Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan. Alla informanterna upplevde att det fanns ett gott samarbete mellan de båda skolgångarna, men när de sen skulle redogöra hur det samarbetet såg ut så svarade två av tre att alla elever på skolan integrerades vid få tillfällen per läsår. En informants skola hade något mer samarbete och alla tre tycker att det är positivt att elever möts tidigt. Då ser de hur verkligheten ser ut och det blir ett naturligt bemötande. Med hjälp av relevant litteratur har jag analyserat intervjusvaren och kom då fram till att för att uppnå en skola för alla måste skolgången se olik ut för olika elever. Skolgången måste individanpassas och resurserna måste fördelas på ett sätt där de elever som kräver mest också får mest. En av konsekvenserna av en utbildning i särskolan är att eleverna har mycket svårt att komma ikapp kunskapsmässigt vilket leder till att det blir problematiskt om eleven vill vidareutbilda sig och även när eleven, som vuxen, skall söka arbete.

Denna rapport genomgår ett produktutvecklingsarbete för Husqvarna genom ett examensarbete på Jönköpings Tekniska Högskola. Projektet var att integrera ett datainsamlingssytem (H-DAS), Akustisk emissions sensor (AE-sensor) samt en display in i motorsågen 540 iXP. Syftet var att utveckla designlösningar för att kunna integrera mätsystem i motorsågen, systemet ska även klara av motorsågens förhållande samt tilltala Husqvarnas designspråk.   För att veta hur de olika designlösningarna ska se ut, samt var mätsystemen ska placeras, monterades motorsågen isär. Då en display ska integreras synlig för användaren behövdes en bättre bild på vad användaren har för krav på placering av display och en förstudie gjordes på QA-kontoret på Husqvarna. Efter detta kunde en kravspecifikation skapas för de olika designlösningarna.  De krav som finns för arbetet är olika i delområdena som arbetet berör. AE-sensorn har ett krav om placeringen då sensors kräver kontakt med svärdet. H-DAS systemet ska integreras med hjälp av en låda, kravet på lådan är att den skall ha plats för de olika komponenterna som finns i datorinsamlingssystemet (H-DAS). Displayen ska integreras på användargränssnittet, då displayen ska göras synlig är kravet att användaren ser displayen vid användningen.  Resultatet som framkom var att AE-sensorn fick en design som passar de olika krav som den behövde uppfylla, samt att designen blev anpassad för applikationen. Lådan fick lite fler problem genom att utrymmet som hade blivit utvalt var inte tillräckligt stort för alla interna delar, men efter en diskussion med Husqvarna så blev det att endast de nödvändigaste komponenterna i H-DAS systemet blev kvar. Användargränssnittet fick en ny design så det blev möjligt att integrera displayen, utan designändringar hade inte konceptet fått plats på motorsågen. Det slutgiltiga resultatet var att systemet gick att integrera och att alla de frågeställningar som blev ställda blev besvarade. / This rapport works through a product development assignment for Husqvarna through a thesis done at Jönköping’s University. The project was to integrate a data collection system (H-DAS), an acoustic emission sensor (AE-sensor), and a display into the iXP chainsaw. The purpose was to develop a design solution to integrate measurement systems into the chainsaw while also meeting the chainsaw’s requirements and adhering to Husqvarna’s design language. To determine the appearance of the different design solutions and the placement of the measurement systems, the chainsaw was disassembled. Since a display was to be integrated and to be visible to the user, a better understanding of the user’s requirements regarding the display was needed. A preliminary study was conducted at Husqvarna’s QA office. Based on this, a requirement specification could be created for the different design solutions. The requirements for the project vary in the different areas it encompasses. The AE-sensor has a requirement regarding its placement because it needs to have contact with the sword of the chainsaw. The H-DAS system is to be integrated using a box, and one requirement for the box is that it should accommodate the various components of the data collection system (H-DAS). The display should be integrated into the user interface, and the requirement is that the user can see the display during operation. The resulting design for the AE-sensor met the necessary requirements and was adapted for the application. The box encountered some issues as the chosen space was not sufficient for all the internal components. However, after discussing it with Husqvarna, it was decided to retain only the essential components of the H-DAS system. The user interface underwent a redesign to allow for successful integration of the display. Without the design changes the concept would not have fit on the chainsaw. The result was that the system could be successfully integrated, and all the questions that were asked were answered.

