I denna uppsats undersöks hur väl man med en enkel hemmastudio och dagens tekniskt välutvecklade digitala plugins kan återskapa soundet från en påkostad analog produktion. En nyinspelning, med den analoga versionen som referens, görs i en hemmastudio. Vilka likheter och skillnader kan lyssnaren identifiera och vilken låt är gjord på vilket sätt? En testgrupp bestående av 15 personer i varierad ålder, kön och musikalisk identitet fick lyssna på båda versionerna varpå de sedan dokumenterade sina intryck i en enkät. Det visade sig att de allra flesta kunde peka ut vilken produktion som gjorts på vilket sätt med motivationen att den analoga kändes bättre mixad och balanserad. Arbete visar att projektet i slutändan blev för stort för att ge några klara svar. Resultatet visar att jag personligen, med den kunskap jag besitter och inom den tidsram som tagits fram, inte fullt ut kan återskapa soundet. Dock insinuerar jag ändå att det kan vara möjligt. En annan låt, en annan producent och/eller längre tid på återskapandet är några exempel på faktorer som kanske skulle ledat till annat utfall. En mer specifik frågeställning med färre möjligheter till felsteg skulle med stor sannolikhet också förenklat arbetsprocessen och slutresultatet.

I detta arbete utforskar jag tillvägagångssättet för produktionen av två låtar. Syftet är att utforska de olika delarna i produktionen av en låt med utgångspunkt i att både den utövande musikern och producenten är samma person. Detta leder till att jag i arbetet har stor kreativ frihet över alla delar av produktionen. I arbetet beskrivs hur jag steg för steg arbetat med låtarna. Jag har delat upp produktionen i följande faser – analys, låtskrivande, verktyg, inspelning och arrangering, mixning, och jämförande. Dessa beskrivs i metoddelen av arbetet och är min utgångspunkt för genomförandet. Jag tar upp vilka utmaningar som uppstått när jag arbetat på egen hand samt för- och nackdelar det gett mig. Under processen har jag lärt mig använda flera för mig nya verktyg och metoder för musikproduktion, bland annat att arbeta med samplingar, virtuella instrument och olika mixningsknep. Denna nyförvärvade kunskap tror jag kommer vara användbar för framtida produktioner.

Sång har alltid varit viktig för mig och var min ingång till att börja skriva och producera låtar. Tidigare då jag har producerat och spelat in mina låtar har jag upplevt att jag inte lagt tillräckligt med tid och energi på sångproduktionen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen inom sångproduktion och att undersöka hur och med vilket sound sång kan ta mer utrymme i en produktion. Den största delen av arbetet har varit att jobba med tre egna låtar där jag arrangerat, spelat in och redigerat sång. Vidare har jag läst texter och intervjuer av producenter för att samla kunskap om hur de jobbar med sångproduktion. Arbetet har också bestått av att lyssna på ett antal låtar som inspirerar mig på olika sätt där jag har analyserat och försökt identifiera hur sångproduktionen låter. Reflektionen i uppsatsen kretsar i huvudsak kring psykologin vid en sånginspelning, vikten av att jobba på sitt instrument och att forma sångproduktionen efter sångens karaktär och uttryck. Genom att ge mer tid åt sångproduktionen i mina låtar har jag gjort insikter i vilka metoder som fungerat bra för mig och hur jag vill jobba vidare med sång i framtiden. Nyckelord: Sångproduktion, musikproduktion, leadsång, inspelning, röst

Min skriftliga reflektion i examensprojektet behandlar ämnena uppmärksamhet och lyssnande. Studien visar på att vi som människor oundvikligen gör vissa saker per automatik och utan större uppmärksamhet, också när vi spelar ett instrument. Genom att utföra en studie där övning filmades samt en intervju med en sakkunnig har frågan vad man kan göra för att öka sin uppmärksamhet utretts. Detta resulterade i insikten att lyssnandet är nyckeln tillsammans med tron på sin egen förmåga. Genom att öva på sitt aktiva lyssnande kan man lägga märke till problem man tidigare missat och därefter använda sig av de tekniska verktyg man besitter för att förfina sitt spel. Slutsatser drogs kring att det är en process att gå från att lyssna enbart på sin lärare till att lyssna och tänka självständigt. Denna studie kan vara till nytta för alla som upplever problematik kring självständighet i främst övningssituationer. / <p>R. Schumann: Cellokonsert i a-moll op. 129</p><p>I. Nicht zu schnell</p><p>II. Langsam</p><p>III. Sehr lebhaft</p><p></p><p>Medverkande: </p><p>Dirigent: Maria Itkonen</p><p>Flöjt: Rebecka Kaufman, Sophie Berggren</p><p>Oboe: Gabriela Dogaru, Victor Sjögren</p><p>Klarinett: Hugo Olsson, Astrid le Clercq</p><p>Fagott: Ciarán Haynes, Kirstine Marie Lassen</p><p>Horn: Alma Heinemann, Joel Jaakkola</p><p>Trumpet: Love Nordkvist, Lisa Holmgren</p><p>Timpani: Simon Landqvist  </p><p>Violin: Sara- Felicia Nyman-Stjärnskog, Erik Wallin, Felicia Billerhag, Emma Alrikson, Louise Rosenholm, Lovisa Hagman, Adam M. Høier, Siri Sperling, Anna-Lena Ohlwein</p><p>Viola: Ragnhild Kvist, Ellen Alveteg, Isela Halonen</p><p>Cello: Katariina Kolehmainen, Åse-Maria Bygland-Larsen</p><p>Bas: Loke Underdal</p><p></p>

