I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.

An effective Integration policy is important in Sweden while our government has decided and committed to be a country where everybody will be given the same opportunities. There is a greater awareness in today’s society of integration policy goals such as equal rights, responsibilities and opportunities for all. In a number of areas, however, the disparities between immigrants and Swedish-born citizens are still too large. The Swedish Riksdag decided on integration policy in 1997. The main task for this thesis will be to examine the motive behind the Government's decision to revoke immigrations policy and introduce integration policy. This task will be completed with two questions at issue; • Which were the obvious pronounced and underlying, extern- and intern sectorial motives and which immigrant policies could be identified during the three periods; 1, 2 and 3? • In what way have the extern- and intern sectorial motives, that where expressed in 1997, affected the douting in 2006 years integrationspolicy? The questions will be examined by using Lindbloms muddling through theory and Dahlströms “eigth faces of immigration politics” and for identifying motives a model inspired by Hadenius will be used. The empirical material has brought forward that the decision to introduce integrationpolicy was based on the central motive that earlier immigration policy produced assimilationpolitics. Which futher on caused the “perverse effect” – segregationpolitics. The adjustments have been clarifying of words sooner than improvement of concrete measures. The Swedish government has applied seven different immigrationpolitics during the periods 1, 2 and 3. Becides Dahlströms “eight faces of immigration politics” two more have been identified; “demanding politics and condition politics”. Seven of the ten different types have been noticed; assimilation-, segregation-, diversity-, demanding, condition-, residual-, universial politics. The motives that where observed during period 2 didn´t improve the conditions for the immigrant which were discriminated in society especially on the labourmarket. The motives from period 2 have therefore affected the motives for period 3. The recently appointed government will during it´s runningperiod try to leave the muddling through theory by the motives in creating conditions for a “self earned living” and participation. By doing this the esscense of diversity and integration policy will hopefully be reached.

What is integration? How is integration achieved and to whom is it directed? And how is integration implemented in respect to immigrant women? This thesis examines ideas concerning integration and the policy and practice of integration on the basis of a set of policies which include Swedish society as “multicultural”, with the focus on immigrant women. Integration as a political project exists at a national level in Sweden but also in most of Sweden’s municipalities. This study concentrates mainly on the local level. Four medium-sized Swedish municipalities with differing conditions, political governance, geographical location and immigration history have been selected for a study of how integration is implemented and how ideas about integration also produce and reproduce both local and national space. Various political documents on integration and interviews with politicians, officials and immigrant women form the basis of a study of how integration is achieved as seen from the positions of different actors at the municipal level and how similarities and differences are constructed and expressed in the example of integration. Conceptions regarding similarities and differences on the basis of gender and ethnicity in an imagined Swedish space, but also in more local spaces, have been central to an understanding of the phenomena studied in the thesis, given that at the core of a policy of integration lie differences that need to be integrated. The theoretical points of departure in the thesis are the ideas of Henri Lefebvre regarding the production of space, which are combined with theories inspired by gender theory and phenomenology to illustrate the individual and physical aspects of the process. A model of the complexity of creating spatiality is devised from this theoretical basis and is used throughout the thesis both as an analytical tool and as an instrument for creating structure. On the basis of the study it is concluded that integration may be likened to a space of similarity, as integration is construed by means of different metaphors as a move from something “outside” to Sweden, as a room to be entered. The policy and practice of integration, as it has so far functioned, is shown to be based on a (dis)similarity paradox in that integration is constructed on a discourse of similarity at the same time as assumptions and constructions of difference are a fundamental point of departure for the policy objectives.

