En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt. / A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Patients in psychiatric care experience a need for and expect to develop interpersonal relationships with professional caregivers and to be respected and listened to. Despite demands for care to be person-centred and recovery-oriented, patients experience that psychiatric inpatient care fails to meet their expectations. Nursing research suggest that nurses aspire to engage with and meet the needs of patients, but that the strenuous reality of inpatient care prevents them from doing so. Exploring the content and context of psychiatric inpatient care from the perspective of professional caregivers might provide valuable insights regarding what caregivers do, and more importantly it can aid in understanding why they do what they do.This thesis aimed to explore the content and context of adult psychiatric inpatient care from the perspective of professional caregivers. This was achieved by clarifying the concept of person-centred care in the context of inpatient psychiatry, describing staff members’ reasoning on their choice of action and perceptions of interprofessional collaboration in challenging situations in inpatient psychiatric care settings, and exploring nurses’ experiences of good nursing practice in the specific context of inpatient psychiatry. A systematic review of the literature identified 34 scholarly papers that were analysed using evolutionary concept analysis. Focus group interviews were conducted with 26 professional caregivers and analysed using qualitative content analysis. Individual qualitative interviews were conducted with 12 skilled, relationship-oriented nurses and analysed using an interpretive descriptive approach to qualitative analysis.Reviewing the literature on person-centred care in inpatient psychiatry clarified how person-centred care is expected to result in quality care when interpersonal relationships are used to promote recovery. Professional caregivers’ reasoning on choice of action described different concerns in caregiver-patient interaction resulting in a focus on either meeting patients’ individual needs or solving staff members’ own problems. Describing professional caregivers’ perceptions of interprofessional collaboration suggested that they are being constrained by difficulties in collaborating with each other and a lack of interaction with patients. Exploring nurses’ experiences of good nursing practice revealed how circumstances in the clinical setting affect nurses’ ability to work through relationships. It is argued that these findings describe the workings of two opposing forces in psychiatric inpatient care. The concept of caring as a process forms the basis for discussing the content of care as a moral endeavour in which nurses strive to do good. The concept of demoralizing organizational processes is used to discuss the context of care as demoralizing and allowing for immoral actions.The main conclusions to be drawn are that, from a nursing perspective, nurses in psychiatric inpatient care need to focus on patients’ experiences and needs. For this they need sufficient resources and time to be present and develop relationships with patients.Nurses in psychiatric inpatient care also need to take personal responsibility for their professional practice. Attempts to transform psychiatric care in a person-centred direction must consider all of these aspects and their interrelatedness. Further research on psychiatric inpatient care is needed to understand more about how the content of care relates to the context of care. / <p>Godkänd; 2015; 20150526 (sebgab); Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av Filosofiska fakulteten vid Luleå tekniska universitet för avläggande av Filosofie doktorsexamen kommer att offentligen försvaras i Deltasalen, D 770, Luleå tekniska universitet fredagen den 25 september 2015, kl. 10.00. Fakultetsopponent: Docent Ulla Hällgren Graneheim, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Betygsnämnd: Professor Margareta Lilja, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Professor Johan Sandström, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Docent Lauri Kuosmanen, Institutionen för omvårdnad, Åbo universitet Huvudhandledare: Professor Stefan Sävenstedt, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Biträdande handledare: Universitetslektor Malin Olsson, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Professor Rolf Adolfsson, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet</p>

Die Studienarbeit stellt das Krankheitsbild der Demenz kurz dar und gibt einen Überblick über die aktuelle Situation der Betreuung von Menschen mit einer schweren Demenz in Pflegeoasen sowie über derzeit vorliegende Studien und Evaluationen. Der demographische Wandel hat auch zur Folge, dass immer mehr Menschen an Demenz erkranken. Deshalb müssen Pflegeheime die Pflegekonzepte stärker an der Krankheit Demenz ausrichten. Als Pflegeoase bezeichnet man einen auf besondere Art und Weise gestalteten, gemeinsam genutzten Lebensraum für Menschen im schwersten Stadium der Demenz innerhalb stationärer Altenpflegeeinrichtungen. Für Menschen in einem weit fortgeschrittenen Stadium der Demenz kann ein eigens für sie konzipierter Schutzraum von Vorteil sein und sich positiv auf deren Wohlbefinden, Verhaltensweisen und Lebenssituation auswirken.