<p>This thesis has examined the view on immigrants and their social integration within the Swedish public school system, as represented by the political scene in different types of parliamentary documents and other kinds of governmental publications, from a historical perspective. This historical view begins at the mid 1970’s, when immigration became more of a permanent reality in the Swedish society than previous times, and continues through the following decades to today’s situation.</p><p>The theoretical outlook of this work consists of theories related to integration, with a critical approach to specific pedagogical means by which the normative school separates those pupils that it cannot subdue from the so called ordinary education, and the consequences of this system in relation to the democratic values of the public school. An essential part of the theory is made out by Peder Haugs concepts regarding inclusion and exclusionary forms of social integration.</p><p>The result of the examination shows that the ideas surrounding the integration of the immigrants has been focused on first language, preparational classes and similar solutions, support and compensation, the value of knowledge, cultural diversity/cross-cultural communications and (the Swedish) language.</p><p>In conclusion, the work has tried to put the results of the examination in a broader social perspective, and discussed preparational classes as concept and organization in relation to the idea of inclusion.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?</p><p>Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.</p><p>Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv. Haug menar att dessa segregerande åtgärder leder till att elever särbehandlas med tanke på att eleverna ges olika stöd. De intervjuade specialpedagogerna är dock överens om att specialundervisningen tolkas bäst utifrån ett inkluderande integreringsperspektiv, med tanke på att alla elever oavsett behov, tillhör en klass, och bara under vissa lektioner går i särskilda undervisningsgrupper. Enligt specialpedagogerna är inte specialundervisningen segregerande då det inte förekommer permanenta undervisningsgrupper på skolan. Istället strävar specialpedagogerna tillsammans med andra lärare i skolan att i första hand försöka finna lösningar som inte stänger ut elever från den reguljära klassen. Det inkluderande arbetssättet är därmed det viktigaste målet som alla i skolan försöker eftersträva, men som skolan inte riktigt har uppnått än.</p>

This thesis has examined the view on immigrants and their social integration within the Swedish public school system, as represented by the political scene in different types of parliamentary documents and other kinds of governmental publications, from a historical perspective. This historical view begins at the mid 1970’s, when immigration became more of a permanent reality in the Swedish society than previous times, and continues through the following decades to today’s situation. The theoretical outlook of this work consists of theories related to integration, with a critical approach to specific pedagogical means by which the normative school separates those pupils that it cannot subdue from the so called ordinary education, and the consequences of this system in relation to the democratic values of the public school. An essential part of the theory is made out by Peder Haugs concepts regarding inclusion and exclusionary forms of social integration. The result of the examination shows that the ideas surrounding the integration of the immigrants has been focused on first language, preparational classes and similar solutions, support and compensation, the value of knowledge, cultural diversity/cross-cultural communications and (the Swedish) language. In conclusion, the work has tried to put the results of the examination in a broader social perspective, and discussed preparational classes as concept and organization in relation to the idea of inclusion.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd? Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning. Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv. Haug menar att dessa segregerande åtgärder leder till att elever särbehandlas med tanke på att eleverna ges olika stöd. De intervjuade specialpedagogerna är dock överens om att specialundervisningen tolkas bäst utifrån ett inkluderande integreringsperspektiv, med tanke på att alla elever oavsett behov, tillhör en klass, och bara under vissa lektioner går i särskilda undervisningsgrupper. Enligt specialpedagogerna är inte specialundervisningen segregerande då det inte förekommer permanenta undervisningsgrupper på skolan. Istället strävar specialpedagogerna tillsammans med andra lärare i skolan att i första hand försöka finna lösningar som inte stänger ut elever från den reguljära klassen. Det inkluderande arbetssättet är därmed det viktigaste målet som alla i skolan försöker eftersträva, men som skolan inte riktigt har uppnått än.

En skola för alla är en vision och ledord inom det svenska skolväsendet som syftar på gemenskap och jämlikhet. Trots en skollag som betonar vikten av integrering och där särskiljande lösningar ska undvikas har ett nytt fenomen uppstått under senare år, omvänd integrering. Med omvänd integrering menas att elever från grundskolan integreras och genomför sin skolgång i grundsärskolan. Detta fenomen kallat omvänd integrering är inget som betonas i skollagen dock bär rektorerna det övergripande ansvaret för elevernas skolgång. Denna kvalitativa intervjustudie syftade till att undersöka sex rektorers erfarenheter och resonemang gällande integrering och omvänd integrering. Studien uppmärksammar bland annat rektorernas perspektiv gällande normaliserande och stigmatiserande föreställningar om omvänd integrering samt positiva och negativa effekter av omvänd integrering. Med stöd i Goffmans teoribeskrivning om begreppet stigma, tidigare forskning inom studiens forskningsområde samt insamlad data kunde vi se att det fanns blandade meningar i resonemangen om omvänd integrering. Å ena sidan framkom det att när omvänd integrering användes som en alternativ lösning gjordes det utifrån vad som ansågs vara bäst för eleven. Å andra sidan framkom det att omvänd integrering användes då det fanns brister i grundskolans verksamhet. En upprepande anledning som framkom var verksamhetens bristande kunskaper i att möta elever i behov av särskilt stöd och att skapa en väl differentierad lärmiljö.

