No description available.

Arbetet dominerar många människors liv och att allas rätt till arbete innebär ofta även allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsätter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är att alla som anses vara arbetsföra ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistånd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsåtgärder. Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svårare än svenskfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel på en arbetsmarknads- och integrationspolitisk åtgärd kommer uppsatsen att titta på ett integrationsprojekt i Karlstads kommun. I Karlstads kommun är utrikesfödda överrepresenterade bland försörjningsstödstagare. Chefer på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad säger att man tidigare misslyckats med att hjälpa utrikesfödda till arbete och att Karlstad ligger under riksgenomsnittet vad gäller sysselsättning av utrikesfödda. 2008 beslöt sig Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad att prova någonting nytt för att förändra den dåliga statistiken. Tillsammans med bemanningsföretaget Manpower startade Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ett samarbete med syftet att hjälpa utrikesfödda ut i egen försörjning och detta samarbete fick namnet Karlstads Matchning. Bakom Karlstads Matchning finns en stark tro på att det alltid är bättre för människor att arbeta än att vara arbetslös och bidragsberoende. På mindre än ett år fick 55 personer anställningsavtal för ett år via Manpower. Genom att intervjua 15 av de anställda i Karlstads Matchning hoppades jag kunna ta reda på vad de anställda själva tycker om sin situation och hur de upplever Karlstads Matchning. Uppsatsen inleds med en formulering av problembakrund och syfte. Syftet är att utvärdera Karlstads Matchning genom att låta dem som samarbetet berör själva få komma till tals och uttrycka sina tankar, känslor och synpunkter. En annan del av syftet med denna uppsats är att kort sammanfatta och diskutera svensk arbetsmarknads- och integrationspolitik. Även etnisk diskriminering och social exkludering på arbetsmarknaden kommer att beröras. För att läsaren ska få en uppfattning om vilka teoretiska referensramar som uppsatsen utgår från, presenteras inledningsvis arbetets centrala roll inom arbetsmarknads- och integrationspolitiken genom en rad begrepp och teorier. Sedan följer en presentation av Karlstads Matchning där chefer och initiativtagare till samarbetet fått komma till tals. Metodkapitlet består av en beskrivning av den valda metoden som i grunden är kvalitativ metod med intervjuer som praktisk metod. Kapitlet beskriver hur undersökningen genomförts, etiska dilemman, bearbetning och tolkning av det insamlade materialet samt källkritik och tillförlitlighet. Sedan följer en sammanställning av det insamlade materialet där intervjuerna presenteras i olika teman. Intervjuerna visade på skillnader i svar mellan kvinnor och män och därför har intervjuresultaten presenterats utifrån ett genomgående genusperspektiv. Uppsatsen avslutas genom att ett försök att sammanställa ett övergripande resultat över hur det gått för de anställda och Karlstads Matchning drygt ett år efter att samarbetet inletts. Min personliga tolkning är att Karlstads Matchning har kostat mer än det smakat och att kommunen bör se över sina rutiner innan nya projekt och samarbetet med externa aktörer inleds i framtiden. Femtiofem personer fick anställning i Karlstads Matchning och utav dem har två personer fått tillsvidareanställningar och en person har fått ett sommarvikariat. Trettiofyra personer har gått ut i arbetslöshet. Utifrån intervjuerna med de anställda tycks det vara så att de som har minst med sig gällande utbildning och yrkeserfarenhet anser att Karlstads Matchning haft fördelar för den enskilde, medan övriga är mycket mer kritiska. Vissa personer uttrycker tacksamhet inför möjligheten att få en anställning, andra är oerhört kritiska och missnöjda. Uppsatsen avslutas med en allmän kritisk diskussion kring svensk integrationspolitik och hur den ofta verkar exkluderande snarare än inkluderande. Slutsatsen är att beslutsfattare måste styra om integrationspolitiken så att den på samhällsstrukturell nivå slutar att betona ”invandrarspecifika” problem så att den blir en transparent, inkluderande och naturlig del av arbetsmarknadspolitiken i allmänhet. / Work dominates people’s lives and everybody’s right to work often means that it’s also everybody’s obligation to work. The political system presupposes that everyone who can work also wants to work and should work. In order to receive income support from social services is that everyone who is supposedly able to work should be available to work. Economic support entails a liability to look for work and to agree to labor market measures. Research presented in this essay shows that it is more difficult for immigrants than for native Swedes to establish themselves on the Swedish labor market. As an example of a labor and integration political measure this essay will look at an integration project within Karlstad’s municipality. Immigrants are over-represented amongst people with income support in Karlstad’s municipality. The labor- and social services administration in Karlstad admits that they have previously failed to help immigrants to find work and that they are below the average of Sweden as a whole when it comes to employment rates for immigrants. In 2008 the work- and social services administration therefore decided to try something new to change these statistics. Together with the staffing company Manpower the labor- and social services administration started cooperation with the purpose to help immigrants so that they can economically support themselves. This cooperation got the name Karlstads Matchning. Behind Karlstads Matchning lies a strong belief that it is always better for people to work than to be unemployed and dependent on income support. In less than a year 55 people received one year contracts through Manpower. By interviewing 15 of these people I was hoping to find out what they think about their situation and how they experience Karlstads Matchning. The essay begins with a formulation of the problem background and purpose. The purpose of this essay is to evaluate Karlstads Matchning by letting the people who this co-operation if for speak up and express their thoughts, emotions and standpoints. Another part of the purpose of this essay is to summarize Swedish labor market- and integration politics. Ethnic discrimination and social exclusion will also be discussed. The central role of work within labor and integration politics are presented though a number of theories and concepts in order to give the reader of this essay an idea of which theoretical references this essay is using. Thereafter there is a presentation of Karlstads Matchning together with some thoughts from managers and initiative-takers of Karlstads Matchning. The method chapter entails a short description of the chosen method which base is qualitative with interviews as the practical method. This chapter describes how the examination has been conducted, ethical dilemmas, processing and interpretation of the material that has been collected and reliability and criticism of the used sources. The next chapter consists of an attempt to compile the collected material where the interviews are presented under different themes. The interviews are also presented through a gender perspective as the interviews showed differences in answers between men and women. Thereafter follows a compilation of the overall results of what has happened with the employees and Karlstads Matchning s little more than a year after the co-operation started. My personal interpretation is that Karlstads Matchning has had more costs than benefits and that the municipality should go over their routines before any new projects or co-operations with external parties are started. Two out of 55 people who got employed through Karlstads have moved on to permanent jobs and one person got a temporary summer job. 34 people have moved on the un-employment. The interviews with the employees showed that those who have the least amount of education or work experience are those who appreciated Karlstads Matchning the most, the others are very critical. Some people express their gratitude of having had the chance to get work, others are very critical and discontent. The essay is ended with a general critical discussion about Swedish integration politics and how it often works excluding rather than including. The conclusion is that decision makers must redirect the integration politics so that it on a societal structural level stops pointing out “immigration specific” problems so that it becomes a transparent, including and natural part of labor politics in general.