Bakgrund: Patienter med psykiatrisk problematik drabbas oftare än befolkningen i övrigt av somatisk sjukdom och lever i genomsnitt kortare. Akut somatisk sjukdom uppstår även inom den psykiatriska heldygnsvården och för att patienten skall få bästa möjliga vård är det av stor vikt att sjuksköterskan är väl insatt i principerna för akut somatiskt omhändertagande. Till sin hjälp att agera vid akuta tillstånd har sjuksköterskan akutväskan samt hjärtstartaren. Sjuksköterskans kunskaper om akut somatiskt omhändertagande med hjälp av akutväskan är i mycket liten utsträckning beforskade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om akutväskan som redskap för akut somatiskt omhändertagande inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Material samlades genom semistrukturerade intervjuer av totalt sex informanter. Informanternas utsagor analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattningar akutväskan redovisas genom fyra kategorier samt tillhörande nio subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att akutväskan inte var ändamålsenlig med vilka behov de hade. Sjuksköterskans kunskap var inte på samma nivå som akutväskans avancerade innehåll. För att i framtiden kunna säkra ett patientsäkert omhändertagande med hjälp av akutväskan vid akut somatisk sjukdom bör sjuksköterskorna få hjälp att uppdatera sina kunskaper samt träna med hjälp av akutväskan. / Background: Patients with psychiatric diseases are more likely than the rest of the population to suffer physical illness. Acute somatic illness occurs within the psychiatric inpatient ward and it is of great importance that the psychiatric nurse is proficient in the principles of acute somatic care. In case of a medical emergency, the nurse has resources as the Emergency bag and the AED to help. There is very little research made regarding the knowledge of the nurse and her skills handling the Emergency bag. Aim: To examine what perceptions nurses have about the Emergency bag within the psychiatric inpatient care. Method: The data material was gathered through semi structured interviews from a total of six informants. Their stories were analysed by a qualitative content analysis. Results: The thoughts of the nurses regarding the Emergency bag are presented through four categories with nine attached sub categories. Conclusion: The nurses did not consider the Emergency bag purposive for the requirement they had at the psychiatric inpatient ward. The knowledge of the nurses was not congruent with the advanced content of the Emergency bag. To be able to maintain patient safety using the Emergency bag in a medical emergency the nurses need to update their knowledge as well as to practise using the Emergency bag.

Bakgrund: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ställs kravet att vården ska bygga på respekt   för patientens integritet och självbestämmande. Trots detta visar studier att kravet inte uppnås, då patienter inte känner sig delaktiga i vården i den utsträckning de önskar. Studier visar på att det inom psykiatrin kan ta tid att införliva patientdelaktighet, då ett gammalt paternalistiskt synsätt på patienter lever kvar på sina håll. Inom ätstörningsvården beskrivs patientdelaktighet som en ledstjärna i behandlingen, men många människor med ätstörningar är svåra att engagera i behandling då de kan vara ambivalenta eller förnekar och inte ser allvaret i sjukdomen. I vårdsituationer uppstår ibland en konflikt mellan patientens rätt till delaktighet i sin egen vård och vad vårdpersonal tänker är det rätta och bästa för personen. Sjuksköterskan är den som står patienten närmast i omvårdnaden och har ett professionellt ansvar att göra patienten delaktig i sin behandling.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver  patientdelaktighet vid ätstörningsbehandling i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom ätstörningsvården, från två olika heldygnsavdelningar i Stockholm. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade; i sex huvudkategorier; Påverkan, Bemötande, Relation,  Organisation och vårdmiljö, Sjuksköterskans situation och Patientens situation med vardera tre underkategorier. Diskussion: Resultatet diskuterade utifrån Kari Martinsens omvårdnadsteori samt annan relevant forskning. / Background: The Swedish Health Care Act states that all care in Sweden should be based in the respect for patient integrity and self-determination. Despite     this, studies show that this requirement is not achieved, as patients do not feel involved in the care to the extent that they would wish. Studies have shown that in psychiatric care, it may take time to incorporate patient- participation, as healthcare professionals' view of patients in many places still tends to be characterized by paternalism. Patient participation is described to be a guiding principle in the treatment within eating disorder care, but as patients can often be either ambivalent to their illness, deny it or not take it seriously, their involvement in the treatment can be difficult to achieve. In situations of care giving, a conflict sometimes occurs between the patient’s right to participate in his or her own care, and the healthcare professional´s ideas of what is right and best for the person. The nurse is the one working the closest to the patient in nursing care and hence has a professional responsibility to make the patient involved in the treatment. Aim: The aim of the study is to investigate nurses’ descriptions of patient participation in eating disorders treatment in psychiatric inpatient care. Method: The study is a qualitative inductive study. Semi-structured interviews were conducted with six nurses from two different inpatient care wards specialized in treatment of eating disorders. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed through qualitative content analysis. Results: The study resulted in six main categories; Influence, response,  Relationship, Organization and care environment, The nurse´s situation and The patient´s situation with each three respective subcategories.  Discussion: The results were discussed based on Kari Martinsens theory about nursing       and other relevant research.

