No description available.

Arbetets syfte är att undersöka hur den sångliga interpretationen påverkas av att spela in sången i ett tidigt respektive sent skede av inspelningsprocessen. Bakgrunden till mitt arbete är att jag länge funderat på hur det kommer sig att man vanligtvis spelar in instrumenten först och sången sist i popmusik-sammanhang. Vad jag ville undersöka är hur resultatet skiljer sig om man vänder på inspelningsprocessen och spelar in sången så tidigt som möjligt för att därefter spela in instrumenten. Metoden jag valt för att ta reda på detta är att spela in fyra av mina egenskrivna låtar, två på vardera inspelningssätt. Det jag har analyserat är både inspelningsprocessen och resultatet av inspelningarna. Låtarna finns att lyssna på liksom andra ljudexempel som är intressanta för arbetets syfte. Resultatet är att jag har fått större förståelse för vilken inspelningsordning jag ska välja vid olika tillfällen. Om det är en slamrig rocklåt som ska spelas in där sången behöver vara kraftfull, då föredrar jag att instrumenten spelas in först så att sångaren får stöd av dem i sitt framförande. Om det däremot är en låt där sången tillåts vara återhållsam och intim, då föredrar jag att spela in den först.

<p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

Det problemområde som denna kandidatuppsats behandlar är fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra till kunskapsläget inom det ljudtekniska forskningsområdet med praktisk tillämpbar kunskap om fasen som fenomen och dess påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Vidare så ämnar även uppsatsen att problematisera det till synes invanda tankemönstert hos många ljudproducenter och ljudtekniker att fasens påverkan är minimal. En konkretisering utav syftet ledde till följande forskningsfrågor: 1.Hur påverkar fasen ljudet då en beståndsdel i trumsetet är inspelat med fleramikrofoner på nära avstånd? 2.Hur påverkar fasrelationen mellan rumsmikrofoner/överhäng ochnärmikrofoner ljudet? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes ett experiment. Inför detta experiment samlades empiri i form utav inspelade trumspår in. Sedan manipulerades fasförhållandena i efterhand och de effekter som fasen hade på ljudet dokumenterades. Ur det resultat som framställdes utav det genomförda experimentet kan man urskilja flera mönster gällande fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav trummor. Vad detta resultat innebär rent praktiskt för ljud- och musikproducenter är ett underlag för utveckling utav metoder för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper i sina produkioner.

Denna uppsats är en intervjustudie där fem musiklärare på högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning där digitala verktyg har använts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar även upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lärarna berättar att de har upplevt i samband med undervisningen. Resultaten visade att många av lärarna använde liknande arbetssätt som kretsade kring användandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning användes främst för att dokumentera elevers färdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgänglig utrustning. Som fördelar nämns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behärskar instrument.

No description available.

Syftet med mitt examensarbete har varit att skriva, arrangera och spela in musik till Tritons kommande debutskiva, Beneath Our Feet. Arbetet består av två delar, en skriftlig del där jag redogör för dels en sammanfattning av den förberedande kursen 2012, som legat till grund och möjliggjort mitt arbete. Dels också huvudarbetet under 2013 där jag i egenskap av projektledare, producent och musiker genomfört den studioinspelning som utgjort vårt mål.Den andra, konstnärliga och klingande delen av mitt arbete gestaltas av de 8 låtinspelningarna jag tillsammans med Triton åstadkommit i Studio 2 på KMH. / <p>Bilaga: 2 CD</p>

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av låtarna Dödskyss och Min gud min gud varför har du överdrivit mig. Under en begränsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in låtar till mig själv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomföras av mig själv, dock med viss vägledning från utomstående. Dessa etapper inkluderar allt från låtskriveri, inspelning, mixning, mastring samt grafisk utformning. Jag vill för min egen del se projektet både som en konstnärlig, teknisk, karriärs- och ledarskapsmässig utveckling. Arbetssättet bygger på att jag delar upp projektet i flera små bitar. I stället för att göra ett fullängdsalbum har jag skrivit och färdigställt en låt i taget. Projektet präglas både av kort- och långsiktiga perspektiv som jag hoppas kommer fungera för mig både konstnärligt och karriärsmässigt. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Jag har många gånger genom mitt liv stött på människor som menar att musik låter bättre live,när musiker spelar tillsammans, jämfört med inspelningar där musikerna har spelat tillklickspår.Syftet med detta arbete har varit att undersöka skillnaderna som uppstår beroende på vilkeninspelningsmetod som används.Genom att spela in tre olika låtar på olika vis har jag undersökt vilka skillnader som uppstår imusiken beroende på inspelningsmetoden. Varje låt har spelats in i tre versioner; live, livemed klick samt instrument för instrument med klick. Ensemblen som använts bestod avtrummor, bas, två gitarrister samt sångerska.Det finns inget som pekar på att en av dessa inspelningsmetoder alltid är att föredra, men mankan dra slutsatser kring vilka element som blir lättare respektive svårare att uppnå i enmusikproduktion. Exempelvis kan det vara lättare att göra naturliga dynamikrörelser närinstrumenten spelas in live. Samtidigt så får inspelningen ett mer städat sound närinstrumenten spelas in ett åt gången.

Med utvecklingen av digital inspelningsteknik har klick blivit ett sätt att effektivisera editeringen i postproduktion och musikskapande. Syftet med arbetet är att undersöka hur inspelning med klick respektive utan klick dels påverkar det konstnärliga resultatet, dels hur musiker upplever skillnaden. För att undersöka detta spelades samma låt in med 3 olika metoder. Version 1 med klick, version 2 utan klick och version 3 med alla musiker i samma rum. Sedan gjordes intervjuer av 7 vardagslyssnare och 3 professionella musiker samt en fokusgruppsdiskussion med 5 personer från musik- och medieproduktions linjen på Kungl. Musikhögskolan. Resultaten sammanställdes och det som kunde utläsas var att skillnaderna mellan de olika versionerna påverkade känslan i låten. Vilken version deltagarna föredrog varierade mycket och därför fanns det ingen version som var bättre än någon annan. Slutsatsen blev att klick kan bidra med känslouttryck och beslutet om att använda klick eller inte använda klick blir ett kreativt val utifrån vilken känsla producenten vill skapa.