Det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan utrikes- och inrikes födda. Av den anledningen riktar denna kvalitativa studie in sig på att undersöka vilka uppfattningar som finns bland utrikes födda om integration. Vidare undersöks hur dessa uppfattningar samspelar med svensk integrationspolicy. I denna studie utgörs det empiriska underlaget av fem intervjuer med individer med ursprung från utomeuropeiska länder. Dessa valdes ut genom ett målinriktat snöbollsurval. Det empiriska underlaget analyserades genom kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultaten visar att utrikes födda uppfattar språket som en grundförutsättning för integration. Vidare är det av vikt att utrikes födda kommer i kontakt med majoritetsbefolkning. Utrikes föddas bakgrund och förutsättningar påverkar även integrationsmöjligheterna. Områden som försvårar integration är brist på information, diskriminering, kulturella motsättningar och intolerans, samt att utrikes föddas kompetens inte tas tillvara på arbetsmarknaden. Slutsatserna i denna studie är att svensk integrationspolitik främst fokuserar på generella insatser för att främja integration, något som medför risk för att individers behov och förutsättningar inte uppmärksammas. Eftersom det finns skillnader i levnadsförhållanden mellan utrikes- och inrikes födda, behövs konkreta insatser för att jämna ut dessa. Den generella inriktningen på integrationspolitiken cementerar skillnader mellan utrikes födda och inrikes födda i samhället.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

The aim of this paper is to find out how the segregation appears in Sweden today and how it arises. We also want to find out in what way the integration policy contributes to the segregation. Eventually we want to see if segregation really is as problematic as it is often portrayed. To achieve the aim of this study, we have made a secondary analysis of a report and literature that are suited to our work. We have selected four neighborhoods in the swedish city Västerås that we believe fits within the term segregation. What we found out is that the four neighborhoods have the highest percent of a low income, high unemployment and children living in poverty. The problem of segregation is what characterizes it. We could see a pattern that there are many people with a foreign background who lives in those neighborhoods and it is a result of the integrations policy. Including the EBO-law that lets the refugees choose where they want to live. In many cases do they choose to live where they can afford and close to their family and friends, and they tend to stay there. We think that it has been very interesting to find out what various political scientists say about the different integrations policy models. They are not completely satisfied with any of the integration models. Social mixing is negative because that it leads to a big difference between the people in the area, it will be a huge contrast between the wealthy and those who is not. Multiculturalism can lead to dissatisfaction among the dominant population and assimilation do not allow people to express their cultural features in public.