Jag har valt undersöka det analoga inspelningsformatet rullband, och avtrycket det kommit att sätta för dagens arbetssätt för musikproducenter och musiker. Under arbetet har jag kommit att rent praktiskt fått nyttja inspelningstekniker tidigare standardiserade för en inspelningsstudio, oberoende utav digitala inspelningsverktyg. Därigenom har jag upptäckt mitt intresse för hur komplext och intuitivt just rullband kan vara som inspelningsformat, samt hur arbetssättet påverkar både musikernas prestationer och teknikerns tillvägagångssätt avsevärt. Genom intervjuer med verksamma musikproducenter och studiotekniker, ges en inblick i hur rullbandet används i en modern inspelningsstudio, hur arbetssättet går till samt hur inställningen och uppfattningen om rullband kommit att förändras med tiden. Intervjuerna bidrar som underlag för en konstnärlig process, där jag genom en egen produktion inspelad på rullband ger en inblick i på vilka sätt rullbandet har påverkat inspelningstekniken till vad det är idag.

Som en avslutning kommer den viktigaste lärdomen jag lärt mig under det här projektet: Det finns aldrig någon anledning att inte satsa fullt ut på det man gör. På många sätt är detta första gången jag vågar göra det och vad jag fått tillbaka av det är helt otroligt. Både för hur mina musiker har agerat men också hur jag har mått under projektets gång. även om jag på många sätt har vunnit över min egen självdestruktivitet kommer jag alltid att ha kvar tendenserna. Att då försätta mig i en situation där jag satsar fullt ut mår jag väldigt bra av även om jag då får mer att förlora. / <p>Medverkande: </p><p>Tobias Johansson</p><p>Lovisa Jennervall</p><p>Ingrid Malmén</p><p>Anna Lindahl</p><p>Sara Sissay</p><p>Jonathan Lindh</p><p>Oskar Lindwall</p><p>Jonathan Stribrny</p><p>Alexander Ivarsson</p><p>Martin Wirén</p><p>Filip Tunevi</p><p>Terese Lien Evenstad</p><p>Lovisa Säfström</p><p>Zaida Ponthin</p><p>Agnes Magnusson</p><p>Ebba Lorentzi</p><p>Tom Olovsson</p><p>Oskar Mattson</p><p></p><p>All musik är skriven av mig, förutom:</p><p>Its only you - Salem Al Fakir</p>

Denna uppsats beskriver en av många möjliga sätt att skapa ett soundscape med hjälp av digitala verktyg. Resultatet testas sedan med hjälp av en enkätundersökning för att ta reda på huruvida realistiskt och immersivt arbetet upplevs. Syftet med denna uppsats är att presentera ett tillvägagångssätt för musiker och producenter att skapa soundscapes med hjälp av digitala verktyg. Detta projekt är ett designarbete med en metod framtagen ur boken A Designer's Research Manual. Designarbetet beskrivs under rubriken Skapandet av ett soundscape. Resultatet av detta arbete visar att detta tillvägagångssätt ej upplevs lika realistiskt som andra soundscapes. Detta kan bero på flera olika anledningar som exempelvis de verktyg som använts, den testmetod som använts, författarens egna förmåga som ljuddesigner etc

I detta arbete har jag undersökt hur man kan stämma trumsetets trummor på olika sätt, med störst vikt på pukornas tonalitet. Jag har undersökt, genom inspelningstester, vad det är som avgör om trummorna blir välljudande i olika musikaliska sammanhang. Jag har genomfört inspelningstester i studio, som representerar de olika typer avstämningssätt och undersökt dessa i fyra olika genrer. De olika stämningssätten har i sintur varierande toner, intervallförhållanden och resonanstider (den tid det tar för trumman att ringa klart). Detta för att kunna jämföra de olika stämningssätten. Jag kom fram tillen metod, vilket jag har stöpt i en mall som visar hur jag kunnat stämma de olikatrummorna i specifika toner och resonanstider. Jag har även kommit fram till, genom jämförelser, en utgångspunkt eller ett tankesätt, att medvetet kunna välja stämningssättsom i teorin skulle passa till musiken i fråga. Det skall vara möjligt att, efter ha lästdenna text, kunna tillämpa informationen och på egen hand få kontroll på kommandetruminspelningar gällande trummornas klang i förhållande till musiken. Undersökningen lyfter även fram den problematik och påverkande parametrar somberör trummans klang samt hur man kan påverka detta med trumstämning i studiomiljö.

Den här uppsatsen undersöker alternativ till dyra inspelningar av trummor genom att visa hur man kan göra egna truminspelningar med bara en mikrofon, ett DAW och vanligaföremål som finns i hemmet. Undersökningen går in på ett djupare tänk kring hur man med olika lager kan forma sina egna trumljud med ett fåtal hjälpmedel för inspelning ochbearbetning. För att omsätta mitt tänkande kring olika lager i trumljud har jag tagit fram tretrumsound inom tre genre: Popsoul, house och indiepop. Resultatet säger att dessa trumsetvisar sig vara användbara i popmusik från ett kreativt perspektiv, då popmusik tillåter mer bredd i trumljuden. Uppsatsen kommer också fram till att det ekonomiska värdet i att göra egna trumljud sjunker något, då färdiga samplingar går snabbt och är billiga att använda.

<p>I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen. Resultatet från inspelningen visar att metoden kan vara ett funktionellt hjälpmedel för musiker i syfte att reflektera över den egna och medmusikanternas insatser vid exempelvis repetitioner. Användningsområdet inkluderar skolans musikundervisning med fokus på ensemblespel.</p>