För att möta kraven på ständiga förändringar har många företag börjat jobba enligt den iterativa, agila modellen Scrum. Denna modell innefattar bl.a. att praktisera kontinuerlig integrering (CI) där utvecklare regelbundet sammanfogar och testar kod. Målet med projektet är att förenkla denna process hos Epiroc i Örebro, så att berörda parter utnyttjar en gemensam CI-portal. Resultatet av projektet är en fungerande webbapplikation som ger Epirocs utvecklare möjlighet att praktisera CI genom att bygga och testa sin kod samt granska resultat från detta i ett modernt och användarvänligt gränssnitt. Vår uppfattning är att drifttsättningen av produkten kommer bidra till återkoppling från användare angående förbättringar. Övergången till kontinuerlig integrering som arbetsprocess hos Epiroc är inte fulländad, många aspekter av applikationens användningsområde är föränderliga. Stor vikt har därför lagts på applikationens modularitet under utvecklingsprocessen vilket ger utrymme för framtida utveckling av applikationen efter Epirocs behov. I dagsläget kan verktyget användas för att starta och övervaka bygg- och testjobb på en Jenkinsserver, men kan i framtiden få en större roll i Epirocs utvecklingskedja, exempelvis som databashanterare för testkodbasen. / Global technological advances are rapid, with this constant change, the demands on companies ability to adapt their digital products constantly increase when rapid changes are to be welcomed and the pace of production increases. To meet the requirements, many companies have started working according to the iterative, agile model Scrum. Part of this model includes practicing continuous integration (CI) where developers continuously merge and test code. The aim of the project is to simplify this process at Epiroc in Örebro, Sweden, so that interested parties are collaborating through a single CI portal. The end result of the project is a working web application that gives developers the opportunity to practice CI by building and testing their code, and review results from this in a modern and user-friendly interface. Commissioning of the application will contribute to input from the users on improvements. The application is modular, which leaves plenty of room for future development.

