<p>Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte. </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur tre olika myndigheter implementerat integrationspolitiken samt hur de uppfattar styrningen och direktiven från regering och riksdag. Metoden som används för att uppnå syftet är kvalitativ fallstudie av myndigheterna SMHI, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket. Kärnan i materialet utgörs av djupintervjuer med ansvariga tillämpare samt mångfaldsplanerna hos respektive myndighet. Som teoretisk grund finns förhållandet mellan stat och förvaltning samt teorier kring policyprocess och implementering. </p><p>I slutsatserna konstateras det att policyprocessen för det studerade området bör betraktas som ett växelspel mellan i första hand policyformulerare samt implementerare. En viktig roll spelar även exempelvis integrationsverket för utvärdering och återföring. I det empiriska materialet har det dock inte hittats något aktivt samspel mellan utvärderare och implementerare. Faktorer som har spelat en viktig roll för myndigheternas arbete är istället politiska, administrativa samt samhälleliga. De politiska besluten ligger till grund för arbetet hos respektive myndighet. Ansvariga tillämpare har hela tiden utgått ifrån de centralt fattade besluten. Hur arbetet sedan har utformats beror till största delen på traditioner och etablerad struktur inom myndigheten. De samhälleliga attityderna har slutligen underlättat arbetet då begrepp som mångfald och integration har blivit vanligt förekommande och mer accepterade i samhället liksom på arbetsplatsen. </p><p>De ansvariga tillämparna inom respektive myndighet uppfattar styrningen som bra. De anser i vart fall inte att någon annan typ av styrning skulle vara bättre. Kritik finns dock mot den vaga definitionen av begreppet mångfald vilket hos två av myndigheterna har gjort att mål om ökad mångfald har tagits bort. Detta för att man helt enkelt inte vet vad som ska mätas. En positiv aspekt av detta är dock att personalen inom myndigheterna tvingats till diskussion om hur begreppet ska tolkas vilket underlättat arbetets förankring. </p><p>Slutsatserna kring den statliga styrningen inom området för myndigheters arbete för ökad etnisk mångfald är att direktiven är väldigt allmänt formulerade vilket lämnar fältet öppet för ett agerande utifrån egna förutsättningar. Det här har dock gjort att det i mångfaldsplanerna formulerats relativt vaga och allmänt hållna mål. En konkretisering kring begreppet mångfald och vad det innebär rekommenderas därför då en viktig del för en lyckad implementering är förståelse av de mål som ska uppnås.</p>

Die Zuwanderung und der Integration von Zuwanderern aus den GUS-Staaten in Deutschland ist eine bedeutsame politische und rechtliche Thematik. Diese Thematik ist in Deutschland bisher noch wenig untersucht und nur in Teilbereichen bearbeitet. Deshalb untersucht das vorgestellte Werk folgende Fragen und Aspekte: Analyse der Zuwanderung aus den GUS-Staaten; Darstellung von Zuwanderungsgruppen aus den GUS-Staaten und ihres rechtlichen Status; die Wellen der Zuwanderung anhand der Zuwanderer aus den GUS-Staaten, einschließlich (Spät)Aussiedlern und jüdische Zuwanderern, tschetschenischen Asylsuchenden, Familienangehörige, Studierende, qualifizierte Arbeitskrafte usw., Analyse der Integrationsprogramme und Integrationsmaßnahmen für die Zuwanderer aus den GUS-Staaten; Darstellung der Integrationschancen und Integrationshemmnisse am Beispiel der Zuwanderer aus den GUS-Staaten, einschließlich das Recht auf Annerkennung der akademischen und beruflichen Qualifikation, das Recht auf Arbeit u.a., die russischen Rückkehr- und (Reintegrations-) Programme für die im Bundesgebiet lebenden Zuwanderer aus den GUS-Staaten – ihre Analyse und Bewertung. Eine weitere Besonderheit der Veröffentlichung besteht darin, dass die Autorin Ihre wissenschaftlichen Ausführungen zur rechtlichen Stellung der GUS-Zuwanderer und zu den Erfolgen bei ihrer Integration, aber auch zu den Integrationshemmnissen und Integrationsproblemen auf eine soziologische Befragung von Zuwanderern aus den GUS-Staaten in den Ländern Brandenburg und Berlin stützt. Die empirische Untersuchung bezieht sich auf den Zeitraum 1991 bis 2009. / The present edition is given the complex analysis of the legal-political and juridical problems connected Russian-speaking immigrants from the CIS-countries. The flows of migration from the post-soviet territories to Germany, classification of these flows, characterised as emigrants, Jewish immigrants, family members, students, and qualified specialists, etc., their legal status - the rights, freedoms and duties, the cultural and linguistic integration, incl. the recognition of the professional and academic qualification, unemployment, the infringement of their other rights are in a case study. The given paper lean results of the empirical research of 2009 in Berlin and Brandenburg.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ”Utanförskap” och ”mångfald” upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen. Beskrivningar av utanförskapet upprättar skillnad bl.a. genom kategoriseringar av ”utrikes födda” och ”inrikes födda”. I uppsatsen visas även hur vägen in i samhället villkoras, styr och medför krav på individer. Diskriminering på arbetsmarknaden framställs i materialet som ett avvikande beteende på individnivå. Studien visar även på hur en gemensam värdegrund organiseras som vägen mot sammanhållning och ordning. Sammantaget skapas i integrationspolitiken skillnad på olika nivåer samtidigt som utplånandet av skillnaden eftersträvas.