Abstrakt   Att vårda frivilligt inlagda patienter på en låst heldygnsvårdsavdelning är ett vanligt förekommande fenomen i Sverige idag. Inom psykiatrin på olika platser i Sverige har diskussioner förekommit tidigare huruvida dörrarna ska vara låsta eller öppna. Information om att dörren är låst och varför bör ges till patienten samt att de som vårdar vet varför avdelningen är låst. Gott bemötande vid psykisk ohälsa är väsentligt. Tydlig information ger möjlighet till att patienten känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vård och vårdrelation av frivilligt vårdade patienter i en låst avdelningsmiljö Metod: Studien utformades utifrån en kvalitativ metod. I studien användes semistrukturerade intervjuer. Fem allmänsjuksköterskor och sju specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data. Resultat: Det framkom fyra kategorier i studiens resultat: Vårdrelationen bakom den låsta dörren, Makten bakom den låsta dörren, Konsekvenser av den låsta dörren och Sjuksköterskors erfarenheter kring lagar och regler på en låst avdelning. Slutsats: Studiens resultat pekar på att personalen har mer makt än patienten. Men denna maktobalans kan ändå leda till en god vårdrelation när sjuksköterskor försöker ha patientens värdighet och integritet i fokus. Sjuksköterskor som arbetar på en låst psykiatrisk avdelning behöver reflektera över skälen till den låsta dörren. Den låsta dörren medförde till svåra etiska dilemma hos sjuksköterskorna. En känsla av frustration framkom hos sjuksköterskor när de behövde begränsa och hindra frivilligt inlagda patienter på grund av lagar och riktlinjer. Sjuksköterskor bör ges möjligheter till att förbättra sina kunskaper kring lagar och regler för att kunna ge en god och säker vård.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett världsomfattande problem inom hälso- och sjukvården och kan missgynna sjuksköterskornas prestationsförmåga och omvårdnadsarbete. Det finns en obalans mellan sjuksköterskornas resurser och förväntningar från verksamheten vilket är oroväckande för vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet är att beskriva hur patientsäkerheten påverkas i samband med arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inom slutenvården. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt med 16 inkluderade artiklar från olika delar av världen från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Bristande kommunikation, försenad eller utebliven omvårdnad och vårdskador, läkemedelskomplikationer samt sjuksköterskans kognitiva försämring framkom som påverkande faktorer för patientsäkerheten relaterat till sjuksköterskans stressiga arbetssituation. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen har en allmänt negativ påverkan på hälso- och sjukvårdens kvalitet och produktivitet. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas stressiga arbetssituation påverkar patientsäkerheten och bidrar till en oförmåga att vårda patienterna på ett respektfullt vis utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Work-related stress is a worldwide healthcare problem and may adversely affect the nurses’ performance and nursing work. There is an imbalance between the nurses' resources and the expectations from the healthcare organization, which causes concern among the nurses about the negative effects for quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study is to describe how patient safety is affected by the nurses’ work-related stress in inpatient care. Method: The design of this study was a literature review with 16 included articles from different parts of the world from the databases PubMed and CINAHL. Result: Lack of communication, delayed or non-occurred nursing and care-related injuries, drug complications and nurses’ cognitive failure emerged as influencing factors for patient safety related to the nurses’ stressful work situation. Conclusion: The work-related stress has a generally negative impact on the quality and productivity of healthcare. The study's findings show that the stressful work situation of nurses affects patient safety and contributes to the inability to adequately care for patients from a holistic perspective.