Sammanfattning Under en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa. Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag. Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k. Integrationsmodellen, bygger i princip på att viss grundläggande data t.ex. bruttototalarea (BTA) av olika markanvändningar, gatu- och GC-nätets längd, struktur och sammanlänkning, förekomsten av gator med barriär effekter m.m. för aktuellt område samlas in och via sammanvägande kvantifiering sätts i relation till varandra i ett värderosdiagram. Metoden har inom ramen för Trafikverkets rapport prövats på ett handelsområde i Örebro, men någon mer omfattande validering eller tester har ännu inte skett. Här föreliggande arbete syftar till att i brett perspektiv analysera och undersöka integreringsmodellens ansatser och bedömningsgrunder för att förstå och beskriva fysisk strukturell integrering. Detta dels ur ett teoretiskt perspektiv genom jämförelse med andra för stadsplaneringen relevanta förhållningsätt och metoder samt dels i ett praktiskt tillämpningsperspektiv genom tester på principiella förenklade stadsstrukturer samt en fallstudie för ett utvecklingsområde i centrala Kungsbacka. En betydande del av arbetet har även fokuserats till att med dessa validerande tester som grund utarbeta och föreslå kompletteringar och justeringar i modellens beräkningsgrunder. En exemplifierande genomlysning av en representerande vägledning från flera centrala planeringsmyndigheter som Trafik för en attraktiv stad (TRAST) visar att vikten av fysisk strukturell integrering tydligt tas upp och tillskrivs ha en betydelse för den attraktiv hållbarstadsutveckling, samt att dessa frågor kan framhållas som övergripande mål både för den enskilda staden och för samhället i stort. I TRAST i huvudsak beskrivet genom termer som tillgänglighet och närhet. För att ge övergripande förståelse till hur fysisk strukturell integrering kan beskrivas och förstås, samt för att sätta integreringsmodellens förhållningssätt till integreringsbegreppet i ett teoretiskt sammanhang har en översiktlig beskrivning av två andra teorier och metoder även gjorts inom ramen för detta arbete; Space syntax respektive Stephen Marshalls stråkstrukturanalys (inklusive anslutande beskrivningar i publikationen Streets and Patterns.). Space syntax, som idag är en väl etablerad metodik inom bl.a. stadsplanering, analyserar integration med utgångpunkt i de uppfattade rummens samband och förhållande tillvarandra. Marshalls stråkstrukturanalys kan på övergripande plan sägas utgå ifrån gatulänkarnas samt nätverkens (exempelvis gc-nätets) konnektivitet och strategiska kontinuitet.  En övergripande likhet mellan både Marshalls angreppsätt, space syntax och integreringsmodellens förhållningsätt är att ingen av dessa direkt föreskriver en given typ av utformning eller struktur, utan syftar till att genom analyser av visa delkomponenter i staden kunna beskriva vissa egenskaper som bedöms ha betydelse för dess helhet och inneboende kvalitéer. Även om ingen analysmetod ger alla svaren som krävs för att lösa de komplexa frågor som stadsplanering behöver hantera är en gemensam kvalitet hos samtliga av metoderna att de medger kvantitativa analyser och redovisningar av viktiga delfaktorer i stadstrukturens egenskaper samt dessa beståndsdelars konfigurativa (i integreringsmodellen även till viss del även kompositionella) förhållanden till sin omgivning. Dessa analyser kan fungera som viktiga verktyg för att förstå, beskriva och prioritera önskvärda egenskaper utifrån uppsatta mål för det enskilda stadsrummet, för ett delområde eller för staden som helhet.  I här föreliggande arbete konstateras att det ur ett teoretiskt perspektiv kan sägas finnas en relevans både av integreringsmodellen generellt som planeringsverktyg och av ansatsen i dess ingående bedömningsparametrar. De praktiska empiriska testerna inom ramen för detta arbete har visat behov av kompletteringar och justeringar av modellens beräkningsgrunder. Flera justeringar har tagits fram och föreslagits inom ramen för detta arbete. Med dessa justeringar kan på ett övergripande plan analyser enligt integreringsmodellen beskrivas ge tillfredställande utfall i de utförda testerna.  Fortsatta valideringar samt parallella tester med andra sätt att mäta integrering och mätningar av faktiska rörelser bedöms dock behövas för att på ett djupare plan kunna avgöra huruvida höga värden i integreringsprofilens parametarar återspeglar en slags faktisk hög inte-grering med närliggande områden. Samtidigt kan integreringsmodellens ansats att just kvantifiera faktiska fysiska faktorer vara just ett sätt att beskriva en slags faktisk integrering i sig. Avslutningsvis kan det sägas att stads- och samhällsbyggnadsprocesser, och avväganden i dessa, är komplexa och omfattar många sakområden, delar och faktorer. Oavsett vilka metoder eller analysverktyg som används finns alltid en risk för övertolkning eller till ett för stort fokus på resultaten för analysen av vissa delfrågor. Ett holistiskt synsätt är samtidigt avgörande för hur den samlade stadskvalitén och den samlade hållbara stadsutveckling blir. För att möjligöra ett holistiskt synsätt krävs en förståelse för de enskilda beståndsdelarnas egenskaper. Utmaningen och möjligheten ligger just i att utifrån vissa kända försutsättningar kunna synligöra, analysera och redovisa de enskilda beståndsdelarnas egenskaper i relation till övriga delfaktorer för att ge ny kunskap om helheten. Relevanta metoder och beskrivningsverktyg kan, med en medveten situationsanpassad resultattolkning, utgöra ett viktigt delstöd för att göra detta. "Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är mjöligt att med utgångs punkt i det kända producera kunskap om det okända" (Jacopo Zaberella, italiensk filosof från 1500-talet.)

Abstract The purpose of this study was to examine whether non-profit organizations in the form of ethnic associations could contribute to greater political integration of ethnic minorities. tree questions sought to answer the aim of this study: “To see if memberships in ethnical contributed greater political integration and participation in society and politics?” “Have association membership contributed to increased political participation, as well as an increased interest in political issues? “And what measures for increased political participation and greater political integration has been made by the parish of Västerås in recent years? The essay was performed by means of interviews. The results show that a commitment to an ethnic association improves the possibility of integration and increased political interest.