MMC index per misurare la comunità multinazionale manageriale e, mediante questo, la multinazionalizzazione d’impresa da una prospettiva relazionale manageriale. / This thesis presents the theoretical MOPC index to measure how much the managers generate a multinational open process community by considering the affiliation, the internal connectivity, the strenghtness and the multinationality. I employed the SAOM-Behavior by evaluating the international process collaboration and the respective propensity as multiple variables whose value and co-evolution depend on the co-influence between the international collaborations phasic, between the same and the respective propensities phasic and between them. The intensity of these relationships depends on the International phasic team mental model sharing (TMMS) while the propensity’s one depends on the orientation and the attitude. Then the MOPC index has been applied to measure the multinational open innovation community and the multinational open management community by introducing the MOIC index and the MOMC index. Finally, I introduced the managerial value chain (MVC) as composed of the innovative and the management process. By integrating the international collaborations related to the two processes and their propensities It’s possible to measure the international MVC collaboration, the correlated propensity and their co-evolution. In doing so, I introduced the MMC index to determine the multinational managerial community’s degree and use it to evaluate the firm’s multinationalization by a managerial relational perspective.