Spelling suggestions: "subject:"inpatient care"" "subject:"onpatient care""
61 |
Att finna sin riktning i ett vårdande som berör : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende inom psykiatrisk slutenvårdHökback, Maria January 2023 (has links)
Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor i stor utsträckning erfar vården av personer med självskadebeteende utmanande samtidigt som forskning kring personernas erfarenheter visar att de ofta upplever vården negativt. Vården har ofta ett fokus på olika säkerhetsaspekter och negativa attityder bland vårdpersonal kan leda till ett sämre bemötande. Sjuksköterskornas erfarenheter visar på ett behov av ökad kunskap kring självskadebeteende. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och sex sjuksköterskor verksamma i psykiatrisk slutenvård deltog. Resultatet analyserades via en kvalitativ innehållansalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskornas erfarenheter handlar om att vårda i det känslomässigt komplexa, viktiga aspekter kring att vårda tillsammans med andra samt betydelsen av att mötas i det svåra. Slutsats: Vårdandet innebär att sjuksköterskor påverkas känslomässigt och de upplever ofta att de inte vet hur de ska hjälpa personerna. Den vårdande relationen ses som viktigast för främjandet av en god vård. Reflektion och stöd av teamet är betydelsefullt, dels genom att arbetssituationen upplevs lättare, dels genom ett genererande av gemensamma kunskaper kring vårdandet. / Background: Previous research describes that nurses to a large extent find the care of people with self-harming behavior challenging and difficult, while research on the persons experiences shows that they often experience the care in a negative manner. Negative attitudes exist among healthcare staff, which can lead to poorer treatment. The nurses’ experiences show a need for increased knowledge about self-harming behaviour. Aim: Nurses experiences of caring for people with self-harming behaviour in psychiatric inpatient care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Data were collected via semi-structured interviews and six nurses working in psychiatric inpatient care participated. The result was analyzed by a qualitative content analysis. Result: The results show that the nurses experiences are about caring in an emotional complexity, important aspects of caring among others and the importance to be able to meet the person in emotionally demanding situations. Conclusion: Caring leads to evoking of complex emotions and the nurses often feel that they do not know how to help the person. The caring relationship is seen as the most important aspect of good care. Reflection and support by the team is experienced important because it leads to a better work situation as well as it generates knowledge of self-harming behaviour.
|
62 |
Anhörigas upplevelser och erfarenheter i sambandmed vård i livets slutskede inom slutenvården : En litteraturöversikt / Relatives' experiences in connection with end-of-life care in in patientcare : A literature reviewMuhena, Said, Seifuddin, Tamyah January 2023 (has links)
Bakgrund: För att både sjuke närstående och anhöriga ska få en god och säker vård krävs det att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där sjuke närstående tillsammans med deras anhöriga läggs i fokus. Det är inte alltid att anhöriga känner sig att de blir hörda under tiden de har en närstående som befinner sig i livets slutskede. Det är inte bara viktigt för sjuke närstående att kunna ha en roll inom delaktigheten när det kommer till vård vid livets slutskede, utan anhöriga har en viktig roll i detta men blir oftast bortglömda. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva anhörigas upplevelser och erfarenheter i samband med vård i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Detta arbete utformas som en strukturerad litteraturöversikt sammanlagt inkluderades 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2013–2023. Dessa artiklar identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultat framkommer fyra kategorier som är: Beslutfattande, Kommunikation, och Stöd till anhöriga. Slutsats: Att vara anhöriga och ha en sjuk närstående kan vara påfrestande speciellt närde inte vet vad deras roll är. I en sådan situation är det viktigt att både vårdpersonalen och den sjukes anhöriga kan kommunicera för att skapa en trygg slutenvårds miljö, känna sig stödda och på det vis bli mer delaktiga i patientens vård. / Background: For both the patient and relatives to receive good and safe care, it is required that the nurse works from a holistic perspective where the patient together with their family members is put in focus. It is not always that family members feel that they are being heard while they have a relative who is at the end of life. It is not only important for the patient to be able to have a role in participation when it comes to care at the end of life, but relatives have an important role in this but are often forgotten. Aim: Relatives interprets and experience in connection with end-of-life care in inpatient care. Method: This work is designed as a structured literature review that focuses on relatives' point of view of their role when it comes to end-of-life care. A total of 12 scientific articles published between 2013–2023 were included. These articles were identified via the databases PubMed and CINAHL. Results: The results show three categories which are: Decision-making, Communication, and Support to family members. Conclusions: Being relatives and having a sick family member can be stressful especially when they don't know what their role is. In such a situation, it is important that both the healthcare staff and the patient's relatives can communicate in order to create a safe care environment, feel supported and thus become more involved in the patient's care.