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården ska hjälpa patienten att lindra lidande. Det är av betydelse hur personalen bemöter patienten samt hur patienten vill bli bemött för att de ska kunna bygga upp en relation till varandra. Mötet med patienten är en viktig del i vårdandet och hur vården upplevs. All psykiatriska slutenvård bör sträva efter att vara personcentrerad och individuellt anpassad. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av mötet med vårdpersonalen i den psykiatriska slutenvården. Metod: En systematisk litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Patienterna vill bli sedda, de vill att personalen ska vara tillgänglig och engagerad. Patienten önskar att personalen ska värna om patienternas integritet och autonomi. Patienterna vill att personalen tar kontakt med dem och försöker skapa en relation. Om patienterna har en god relation till personalen, har patienterna en större benägenhet att prata om deras psykiska hälsa. Patienterna kunde känna att personalen “gömde” sig när de hade andra arbetsuppgifter som inte var patientnära. Detta kunde leda till att vissa patienter blev agiterade och irriterade över att personalen var osynlig på avdelningen.  Det framkom att vissa patienter upplevde att personalen använde sig av maktmissbruk över dem, till exempel när någon undersökning skulle se eller bara ett samtal. Detta upplevde patienterna som att det hela tiden var vårdpersonalen som bestämde, vad som skulle hända och när. Slutsats: Vi som är ansvariga för omvårdnaden av patienterna som lider av psykisk ohälsa har ett stort ansvar, och det är att se till att alla patienter blir sedda, och får den uppmärksamhet var och en behöver. Vi måste prioritera våra patienter före exempelvis kontorsarbete eller att vara i köket. Vi måste bemöta patienterna med respekt och inte se dem som en sjukdom utom att de faktiskt är människor / Background: Psychiatric outpatient care should help the patient to relieve suffering. It is important how the staff responds to the patient and how the patient wants to be treated so that they can build up and relationship with each other. Meeting with the patient is an important part of caring and how they experience spring. All psychiatric inpatient care should strive to be person-centered and individually adapted. Purpose: The purpose was to explore the patients´ experience of the meeting with the healthcare staff in the psychiatric inpatient care. Method:A systematic literature review with twelve qualitative articles. Results: Patients want to be seen, they want staff to be available and engaged. The patient wants the staff to protect the patients' integrity and autonomy. Patients want the staff to contact them and assure to create a relationship. If patients have a god-relationship with staff, patients have a greater tendency to talk about their mental health. Patients could feel that the staff "hid" when they had other tasks that were not patient-friendly. This could cause some patients to become agitated and annoyed that staff were invisible in the ward. It turned out that some patients felt that the staff used abuse of power over them, for example when an investigation would see or just one call. The patients felt that it was always our staff who decided what would happen and when. Conclusion: We who are responsible for the care of patients suffering from mental illness have a great responsibility, and that is to make sure that all patients are looked after, and receive the attention everyone needs.We must prioritize our patients before, for example, office work or being in the kitchen. We have to treat patients with respect and not see them as a disease except that they are actually people.