The paper has two objectives: on the one hand, it intends to examine the rhetorical process that constituted the displacement of the contents of "integration" in Swedish politics between the years 1997-2015 - the years that the Swedish government had an integration ministerial post - and on the other hand, it will from this find out how this affected the perception of integration policy "us" and "them". The mainly empirical material is government explanations and yearbooks. To analyze empirical data, a post structural discourse approach by Laclau and Mouffe is used. The paper concludes that there has been a shift in the concept of "integration" from being a metaphor for diversity, “mångfald” to a metaphor for a white normativity, “vithetsnorm”. The Swedish "us" has thus gone from diversity to a more ideological "norm criticism".

<p>Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro. Resultaten visar att samtliga frontlinjebyråkrater till stor del uppfattar myndighetsutövningen på samma sätt. Frontlinjebyråkraterna uppfattar dock invandrarklienterna utifrån kulturella faktorer. Dessa uppfattningar kan riskera att slå igenom i myndighetsutövningen eftersom frontlinjebyråkraterna samtidigt uppfattar att myndighetsutövningen möjliggör en flexibel tillämpning av regelverket och en möjlighet att orientera sig mot den enskilda klientens behov och önskemål. För det integrationspolitiska utfallet är således detta negativt, då uppfattningar om invandrarklienterna som bärare av kulturella attribut snarare går i en assimilationspolitisk än integrationspolitisk linje.</p>

Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro. Resultaten visar att samtliga frontlinjebyråkrater till stor del uppfattar myndighetsutövningen på samma sätt. Frontlinjebyråkraterna uppfattar dock invandrarklienterna utifrån kulturella faktorer. Dessa uppfattningar kan riskera att slå igenom i myndighetsutövningen eftersom frontlinjebyråkraterna samtidigt uppfattar att myndighetsutövningen möjliggör en flexibel tillämpning av regelverket och en möjlighet att orientera sig mot den enskilda klientens behov och önskemål. För det integrationspolitiska utfallet är således detta negativt, då uppfattningar om invandrarklienterna som bärare av kulturella attribut snarare går i en assimilationspolitisk än integrationspolitisk linje.

I den svenska politiken är arbete av avgörande betydelse för människans liv då det ska förhindra utanförskap och inverka positivt på människans fysiska och psykiska hälsa. I och med detta har arbete fått en stor roll även i integrationspolitiken. Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare och Arbetsförmedlingen fick överta huvudansvaret för etableringsarbetet. Syftet med denna reform var bland annat att främja jämställdhet och öka kvinnors sysselsättning. Trots detta är nyanlända invandrade kvinnor bland de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Nu efterfrågas mer jämställdhetsintegrering. En metod som väckt skilda åsikter vad gäller dess omvandlande potential kontra dess förmåga att i själva verket befästa normer. För att undersöka jämställdhetens närvaro i etableringsuppdraget, och vilka effekter den får för kvinnorna har en kritisk policyanalys, med diskurser i fokus genomförts. Hur formar politiken jämställdhet och individer genom policy då kön inte är den enda diskrimineringsgrunden? Genom att studera jämställdhetsdiskurser som cirkulerar i etableringsuppdragets policydokument, samt i intervjuer med myndighetsanställda på arbetsförmedlingen. Visade resultaten i studien att istället för att jämställdhet hade den omvandlande effekt som den ofta förknippas med, var det begreppet jämställdhet som omvandlades från ambition till projekt då det skulle gå från policy till handling. Risken finns då att strukturer fortgår och kvinnornas förutsättningar förblir samma.

The purpose of this thesis is to explore what possibilities Swedish public library has to work with and promote integration. The possibilities are examined on the basis of internal requirements of integration, the role of public library in the civil society and its policy documents. Further, the thesis examines what Swedish National library politics could contribute to this particular field. The experience of integration politics shows that a genuine commitment from all parts of the society is required in order to build an integrated society. The part of a society that public libraries are closest to and have the greatest impact on is undoubtedly the civil society. Within this research I have highlighted the changes that should be made in our society in order to achieve the goal of integration, as well as the opportunities that our public libraries should take in order to efficiently work towards these changes. If the work is to be more effective, a personal commitment as well as targeted investments done by librarians are necessary. Public library’s regulations express the importance of fighting against segregation, as well as the importance of making the cultural heritage of minorities a part of the common cultural heritage, and creating the opportunities for people to meet and get inspired by each other. This Research reveals that what is expressed in documents does not always have an impact on what happens in the reality and that there is an uncertainty when it comes to the function of public library and its power of influence. Opposite to what has been said, this study also proves that there are genuine enthusiasts there, the driving forces, who are working for a positive development and changes on the front.