|
63 |
"Oavsett hur bra vi än samverkar" : En studie om samverkan mellan sjukvård och kommun vid utskrivningar från psykiatrisk slutenvård / Collaboration between healthcare and social service when discharging psychiatric patientsNilsson, Ida January 2022 (has links)
This study examines collaboration between social services, inpatient- and outpatient psychiatric care regarding to discharge from psychiatric inpatient care. The research questions examined in the study were how professionals working in these organizations perceive the discharge process with regards to limiting factors, facilitating factors and their experiences of how the patient have experienced discharge. The study is based on two focus group interviews with professionals working in psychiatric inpatient- and outpatient care and three individual interviews with professionals working in the social services. The results show that facilitating factors for collaboration are clear communication, when patients already have contact with the social services since before, and when the professionals already have an established professional relationship. Poor communication, unclear responsibilities, and lack of respectfor each individual profession, were the main limiting factors. The legislative requirement for a fast discharge process was a limiting factor due to social care efforts long lead time. / Den här studien undersöker samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk sluten- och öppenvård när patienter ska skrivas ut från psykiatrisk slutenvård. Forskningsfrågan för studien är hur professionella som arbetar inom dessa verksamheter ser på utskrivningsprocessen utifrån begränsande och främjade faktorer samt hur de tror att utskrivningarna upplevs av patienterna. Studien bestod av två fokusgrupper med professionella från psykiatrisk sluten- och öppenvård samt tre individuella intervjuer med socialsekreterare. Resultaten visar att främjande faktorer för samverkan är när det finns tydlig kommunikation, när patienter redan har kontakt med socialtjänsten sedan tidigare samt när samverkansaktörerna har upparbetade relationer. Bristande kommunikation, oklara ansvar och brist på respekt för yrkesroller var begränsande faktorer i samverkan. Lagstiftningenskrav på en skyndsam utskrivningsprocess var en begränsande faktor utifrån långa uppstartstider för vissa sociala omsorgsinsatser.