The purpose of this essay is to examine the Swedish governments discourse on integration of immigrants and thereby examine what social reality it constructs. The aim is to examine how integration and immigrants are constructed within the discourse. The method and theory being used in this essay is discourse theory. As a methodological instrument we use the policy on functional impairment as a comparison. The material being analyzed in this essay is political documents on the strategy on integration policy and the strategy on the policy of functional impairment. The main conclusions of the study are that immigrants are constructed as a homogenous group and immigrants are being discursively separated from the majority society. Social exclusion serves as an identity within the discourse. Another main conclusion is that integration is connected to labour and firstly constructed as labour market policy within the discourse. Integration is also related to social exclusion. The government often uses the term social exclusion instead of the term integration. The comparison with the policy on functional impairment serves as a possible alterative way of understanding integration and identity.

This study deals with the concept of ’integration’. Starting from the concept of reality as socially and linguistically constructed, it is an attempt to see how lingual constructions and perceptions affect the official structures of society and vice versa. The main purpose is to compare the different meanings integration has in a sociological context and in a political one. Further, the purpose is to see how the relationship between the sociological and political concepts affects the integrational work in the Swedish County Administrative Boards, and which consequences these effects might have. The study is carried out with ethnographic methods, i.e. participant observation and textual analysis, in a specific County Administrative Board, focusing mainly on its policy and strategy for integrational work. The results are that the main differences between the sociological and political definitions of integration lie in their extent of meanings. The sociological definitions contain many different meanings which sometimes contradict each other. The political ones however are more fixed and limited in their scope. The goal of the integrational politics is not always clear and this affects the practical work. Other problems are that the political as well as practical integrational definitions are limited to certain groups during certain conditions. The consequences of these problems can be that certain groups are left out of the integrational process, that some of the factors of integration are neglected and that immigrants, being the designated group in need of integration, are stigmatized.

Utbildning skapar de grundläggande förutsättningarna för invandrare att integreras ekonomiskt och socialt i ett samhälle. Denna uppsats undersöker vilken roll integrationspolitisk inriktning  har i integrationsprocessen inom utbildning genom att jämföra två länder där frågan om integration ständigt är aktuell, Sverige och Australien. Studien följer en mest-lika design som bygger på att Sverige och Australien antas vara mycket lika vad gäller integrationspolitiken inom utbildning men trots detta påvisar olika integrationsutfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i ländernas integrationspolitiska inriktning som kan tänkas förklara de olika integrationsutfallen. Som metod för att fullgöra syftet används både kvalitativ textanalys och intervjuer. Uppsatsen når slutsatsen att Australien i en högre grad en Sverige tycks fokusera på integrationspolitik avseende interkulturellt lärande och att detta i sin tur utgör en möjlig förklaring till att Australien påvisar bättre integrationsutfall än Sverige.

The purpose of this study is to investigate the pandemic's impact on integration policy based on lived experiences from Bäckby, Västerås and Vivalla, Örebro. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge of the challenges for integration policy in vulnerable areas. This thesis will analyze how the pandemic has affected the possibilities to achieve the goals of the integration policy in these areas. The research will be carried out through qualitative research methods using semi-structured interviews with eight different respondents. These eight respondents share their lived experiences of living in a vulnerable area during the pandemic.  Ruth Lister's theory of citizenship is used as an analytical tool and the interview questions are designed based on her four theoretical criteria for citizenship: justice, self-determination, recognition and solidarity. The national integration goal strives for equal rights and opportunities regardless of ethnic and cultural background. The results of the study show that the residents of Bäckby and Vivalla experienced difficulties due to factors such as language barriers, lack of information and prejudices, which resulted in the residents lacking support from the authorities during the time of the pandemic. The conclusion is that the pandemic has an impact on integration policies since the rights and opportunities of individuals have been neglected during the crisis.

The aim of this study was to describe, analyze, and compare the Social Democratic Party’s, the Moderate Party’s and the Sweden Democratic Party’s integration policy’s and their change in the 21st century. The study was conducted with a qualitative text analysis focusing on content analysis of the parties’ policy documents. In order to investigate changes in the parties’ integrations policy, Marie Demker’s ideological analysis methodology was used. Through the ideology analysis, the parties reality image, strategy and utopia, regarding the integration policy appeared. The theorethical basis of the essay is based on the concepts of assimilation, integration and diversity. The final result shows that the parties integration policies has changed, but surpricingly little. All parties have a similar process of change, where the reality image and the utopia were almost the same, while the strategy has gone from general measures to concrete measures. The result also shows that the Social Democrats and the Moderates integration policies have many similarities, while the Sweden Democrats integration policy is different.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself. If you feel like a Swedish person you more likely experience a mix of relationships but if you feel like an immigrant you feel like there’s a big division between both groups. Another conclusion is that the youth wants to be involved in the process of making their surrounding social integrated.

<p>I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.</p>