Vor dem Hintergrund einer weiter zusammenrückenden, Grenzen verschiebenden und globalisierten Welt ist grundlegend zu fragen, inwieweit in Theorie und Praxis von einem Anpassungsprozess einer Minderheit an die Mehrheitsgesellschaft gesprochen werden kann. Ein zunehmender gesellschaftlicher, medialer und politischer Diskurs über die (Des-)Integration der türkischen Migrant*innen in der Bundesrepublik Deutschland ist seit dem Putschversuch des türkischen Militärs im April 2017 zu beobachten gewesen. Im Zuge dieser Debatten offenbaren sich zahlreiche Deutungen und Auffassungen über den Integrationsbegriff, welcher zuweilen als ein einseitiger Anpassungsprozess einer definierten Gruppe an die jeweils andere interpretiert und kommuniziert wird. Nicht zuletzt hatte diese Lesart konkrete Auswirkungen auf die politischen „Integrationsmaßnahmen“. Allerdings zeigen diverse Studien, dass die türkischen Migrant*innen bereits als gut integriert gelten. Die Diskrepanz zwischen diesen Realitäten führt in der vorliegenden Arbeit zu einer Kontroverse, die den Integrationsbegriff historisch aufarbeitet, hinterfragt und eine Alternative für die analytische Auseinandersetzung anbietet.:I. Abkürzungsverzeichnis 5 II. Tabellenverzeichnis 7 1 Integration im Diskurs – eine Einführung 9 2 Bedeutungsebenen zwischen Integration und Assimilation 13 2.1 Integration im Forschungsdiskurs 13 2.1.1 Zwischen Integrations- und Assimilationstheorie 14 2.1.2 Dimensionen, Formen und Indikatoren in der Systemintegration 18 2.2 Integrationspolitik und gesellschaftliche Debatten 23 2.2.1 Genealogie des politischen Integrationsbegriffes 23 2.2.2 Grundzüge der deutschen Integrationspolitik 25 2.3 Das Spannungsverhältnis von Segregation und Integration 27 2.4 Zur Kritik am Integrations- und Assimilationsbegriff 30 3 Transnationalität und Integration 35 3.1 Transnationalität als Antwort auf etablierte soziologische Integrationsdiskurse 35 3.2 Das Verhältnis von Transnationalität und Integration 37 3.3 Zwischenfazit: Return of Assimilation? 40 4 Das soziale Kapital 45 4.1 Theoretische Grundlagen 45 4.1.1 Mikroanalytischer Zugang 45 4.1.2 Makroanalytischer Zugang 46 4.1.3 Resümee 47 4.2 Grundvoraussetzungen für die Schaffung von Sozialkapital 48 4.2.1 Die soziale Beziehung 48 4.2.2 Die soziale Beziehung und das Netzwerk 49 4.2.3 Kontextualität des Sozialkapitals 50 4.2.4 Kritik am Sozialkapitalkonzept 52 4.3 Dimensionen des Sozialkapitals 52 4.3.1 Beziehungskapital 52 4.3.2 Systemkapital 54 5 Die Rolle des Sozialkapitals auf die ‚Inklusion‘ im Kontext der Transnationalität 57 5.1 Transnationalität und Sozialkapital 57 5.2 Zur Bedeutung von Netzwerken 59 5.2.1 Verwandtennetzwerke 59 5.2.2 Freundesnetzwerke 62 5.2.3 Gesellschaftliche Partizipation 64 5.2.4 Transnationale Beziehungsnetzwerke 66 6 Schlussfolgerung 71 Literatur- und Quellenverzeichnis 75

Integration is a hot topic in our society today and we have a greater influence of other religious beliefs than ever before. As Swedish society grows with influences from other cultures to a greater extent, the Swedish political agenda focuses more and more on integration. I perceive working for integration in a multicultural society as something of a balancing act on the framework of laws and regulations that we must comply to with in Sweden. For example, according to the Freedom of Religion Act, we all have the right to practice religion and believe what we want, while the law also gives us the right to refrain from having a religious belief. Following, interpreting, and considering the Freedom of Religion Act can sometimes be complex, as religion has many definitions and in many cases is so much more than just a belief. In many cases, a person's identity and cultural background are strongly influenced by religious traditions and moral positions. The purpose of my study is to widen the knowledge about the relation between integration and freedom of religion by investigating how the political integration agenda works together with the Freedom of Religion Act. This have I tried to achieve through a discursive analysis of motions of the Swedish Riksdag.  Three questions are posed to guide the study: Do the motions highlight religion as a factor to be considered in connection with the political integration work? Do the motions present religion as inner faith or something more cultural and/or identity-based? Are the proposed integration policy measures compatible with the Freedom of Religion Act? I have found in my study that the integration policy is compatible with religious freedom on certain levels. On which levels and to what extent it differs between the various parties, as well as on how to define religion and religious freedom. / Syftet med min studie är att fördjupa kunskaperna kring relationerna mellan integration och religionsfrihet utifrån hur diskursen i politiska motioner utspelar sig. Såväl integration som religionsfrihet är två debatterade ämnen och jag vill med min studie se om dessa är förenliga med varandra. Denna studie är utförd med diskursanalys utav 33 riksdagsmotioner inlämnade under perioderna 21/22 samt 22/23 som berör integration och religionsfrihet eller integration och religion. Resultatet av min analys har jag nått genom att som utgång använda mig av diskursteorin och dess begrepp. Analysen har sedan legat till grund för att genom diskussion finna svar på om det integrationspolitiska arbetet som framställs i motionerna är förenligt med lagen om religionsfrihet. Jag har i min studie funnit att man i politiska motioner artikulerar religion i samband med integration samt att integrationspolitiken på vissa plan är förenlig med lagen om religionsfriheten. På vilka plan och i vilken utsträckning den är det skiljer sig åt mellan de olika partierna samt på hur man definierar religion och religionsfrihet.

