No description available.

Den svenska skolan har upplevt en ökad andel nyanlända elever i undervisningen vilket ställer krav på inkludering av de nyanlända eleverna. Denna studie avser att öka förståelsen för inkluderingsproblematiken av nyanlända elever i årskurs 7-9 i ämnet idrott och hälsa. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa. I intervjuerna framkom det att inkludering enligt lärarna var att de nyanlända eleverna ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. I lärarnas utsagor framkom även att lärarna både använder sig av integrerande och inkluderande undervisning. Bland de strategier som lärarna sade sig använda för att lyckas med inkludering av de nyanlända eleverna, var det att behandla de nyanlända eleverna som alla andra elever samt att använda övningar och aktiviteter som kan genomföras parvis och i grupp.

AbstractJärvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola.I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad. Arbetet består i att ta reda på vilka sociala konstruktioner som finns om integreringen, samt vilka diskurser som kan identifieras gällande integreringen. Den textanalys som arbetet är baserat på är Faircloughs kritiska diskursanalys. Arbetet avser att först och främst analysera studier och avhandlingar, men även en del andra skrifter finns med i analysen. Citaten har valts efter relevans och förmåga att belysa diskurserna. I arbetet drogs slutsatsen att skolan har gjort stora vinster, på bekostnad av fritidshemmet, där negativa förändringar, både ekonomiska och pedagogiska, har blivit följden av integreringen.

Syftet med denna uppsats är att skildra inkluderingsarbetet på två grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals åsikter i frågan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker också definiera de båda begreppen och ge en tillbakablick på hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan.Vi har intervjuat ett antal lärare och skolledare som på olika sätt är berörda av grundsärskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser på inkluderingsarbetet.Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men våra respondenter upplever att delaktighet är väldigt viktigt. Det saknas också samstämmighet kring innebörden av begreppet inkludering.I arbetet diskuteras huruvida det är möjligt för skolan att få en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det är att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas.

Syftet med följande arbete är att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgång förlagd i grundskola jämfört med i särskola. Därigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjälp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att få fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att såväl lärande-, kamratsituation som trivsel växelverkar vid uppnående av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förändring i samband med att de började i grundsärskoleklass. Samtliga elever uppfattade lärandesituationen där som bättre.

Sverige har tagit emot massor av flyktingar varav många av dessa är familjer, men även ensamkommande barn. Barnfamiljerna har blivit erbjudna förskoleplatser i mån av plats. Trycket är högt och det är många barn som väntar i kö. De som fått plats får tar del av hur den svenska förskolan fungerar och dess verksamhet. Studien som är gjord på en förskola i Skåne har studerat hur förskolan mottager flyktingbarnen. Studien utgår från intervjuer som görs på förskolan där frågor ställts och pedagogerna svarar. Pedagogerna finns nära till hands på bästa möjliga sätt, de är som ett nav för familjerna där man försöker besvara frågor mellan himmel och jord. Många av barnen har familjemedlemmar kvar i hemlandet vilket gör att pedagogerna blir ett fysiskt stöd genom närhet och omsorg för de behövande barnen. Studien analyserar pedagogernas upplevelser och berättar hur pedagogerna gör för att hjälpa barnen att komma på rätt spår , från introduktionsförskola till en vanlig förskola. / Sweden has received plenty of refugees, of which many of these are families, but also unaccompanied children. Children's families have been offered pre-school places subject to availability. The pressure is high and there are many children waiting in line. The receiving site must take note of how the Swedish preschool works and its activities. The study is made in a kindergarten in southern Sweden have been studying how preschool receives refugee children. The study is based on interviews conducted at the preschool where the questions asked and the teachers responsible. Educators are close at hand in the best possible way, they are like a hub for families where one tries to answer questions between heaven and earth. Many of the children have family members left at home, which means that teachers will be physically supported by the closeness and care for the needy children. The study analyzes the teachers' experiences and tells how educators are doing to help kids get on track, from the introduction kindergarten to a regular kindergarten

Nyanlända barns mottagande i skolan framhålls som ett bristfälligt forskningsområde (Bunar, 2015). Ämnet är av högaktuell relevans för att alla barn i svensk skola och fritidshem ska ha likvärdiga förutsättningar. Mot bakgrund av ett bristfälligt forskningsområde och barns likvärdighet, har vi motiverats till att undersöka hur det arbetas med nyanlända barn på fritidshemmet. Vi vill undersöka arbetet både ur skolledares och pedagogers perspektiv samt hur svenska som andraspråkslärares kompetens kan användas på fritidshemmet. Vi har vidare haft som syfte att undersöka nyanlända barns egna uppfattningar av fritidshemmet, samt hur makt och hierarkier framträder i barn och vuxnas samspel på fritidshemmet.Studiens teoretiska angreppssätt innefattar ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv, men också teorier om maktordningar, hierarkier samt sociala fält och sociala band. Studien utgick ifrån en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder.Sammantaget visar studien att skolledares och pedagogers idéer många gånger tenderar att stanna som tankar och inte etableras i verksamheten. Dock framhålls välutvecklad kartläggning av det nyanlända barnets kunskaper, kulturell mix bland personalen och erfarenhetsutbyten som möjliga metoder för integrering. Pedagoger i studien lyfter fram praktisk-estetiska verktyg och aktiviteter som möjliga metoder för att gynna relationsskapande och språkutveckling. Huruvida makt och hierarkier blir påtagligt mellan nyanlända barn och andra barn, kan delvis bero på pedagogers inställning till barnen, men också deras erfarenheter av nyanlända. De nyanlända barnen framhåller trivsel, kamratskap och god variation av aktiviteter på fritidshemmet.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är:•Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras?•Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk?•Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet?Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning. I resultatet av undersökningen framgår hur lärarna ser på sin svenskundervisning och om denna undervisning är anpassad efter elever med annat modersmål än svenska.

Integrering av nyanlända barn på förskolan / Integration of newly arrived children in preschool

SammanfattningVi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. Utifrån relevant forsking och vår empiri, bestående av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vår text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har påverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna säger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i våra observationer att klassrummen oftast används av lärare och ”fritids” får hålla till godo med resterande rum. Vi har även utifrån intervjuerna sett att det är viktigt för pedagogerna att lyfta barnets röst och göra dem delaktiga i verksamheten. Även när barnen får vara med och bestämma är det dock pedagogerna som bestämmer ramarna. Dagarnas tema är förutbestämt och tider för mellanmål och när barnen går hem är faktorer som sätter ramar. Vi har även sett utifrån empiri och intervjuer att ett informellt lärande utifrån barnens intressen sker i den undersökta fritidshemsverksamheten. Vilket är något som både pedagogerna och forskare generellt vill lyfta som centralt för fritidshemsverksamheten.