|
64 |
En litteraturstudie som belyser sjuksköterskans upplevelser av brister i den palliativa vården på slutenvårdsenheter / A Literature review illuminating nurses experiences of shortcomings with inpatient palliative careSam, Frank Olsson, Sebastian, Khadida January 2023 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård förekommer i olika vårdavdelningar då det inte är förutsägbart att veta när en patient kommer vara i behov av palliativ vård. Sjuksköterskorna på en slutenvårdsavdelning har i uppgift att behandla och lindra patientens fysiska symtom samtidigt som de psykiska och emotionella behoven av patienten uppfylls medans fokuset av palliativ vård är att lindra patientens lidande. Palliativ vård är ett helhetsgrepp som omfattar fyra olika hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, kommunikation samt stöd till närstående. Personcentrerad palliativ vård är grunden till en optimal palliativ vård. Personcentrerad palliativ vård innefattar vikten av patientens centrala roll i vården. Brister i de fyra hörnstenarna försämrar kvaliteten av den palliativa vården. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av brister inom den palliativa vården på slutenvårdsenheter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med 10 artiklar hämtade från de internationella databaserna för medicin och omvårdnad, Pubmed och Cinahl. Artiklarna granskades med SBU:s (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre olika teman: otillräckliga organisatoriska förutsättningar, otillräckligt teamarbete samt otillräckliga kunskaper om palliativ vård. Under följande teman lyfts det upp hur olika typer av brister påverkar sjuksköterskans upplevelser av att jobba med palliativa patienter. Konklusion: Resultatet belyste att brister inom palliativ vård upplevdes av sjuksköterskorna som ett hinder för att erbjuda den palliativa patienten bästa möjliga vård. Samtidigt bidrog bristerna till en hög arbetsbelastning, oro och osäkerhet hos de deltagande sjuksköterskorna. Gemensam faktor för bristerna som belyses i litteraturstudien är deras negativa påverkan på sjuksköterskornas välmående och arbete som till följd påverkar patientens palliativa vård. / Background: Palliative care occurs in different care departments as it is not predictable to know when a patient will be in need of palliative care. The nurses in an inpatient ward are tasked with treating and alleviating the patient's physical symptoms while meeting the patient's psychological and emotional needs. Palliative care is a comprehensive approach that includes four different key points: symptom relief, teamwork, communication and support for relatives. Person-centered palliative care is the basis for optimal palliative care. Personcentered palliative care includes the importance of the patient's central role regarding their own care. Steady cooperation between patient and nurse increases the possibility of building trust between the two parties. Aim: The aim is to shed light on nurses' experiences of shortages in palliative care in inpatient units. Method: A qualitative literature study with 10 articles gathered from PubMed and CINAHL,international databases for research in medicine and nursing, were reviewed with the SBU's (Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services) template for quality review. Result: The results are presented using three different themes: insufficient organizational conditions, insufficient teamwork and insufficient knowledge about palliative care. The themes highlight how different types of shortages affect the nurse's experiences of working with palliative care patients. Conclusion: The results highlighted that shortages in palliative care were perceived as an obstacle to offering the palliative patient the best possible care. The shortages resulted in high workload, worry and insecurity among the participating nurses. A commonality in the consequences of the shortages is their negative impact on the nurses’ wellbeing and work, which consequently affects the patient’s palliative care.
|
65 |
Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom sluten vård : En litteraturstudie / Nurses’ experience of threats and violence in inpatient care : A literature reviewSkarby Hay, Isabell, Christensson, Hanna-Beata January 2024 (has links)
Bakgrund: Enligt internationell forskning utsätts hälso- och sjukvårdspersonal i stor omfattning för hot och våld i arbetet och sjuksköterskor är särskilt utsatta. Ett område inom sjukvården med hög prevalens av hot och våld är sluten vård. Hot och våld kan bestå i verbalt våld i form av kränkningar, hot, sexuella anspelningar samt fysiskt våld. Hot och våld kan bero på olika faktorer, däribland patienten själv, sjuksköterskans kommunikation eller miljömässiga faktorer. Hot och våld kan få konsekvenser för både sjuksköterskans hälsa och välbefinnande, patientsäkerheten, omvårdnaden och organisationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter som vårdas inom sluten vård. Metod: En litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa studier där data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: olika former av hot och våld, en del av arbetet, bidragande faktorer till hot och våld, hantering av hot och våld samt konsekvenser av hot och våld. Konsekvenser av hot och våld hade underkategorierna psykosociala konsekvenser, fysiska konsekvenser och konsekvenser för omvårdnaden. Hantering av hot och våld hade underkategorierna förebyggande åtgärder, strategier för hantering av pågående våld, copingstrategier, incidentrapportering och stöd. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor medför ett allvarligt problem för sjuksköterskan både privat och professionellt. Sjuksköterskor upplever konsekvenser för både sig själva, patientens omvårdnad samt för hälso- och sjukvårdsorganisationen. Åtgärder behöver vidtas på flera plan för att förebygga och hantera hot och våld inom sluten vård vilket innebär att hot och våld skulle behöva beforskas ytterligare ur olika perspektiv. / Background: According to international research, health care workers are exposed to high levels of threat and violence at work and nurses are particularly exposed. One area of healthcare with high prevalence of threats and violence is inpatient care. Threats and violence can consist of verbal violence such as insults, threats, sexual harassment and physical violence. Threats and violence can be caused by various factors, including the patient, the nurse's communication or environmental factors. Threats and violence can lead to consequences for nurses' health and wellbeing, patient safety and nursing care but also the organization. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence from patients in inpatient care. Method: A literature review consisting of 11 qualitative studies with data analyzed by qualitative content analysis was conducted. Results: The literature study resulted in five categories: different forms of threats and violence, part of the work, contributing factors to threats and violence, dealing with threats and violence and consequences of threats and violence. Consequences of threat and violence had three subcategories; psychosocial consequences, physical consequences and nursing consequences. Management of threats and violence had five subcategories; prevention, strategies for managing ongoing violence, coping strategies, incident reporting and support. Conclusion: Threats and violence against nurses is a severe problem for nurses both personally and professionally. Nurses experience consequences for themselves, the patient's care, and the healthcare organization. Measures need to be taken at several levels to prevent and manage threats and violence in inpatient care, which means that threats and violence needs further research from different perspectives.
|
66 |
Stressens effekt på patientsäkerhet utifrån sjuksköterskans yrkesroll : - En litteraturöversikt med kvantitativ ansats. / How effects of stress influences patient safety through the professional role of nursing : - A literature review with a quantitative approach.Krantz, Stefan, Brink, Alexander January 2023 (has links)
Background: Patient safety is one of the nurse's most important tasks. It includes working preventively and evidence-based under constantly changing conditions. Work routines, burden of care and relationships with colleagues are some of the factors that underlie stress in the nurse's professional role. Safe care means creating the conditions for maintaining good patient safety with an evidence-based working method, cooperation in teams and clear leadership.Aim: To describe how the effects of stress in the nurse's professional role affected patient safety in inpatient care.Method: A literature review with articles of a quantitative approach where research articles published between 2013-2023 was retrieved through the databases Cinahl and Medline. Quality assessment were executed through Jönköping University’s protocol for quantitative literature reviews. The 14 included articles were analyzed in four steps according to Friberg (2022). Results: The main findings of the literature review are staff culture, patient safety culture and burden of care. Nurses' level of stress was found to be negatively affected by factors such as workload, working hours and workplace bullying. The increased degree of stress in the nurse resulted in a less functioning patient safety culture with care-related injuries as a consequence. Conclusion: The patient safety culture was found to be greatly affected by bullying among nurses as well as by care-heavy and rotating shift work, all factors were found to be affected by the nurse's stress. To increase patient safety, nurses should be strengthened in their knowledge of factors that underlie stress, how stress affects patient safety and how these factors can and should be counteracted. Qualitative research is recommended around collaboration in teams and leadership in order to supplement the results of the literature review. / Bakgrund: Patientsäkerhet är en av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter. Det innefattar att arbeta förebyggande och evidensbaserat under konstant skiftande förutsättningar. Arbetsrutiner, vårdtyngd och relationer till kollegor är några utav de faktorer som ligger till grund för stress inom sjuksköterskans yrkesroll. Säker vård innebär att med evidensbaserat arbetssätt, samverkan i team och tydligt ledarskap skapa förutsättningar för att upprätthålla god patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva hur effekter av stress inom sjuksköterskans yrkesroll påverkade patient-säkerhet inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikt med artiklar av kvantitativ ansats där sökningar av artiklar publicerade mellan 2013–2023 har utförts genom databaserna Cinahl och Medline. Kvalitetsgranskning har skett med hjälp av Jönköping Universitys protokoll för kvantitativa litteraturöversikter. De 14 inkluderade artiklarna analyserades i fyra steg enligt Friberg (2022). Resultat: Litteraturöversiktens huvudfynd är personalkultur, patientsäkerhetskultur och vårdtyngd. Sjuksköterskors nivå av stress visade sig påverkas negativt av faktorer som vårdtyngd, arbetstider och mobbing på arbetsplatsen. Den ökade graden av stress hos sjuksköterskan resulterade i en sämre fungerande patientsäkerhetskultur med vårdrelaterade skador som följd. Slutsats: Patientsäkerhetskulturen visade sig i hög grad vara påverkad av mobbning bland sjuksköterskor samt av vårdtyngd och roterande skiftarbete, samtliga faktorer påverkades av sjuksköterskans stress. För att öka patientsäkerheten bör sjuksköterskor stärkas i sin kunskap kring faktorer som ligger till grund för stress, hur stress påverkar patientsäkerheten och hur dessa faktorer kan och bör motverkas. Kvalitativ forskning rekommenderas kring samverkan i team och ledarskap i syfte att komplettera litteraturöversiktens resultat.