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förutsättningar för omvårdnad av personer med kognitiv sjukdom i en slutenvårdskontext. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design. 14 stycken artiklar analyserades i en induktiv innehållsanalys enligt Granheim och Lundman för att få fram kategorier som därefter delades upp i subkategorier. I analysen framkom tre kategorier: organisatoriska förutsättningar, kunskapsmässiga förutsättningar samt relationsskapande förutsättningar. Resultatet visar, att de förutsättningar som behövs för att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i en somatisk slutenvårdskontext handlar om en organisation som ger förutsättningar avseende tid, adekvat bemanning, en anpassad vårdmiljö och ett starkt teamarbete. Vårdpersonalen efterfrågar mer teoretisk kunskap och fortbildning för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. Närståendes delaktighet och de enskilda vårdarbetarnas engagemang och vilja att anpassa kommunikationen till dessa patienter, är andra förutsättningar utifrån syftet som framkommer i resultatet.  Slutsatsen i litteraturöversikten är att vården av personer med kognitiv sjukdom behöver utvecklas inom slutenvården. Förutsättningar för att ge omvårdnad till denna patientgrupp bygger på att det finns tillräcklig kunskap, kompetens och engagemang hos de enskilda medarbetarna men även en organisation som inser behovet av anpassning och vårdutveckling / The aim of this study was to describe conditions regarding nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care. The method was a literature review with a non-systematic design in which two databases, Cinahl and Pubmed, were used to find appropriate scientific articles. 14 scientific articles were analyzed through an inductive content analysis according to Granheim and Lundman. Three categories emerged from the analysis: organizational conditions, educational conditions, and conditions according to relationships. The result shows that conditions required in nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care constituted an organization that gives time, appropriate staffing, adjusted care environment and a strong teamwork. Nursing staff requested theoretical knowledge and ongoing education to deliver person centered nursing care. Family involvement, staff commitment and willingness to adjust communication were other conditions required. The conclusion is that the care for persons with dementia needs to develop in somatic inpatient care. Conditions to give nursing care to persons with dementia are based on adequate knowledge, competence, and commitment of the individual coworker, but it is also based on an organization that realizes the need of adjustment and care development.

Sammanfattning Bakgrund: Patienter som är i behov av psykiatrisk slutenvård ska kunna förvänta sig ett gott bemötande från sjuksköterskan då bemötandet är avgörande för vilken relation patienten får till sjuksköterskan samt hur patienten upplever sin vårdtid. Psykiatrisk slutenvård bör fokusera på att ge patienten en känsla av sammanhang och värdighet under vårdtiden då det kan påverka patientens upplevda hälsa positivt. Syfte: Att undersöka patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande inom psykiatrisk slutenvård och hur det påverkar patienten. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visar att patienter känt sig väl bemötta av sjuksköterskorna då de har tagit sig tiden att prata med patienterna och hjälp dem med deras individuella behov. Andra patienter har upplevt sjuksköterskornas bemötande som negativt då de uppvisat olika former av maktmissbruk samt haft en bristande närvaro. Då sjuksköterskans bemötande har haft en negativ inverkan på relationen till patienten så har patienten valt att inte öppna sig om sina problem. Sjuksköterskans bemötande har varit avgörande för relationen till patienten och hens upplevda känsla av psykisk hälsa. Slutsats: Sjuksköterskan bör bemöta varje enskild patient med respekt, omtanke och engagemang. Patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande har påverkat patienternas psykiska mående och därmed även deras upplevda hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskans bemötande gentemot patienterna speglar sig även i patienternas upplevelse av vården och dess kvalitet. / Abstract Background: Patients in need of psychiatric inpatient care should be able to expect a good treatment from the nurse as the treatment is decisive for the relationship the patient gets to the nurse and how the patient experiences his care. Psychiatric inpatient care should focus on giving the patient a sense of context and dignity during the care period because it can positively affect the patient's perceived health. Aim: To examine the patient's experience of the nurse's treatment in psychiatric inpatient care and how it affects the patient. Method: A descriptive literature review with 10 qualitative articles. Results: The results showed that patients felt well treated by the nurses as they took the time to talk to the patients and helped them with their individual needs. Other patients have experienced the nurses' treatment as negative as they have shown abuse of power in different ways and had a lack of presence. When the nurse's treatment has had a negative impact on the relationship with the patient, the patient has chosen not to open up about her problems. The nurse's treatment has been decisive for the relationship with the patient and her perceived feeling of mental health. Conclusion: The nurse should treat each individual patient with respect, care and commitment. The patients 'experiences of the nurse's treatment have affected the patients' mental state and thus also their perceived health and well-being. The nurse's treatment of patients is also reflected in the patients' experience of the care and its quality.