Den här studien undersöker vilka diskurser om språk kopplat till integration och invandring som framträder på Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas webbplatser under insamlingsperioden 2018 och 2019. Studiens syfte är att analysera vilka problemrepresentationer och språkideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas diskurser. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser som är centrala, vilka språkideologiska föreställningar som genomsyrar diskurserna och vilken bild av `invandrare` och nyanlända som förmedlas genom partiernas problemrepresentationer. Centrala begrepp är transitivitet och språkideologi, vilka analyseras med kritisk diskursanalys. Metodologiskt används flera kompletterande verktyg för analys och strukturering av material, främst Carol Bacchis WPR-ansats, `Whats the problem represented to be?`. Även begreppen begreppsliga metaforer och lexikala oppositioner används för att vidga begreppsapparaten. Genom analys har fem framträdande diskurskategorier identifierats: Ineffektiva `invandrare` och nyanlända, Språket som nyckel, I Sverige talar vi svenska, Krav som lösning, och Godtycklig och ineffektiv språkutbildning. I dessa diskurser om språk kopplat till integration och invandring framträder en negativ bild av `invandrare` och nyanlända, där de görs ansvariga för en rad olika problem särskilt kopplat till sin egen integrationsprocess. Denna grupp framställs på flera sätt som ineffektiv genom att ha för låg aktivitetsnivå, vara för dålig på att lära sig svenska, inte tillräckligt snabbt lär sig svenska för att i förlängningen bli anställningsbar och få jobb, som någon som lever på bidrag och som inte gör tillräckligt för att bidra till sin egen integrationsprocess. Detta främst genom otillräckliga ansträngningar att skaffa sig språkkunskaper. Genom denna framställning framträder även en tydlig kontrast genom det lexikala oppositionsparet `vi och de`, där `vi`, Sverige/värdsamhället framhävs positivt i motsats till `de`, `invandrarna` och de nyanlända som undermineras. Vidare visar en del av studiens resultat att språket ses som det främsta verktyget för att uppnå integration i form av att skaffa sig arbete och bidra till samhället. Den språkideologiska ingången visar hur det verkar råda en slags enspråkighetsnorm där det svenska språkets status höjs på bekostnad av andra språktillgångars värde. Analysen har även kommit fram till att de lösningar som partierna presenterar för är av kravkaraktär riktat till den enskilde individen. Det fanns även en diskurs som handlade om att den språkutbildning som bedrivs idag inte är tillräcklig, denna linje förde främst Sverigedemokraterna.

<p>Today, Sweden is to be regarded as a country formed by the influences and effects of immigration. The government is considering integration as a process aimed to influent all forms of welfare politics and as a project working both at an individual and at a social level. The aims of integration policies are to guarantee equal rights and opportunities, to form a public community characterized by diversity, and to mobilize all citizens to participate in and to be jointly responsible for a social development characterized by mutual respect and tolerance. During the Swedish election campaign of 2002, integration policies became one of the most reported and discussed political questions in the media. </p><p>The aim of this essay is to study and analyze discursive statements on integration policies made by politicians during this election campaign. The method applied for this task is critical discourse analysis. The empirical ground consists of currently relevant political documents together with articles from Sweden’s four largest daily newspapers. The theoretical framework consists of knowledge of social constructivism, philosophy of language, democracy, Governmentality, media and postcolonialism together with knowledge of fields of tension within the field of integration policies itself. </p><p>In this essay, the conclusion of integration policies is that it ought to be looked upon as a project of normalization. In this project, a subject of integration policies is constituted and made conscious of its unlikeness; objectives of a good life are formulated and a career for succeeding with the objectives is ascribed to the subject; and relations between the subject and other operators are being disciplined.</p>

Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och interorganisatorisk samverkan har på lokala integrationsprogram inom det svenska flyktingmottagandet. Fokus ligger på att studera hur organisationer på lokal nivå förhåller sig till ett institutionellt förändringstryck om att etablera ett interorganisatoriskt och arbetsmarknadsinriktat program. Syftet är också att bidra till den teoretiska förståelsen av ”governancemisslyckanden” och den mångfald av processer som styrning genom icke-tvingande mekanismer och decentraliserat beslutsfattande kan ge upphov till på lokal nivå. Den empiriska studien bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och andra aktörer på olika nivåer inom integrationsområdet. Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete har genomförts i fyra kommuner. Avhandlingen visar att styrningen baserad på icke-tvingande mekanismer hade svårt att få genomslag när den stod i konflikt med etablerade arbetssätt och professionella normer. Den har också inneburit vaga och svårförenliga riktlinjer för arbetet på lokal nivå. Inom det lokala flyktingmottagandet har utvecklingsarbetet karaktäriserats av erfarenhetsutbyte, jämförelser och en vilja till gemensamt lärande inom ramen för professionella nätvek. Denna typ av samverkan har bidragit till ökad likformighet, eller isomorfism, inom de lokala insatserna, vilket står i kontrast till målet om ett mer differentierat och flexibelt program. / This thesis examines the impact and significance of governance and inter-organizational collaboration in the policy area of local refugee reception and immigrant integration in Sweden. The study focuses on how local actors respond to institutional pressures to engage in collaborative efforts in order to make service provision more differentiated and more orientated towards employment. The aim also is to contribute to the theoretical understanding of ‘governance failure’ and the multiplicity of outcomes that are possible when non-coercive mechanisms are applied rather than formal ‘command-and-control’. The empirical study is based on interviews with representatives from agencies involved at different levels. At the local level, case studies of integration programme development were carried out in four municipalities. The analysis shows that the governance strategies, based on non-coercive mechanisms, had a limited significance because they were in conflict with professional norms and practices at the local level of service provision. They also failed to provide more detailed guidance on how the differentiated services should be realized in practice. Instead, programme development at the local level was characterized by collaborative learning and imitation in professional networks, or ‘communities of practice’. This type of collaboration contributed to processes of increased homogenization, or isomorphism, which stands in contrast to the goal of a more de-standardized and flexible programme.

Avhandlingen belyser vad som hänt i svensk integrationspolitik sedan etableringsreformen genomfördes 2010 och ansvaret för flyktingmottagandet överfördes till Arbetsförmedlingen. Utöver förändringen som Arbetsförmedlingens ansvar innebar medförde reformen också ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt andra genomgripande organisatoriska förändringar. I fokus står aktörer som på olika sätt har makt att påverka hur integrationspolitiken görs i praktiken. Studien analyserar vad som händer när privata företag bedriver arbetsförmedlande verksamheter där ersättningen kopplas till uppnådda resultat. Vidare analyseras betydelsen av ”svenskhet” i görandet av integrationspolitik. Avhandlingen är etnografisk och det empiriska materialet består av intervjuer och observationer med individer som arbetar på arbetsförmedlingskontor, som etableringslotsar samt samhällskommunikatörer på utbildningsföretag. Genom att syntetisera teorier om gatubyråkratier med en intersektionell ansats visar avhandlingen att görandet av integrationspolitik också är ett görande av ojämlikheter som grundas i stereotypa bilder av ”svenskhet” och ”invandrarskap”. Studien visar vidare hur föreställningen om Sverige som jämställd nation påverkar hur politiken görs. I analysen framkommer att de strategier som arbetsförmedlarna utvecklar för att hantera de krav som ställs på dem, i form av aktivering och resultat, inte leder till att de nyanlända kommer närmare arbetsmarknaden. Studien visar även att privata företag prioriterar resultat, lönsamhet och satsar på de nyanlända som de lättast kan nå resultat med. / This dissertation examines how Swedish integration politics have been affected by the Establishment Reform 2010 and the transfer of responsibility for refugee reception to the Swedish Employment Service. In addition to the changes wrought by the transfer of responsibility, the reform also brought an increase in market orientation, the implementation of systems of choice, a conditional activation policy and other fundamental organizational changes. The focus is on actors who, in different ways, have the power to influence how integration policy work is done in practice. The study analyzes what happens when private companies run employment service activities where financial support is contingent upon results, as well as the significance of “Swedishness” in the shaping of integration policy. The dissertation is an ethnographic one, and the empirical materials consist of interviews with and observations of individuals who work as employment service officials, establishment pilots, and civic orientation guides. By synthesizing theories on street-level bureaucracies with an intersectional approach, the dissertation shows that the making of integration policy is also a making of inequalities which are based on stereotypical images of “Swedishness” and “immigranthood”. Moreover, the study shows how policy-making is influenced by the perception of Sweden being a gender-equal nation. The analysis makes it clear that the strategies developed by the employment service officials, in order to live up to the requirements imposed upon them regarding activation and results, do not lead to newly arrived immigrants getting closer to entering the labour market. The study also shows that private companies prioritize results and profitability, and focus on the new arrivals with whom they can easiest attain results.