|
67 |
Faktorer som påverkar den trycksårsförebyggande omvårdnaden för äldre personer : en litterturöversikt / Factors affecting the pressure ulcer prevention care for the older people : a literature reviewEriksson Lindfeldt, Moa, Koskinen, Sofie January 2022 (has links)
Bakgrund Trycksår definieras som en lokal skada i huden och/eller i underliggande vävnad som uppstår till följd av ett kraftigt eller långvarigt tryck med eller utan kombination av skjuv. Skadan har en negativ inverkan på personens livskvalité, såväl fysisk, psykiskt och socialt. Trots att riskfaktorer och förebyggande åtgärder är väl kända så minskar inte prevalensen av trycksår. Sjuksköterskan är ansvarig för den trycksårsförebyggande omvårdnaden. För att säkerställa att omvårdnaden som ges är patientsäker och av god kvalité ansvarar sjuksköterskan för att ordinera evidensbaserade omvårdnadsåtgärder anpassade efter patientens behov och förutsättningar. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar den trycksårsförebyggande omvårdnaden för äldre personer inom slutenvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Från litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL framkom 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ samt kvalitativ metod. Kvalitén av artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Genom en integrerad dataanalys formulerades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Resultat Från litteraturöversiktens resultat framgick det att trycksårsförebyggande omvårdnad för äldre inom slutenvården utfördes i varierande grad. Faktorer som påverkade utvecklingen samt uppkomsten av trycksår inkluderade sjuksköterskans utbildning, patientens medverkan, utförandet av förebyggande åtgärder samt användningen av riskbedömningar, hjälpmedel och dokumentation av trycksårsarbetet. Slutsats Genom att utföra trycksårsförebyggande omvårdnad och ta i beaktande de faktorer som kan påverka omvårdnaden, framkom det att antalet trycksår minskade. För att uppnå en lyckad trycksårsprevention krävs evidensbaserad kunskap och utbildning hos de kliniskt verksamma sjuksköterskorna. Det krävs även ett stöd från verksamheten för att minska sjuksköterskornas arbetsbelastning och motverka tidsbristen för omvårdnaden. / Background Pressure ulcers are defined by a local damage in the skin and/or underlying tissue that occurs as a result of heavy and/or prolonged pressure with or without the combination of sheer. The damage has a negative impact on the person's quality of life both physically, mentally and socially. Despite riskfactors and preventative interventions being well known, the prevalence of pressure ulcers does not decrease. The nurse is responsible for the nursing care given to prevent pressure ulcers. To ensure that the care provided is patient-safe and of good quality, the nurse is responsible for prescribing evidence-based interventions according to the patients’ needs and condition. Aim The aim of this literature review was to shed light on factors affecting the pressure ulcer prevention care for older people in inpatient care. Method A non-systematic literature review was conducted. Searches in the databases PubMed and CINAHL resulted in 19 scientific articles with both quantitative and qualitative design. The quality of the articles was assessed according to Sophiahemmet university’s evaluation basis. Through an integrated data analysis, three main categories were formulated with associated subcategories. Results The results showed that the pressure ulcer prevention care for the older people in inpatient care was carried out in varying degrees. Factors that affected the development and onset of pressure ulcers included the nurse’s education, patients’ participation, the performance of preventative measures and the use of risk assessments, aids and documentation of the pressure ulcer care. Conclusions By performing pressure ulcer prevention care and considering the factors that can affect the care, it was found that the number of pressure ulcers decreased. To achieve successful pressure ulcer prevention, evidence-based knowledge and education of the clinically active nurses is required. Support from the organization is required to reduce the nurses workload and counteract the lack of time for nursing.
|
68 |
Sjuksköterskors rebelledarskap inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård : en kvalitativ studie / Rebel nurse leadership in adult psychiatric inpatient care : a qualitative studyAhlblom, Annika January 2024 (has links)
Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar och den vuxenpsykiatriska heldygnsvården har stor press på sig, både utifrån personalbrist, ökat behov och efterfrågan av personcentrerad vård samt med ett ansvar att behandla och möta ett brett spektrum av komplicerade psykiatriska diagnoser och tillstånd. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård besitter ofta stor kunskap och erfarenhet och kan bidra till att stärka vården men får inte alltid utrymme att kliva fram och ta det ansvar som professionen representerar. Rebellsjuksköterskor kan genom sitt driv, patientfokuserade och ledande egenskaper bana väg för andra sjuksköterskor att våga kliva fram och ta sitt professionella ansvar, samt bidra till en positiv utveckling av en säker, personcentrerad vård. Denna studie vill öka kunskapen kring erfarenheter av rebelledarskap för att skapa större förståelse för hur detta kan främjas och användas för att bidra till utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien har genomförts med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård i Sverige och har analyserats med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier: att rebelledarskap kan vara en ensam resa på en väg kantad av utmaningar, att rebelledarskap kan driva verksamheten framåt och stärka en personcentrerad vård, samt att rebelledarskap är en inre drivkraft som utgår från profession och kompetens. Slutsats: Genom sitt driv att förbättra vården och hitta mer individanpassade lösningar utifrån patientens unika omvårdnadsbehov kan rebellsjuksköterskan utgöra en viktig resurs för utvecklandet av en mer personcentrerad psykiatrisk heldygnsvård. Mer forskning behövs för att klargöra hur rebellsjuksköterskans insatser påverkar patienternas återhämtning, samt för att potentiellt kunna bidra till en tydligare arbetsbeskrivning för sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård.