Studien handlar om immigration i en landsbygdskommun och syftar till att belysa platsens betydelse för integration och etablering med särskilt fokus på landsbygdsspecifika förhållanden. Studien är gjord i Ragunda kommun i Jämtland, en av Sveriges till befolkningen minsta kommuner. 2017 var Ragunda en av de 10 kommuner som tog emot störst andel nyanlända i förhållande till folkmängd. I studien undersöks hur invandrade personer upplever att anlända och bo på en mindre ort, hur man betraktar platsens möjligheter och hinder och hur man resonerar kring en framtid på orten. Vidare undersöks vilken betydelse de lokala demografiska utmaningarna har i förhållande till hur immigrationen betraktas i kommunen. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av 15 intervjuer och kompletterande observationer. Fenomenologi är det främsta teoretiska perspektiv som inspirerat analyserna. Flertalet av de invandrade informanterna har tidigare bott i miljonstäder och omställningen till att bo i en landsbygdsmiljö har handlat om att ”omvänja” sig till en ny livsstil i både materiella och immateriella aspekter. Särpräglande för integration i landsbygd tycks vara att det är förhållandevis lätt att bli en del av en ytlig social ortsgemenskap. Man erkänner och bekräftar varandra genom ”hejande” när man möts på orten och håller koll på varandra i ett samhälle där ”alla känner alla”. Däremot tycks avsaknaden av mötesplatser där ytliga sociala kontakter kan omsättas till samtal och sedermera vänskap upplevas som en brist i det lokala samhället. Samhällets etableringsinsatser syftar till att ge nyanlända invånare ett grundläggande språk och orientering i samhället och arbetsmarknaden. Verklig integration är dock relationell och kräver att samhällets invånare möts i sociala relationer. Flera informanter har utvecklat strategier för att skapa interaktioner med den etablerade lokalbefolkningen och på så vis förbättra sina möjligheter att utveckla språk och ett lokalt socialt nätverk. Den lokala arbetsmarknaden upplevs begränsad och betraktas som en utmaning för nya invånare att långsiktigt stanna kvar i kommunen. Flertalet informanter uppger att arbete är den viktigaste förutsättningen för att bo kvar i framtiden. De invandrade informanternas känsla inför platsen varierar mellan att den anses vara ”en plats utan potential” och ”världens bästa by”. De allra flesta lyfter dock fram såväl positiva som negativa aspekter av landsbygdens förutsättningar, vilket påverkar deras trivsel och framtidsförhoppningar på platsen. / The study is about immigration in a rural municipality and aims to highlight the importance of the site for integration and establishment with particular focus on rural-specific conditions. The study was conducted in the small municipality Ragunda in Jämtland. In 2017, Ragunda was one of the 10 municipalities in Sweden that received the largest proportion of refugees with resident permit in relation to population. The study examines how immigrants experience arriving and living in a small, rural site, how they consider the opportunities and obstacles of the place, and how they consider a future in the region. Furthermore, the significance of local demographic challenges in relation to how immigration is considered in the municipality is investigated. The study is qualitative and the empirical material consists of 15 interviews and additional observations. Phenomenology is the main theoretical perspective that inspired the analyzes. Most immigrant informants have previously lived in million cities and the transition to living in a rural environment has also been a "transforming" into a new lifestyle in both material and immaterial aspects. Particular for integration in rural areas seems to be that it is relatively easy to become part of a shallow social community. You acknowledge and confirm each other by greeting when you meet in the streets and keep an eye on each other in a society where "everyone knows everyone". On the other hand, the lack of social meeting spots seems to make shallow social contacts hard to transform into conversation and subsequently friendship and that is perceived as a shortcoming in the local society. The society’s establishment efforts aim at giving immigrants a basic language and orientation in the society and the labor market. Real integration, however, is relational and requires residents to meet in social relations. Several informants have developed strategies to create interactions with the established locals and thus improve their opportunities for developing language ​​and a local social network. The local labor market is perceived to be limited and is considered a challenge for new residents to stay in the municipality for a long time. Most informants state that work is the most important condition for staying in the region in the future. The attitude towards the place varies between being considered "a place without potential" and "the best village in the world". However, most people highlight both positive and negative aspects of rural conditions that affects their well-being and future hopes in the region.