|
69 |
Sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård : En litteraturstudie / Nurses´ perceptions of the social work environment in inpatient care : A literature reviewHultemark, Lovis, Jeppsson, Sofia January 2024 (has links)
Bakgrund: Social arbetsmiljö innefattar upplevelser av kulturen på en arbetsplats. Det finns flera olika faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Det kan vara psykiskt belastande att möta svårt sjuka personer och deras anhöriga. Den psykiska belastningen kan resultera i stress och vidare till utmattning. Fysiska besvär som muskelspänningar kan vara orsakade av psykisk belastning. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård. Metod: En sammanställning och analysering genomfördes av kvalitativa empiriska studier. Artiklarna inhämtades från Cinahl och Pubmed som är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin. Litteraturstudien baserades på 10 studier utan geografisk avgränsning. Resultat: Utifrån granskning och analysering framkom två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och Relation mellan kollegor. Utifrån dessa bildades sju subkategorier. Konklusion: Det stora antalet patienter i relation till en liten andel sjuksköterskor resulterade i en känsla av hög arbetsbelastning med fysiska och psykiska påfrestningar. Avgörande för en positiv arbetskultur är att ha stöttande chefer och bra relationer med kollegor. Den sociala arbetsmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska kunna trivas på sin arbetsplats och kunna ge god omvårdnad. / Background: Social work environment involve perceptions of the culture at a workplace. There are multiple factors that contribute to the social work environment, for example social interactions, cooperation and support from colleagues and managers. It can be mentally taxing to meet severe ill patients and their relatives. The mental strain can result in stress and continue to fatigue. Physical issues such as muscle tension could be associated with psychological strains. Aim: The literature review aims to investigate nurses´ perceptions of the social work environment in inpatient care. Method: A literature review was conducted with qualitative empirical studies. The articles were gathered from Cinahl and Pubmed which are databases for nursing and medicine. The literature study was based on 10 studies without any geographical limitations. Result: The result produced two main categories: High workload and Relationship among colleagues. Seven subcategories emerged from these. Conclusion: High workload related to too many patients in relation to the amount of nurses could lead to both physical and psychological strains. Crucial for a positive work culture is to have a supportive manager and good relationship with colleagues. The social work environment is important for the nurse to be able to thrive in the workplace and to conduct good care.
|
70 |
Sjuksköterskans omvårdnad av personer med demenssjukdom inom slutenvården : En litteraturöversikt / Nursing care of persons with dementia in inpatient care : A literature reviewZapata Arroyave, Carolina, Svensson, Izabella January 2024 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för kognitiva sjukdomar som leder till försämring av hjärnans funktioner. I takt med att befolkningen blir äldre ökar risken för att drabbas av en demenssjukdom och prevalensen ökar inom slutenvården. Att vårda personer med demenssjukdom är komplext och sjuksköterskor besitter en viktig roll i utformningen av omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderar 12 kvalitativa artiklar genomfördes. Databaser som användes var CINAHL, MEDLINE och PsycInfo. Data analyserades med hjälp av Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Resultatet sammanställdes i två kategorier samt åtta subkategorier. Första kategorin var; organisationens roll med subkategorierna; erfarenheter av tidsbrist, konsekvenser av personalbrist, otillräcklig kunskap och utbildning, brist på organisatoriskt stöd samt miljöns betydelse för omvårdnaden vid demenssjukdom. Den andra kategorin var omvårdnadens roll med subkategorierna; fördelarna av personcentrerad vård, betydelsen av teamarbete och känslor av otillräcklighet som sjuksköterska Slutsats: Utmaningar som erfors av sjuksköterskor var tids- och personalbrist, ogynnsam miljö, otillräcklig kunskap och utbildning samt otillräckliga resurser från organisationen. Personcentrerad vård ansågs vara viktig för att kunna bedriva god omvårdnad för patienter med demenssjukdom. / Background: Dementia is an umbrella term for cognitive disorders that lead to deterioration of brain functions. As the population ages, the risk of being diagnosed with dementia increases and the prevalence of persons with dementia increases in inpatient care. Caring for persons with dementia is complex and nurses have an important role in framing care. Aim: To describe nurses' experience of caring for persons with dementia in inpatient care. Method: A literature review with an inductive approach including 12 qualitative articles was conducted. Databases used were CINAHL, MEDLINE and PsycInfo. Data were analysed using Friberg's four analysis steps. Results: The results were summarized in two categories and eight subcategories. The first category was the role of the organization with the subcategories; experiences of lack of time, consequences of staff shortages, insufficient knowledge and training, lack of organizational support and the importance of the environment in dementia care. The second category was the role of nursing with the subcategories; the benefits of person-centred care, the importance of teamwork and feelings of inadequacy as a nurse. Conclusion: Challenges perceived by nurses were lack of time and staff, unadapted environment, insufficient knowledge and education, and insufficient resources from the organization. Person-centred care was considered important to provide good nursing care for persons with dementia.
|
Page generated in 0.0669 seconds