<p>Abstract</p><p>The purpose of my study is to find out how students who are going to special school feel about going to that type of school compared to going to the regular school. I also want to know what they know about integration and a school for all, if they even know about the research that has been done and still is being done. I chose to interview two students to find out what they think about the subject. The two students go to different programs of special school in high school. I chose the method of interviewing because I wanted to get a vivid conversation and to be able to do follow-up questions. (Bryman 2001)</p><p>To find some material to the interviews I also want to find out what researchers and politicians actually mean with the conceptions integration, inclusion and a school for all by reading literature. I want to see if the opinions of the authors are alike, to get a clearer view of what goals they are striving towards.</p><p>The result of my study is a bit different compared to what I have read in the literature. The researchers and authors of the books seem to really believe that inclusion is the best option both in social and learning aspects. The students that took part in my interviews are feeling more content with their school-situation today than they have done before, when they were students in regular schools. They feel that for the first time they get an education where they can take part and make progress. One of the students think that a school for all could work for real and the other student thinks that it looks nice in theory but he can not see it actually work in reality.</p><p>Keywords: special school, integration, inclusion, a school for all.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min studie är att ta reda på hur elever i särskola ställer sig till att gå i särskola jämfört med att gå i vanlig skola. Jag vill också ta reda på vad de vet om integrering och en skola för alla, om de överhuvudtaget vet om att det pågår forskning i ämnet. Jag har använt mig av intervjuer för få en bild av hur det kan upplevas av studenter. Jag gjorde en intervju vardera med två elever som går i gymnasiesärskola på olika program. Jag valde intervjuer för att få ett levande samtal och för att kunna ställa följdfrågor. (Bryman 2001)</p><p>För att få en bakgrund och stoff till mina intervjuer vill jag också ta reda på vad forskare och politiker egentligen menar med olika begrepp som integrering, inkludering och just en skola för alla genom att läsa litteratur. Jag vill se om jag i litteraturen kan hitta likheter mellan betydelserna hos författarna för att kunna få en klarare bild av vad man strävar mot.</p><p>Resultatet jag fick av min undersökning skiljer sig lite från det jag läst i litteraturen. Forskarna verkar vara fast beslutna om att inkludering är det bästa både socialt och undervisningsmässigt. Eleverna jag intervjuade trivs dock bättre i sin skolsituation på särskolan än den de upplevt tidigare under sin skolgång i vanliga grundskolan. De känner också att de för första gången får en undervisning där de kan tillgodogöra sig information och komma framåt i sin utveckling. En av eleverna tror på att en skola för alla kan fungera och den andra tycker att det låter fint i teorin men har svårt att se hur det skulle fungera i praktiken.</p><p>Nyckelord: särskola, integrering (olika nivåer), inkludering, en skola för alla</p>

<p>Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad. De är alla positiva till den integrering som sker i dagsläget. Man kan samtidigt i analysen se att de uttrycker att de inte känner sig delaktiga i till exempel vad gäller materialets utformning och lektionernas upplägg. Den elev i studien som varit delaktig i sin grundskoleklass sedan tredje året upplever jag som delaktig i grundskoleklassen. En av de andra har nyligen fått sin tillhörighet i en grundskoleklass, han har ingen kontakt med sina kompisar på fritiden. Den tredje personen har varit integrerad i sin grundskoleklass sedan fjärde årskursen. Han vill integreras mer. Båda är de positiva till den integrering som sker idag. Studien visar att eleverna är nöjda med den mängd av tid de spenderar i grundskoleklassen, men den mesta tiden är de i grundsärskoleklassen. Studien visar följaktligen att dessa tre elever har minimal delaktighet i grundskoleklassen.</p> / <p>There are some studies about inclusive education, but most studies have been from the view of teachers, principals and the managers. I choose to make my study from the student’s point of view in inclusive education. The purpose with my study was to get knowledge about special school pupils view on inclusive education, and there apprehensions of participation in a ordinary school class. The study includes three interviews with pupils. The pupils perspective have been the focus. Whether the students have experienced participation showed to be various. They are all positive to the integrations they have today. But at the same time they express in the analyses that they do not feel participative, in for example the shape of the material and the lessons. The student in the study who have been included in the ordinary class since the third year in school, seems to feel included. An other student who recently got to belong to an ordinary school class, have no contact with his friends after school. The third student have been included in the ordinary school class since the fourth school year. He wants to be in the class more than he is to day. The study points to the fact that the students feel satisfied with the amount of time they spend in the ordinary class but are in fact spending most of the time in their special class. Thus the study shows minimal inclusion of these three pupils.</p>

<p>På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna. Ämnesintegrerat arbete medför dock betungande administration, både i planerings och i utvärderingsstadiet. Hindren tycks vara djupt rotade i den moderna kursskolans struktur och kan därför kännas svåröverstigliga. För framgångsrik ämnesintegrering krävs tydliga beröringspunkter mellan, samt planerad måluppfyllelse för, samtliga samverkansämnen.</p> / Bilaga på 1 sid. ej med i fulltexten.

<p>The aim of this study was to investigate how disabled pupils feel about school lessons in physical education. Previous studies in the area show that many disabled pupils think that this is a problem. Drawing on data from one-to-one semi-structured interviews with six students in the age of 11-14 years, this study focused on how students with disability cope with their impairments and physical activity in school. The interviewees’ background displays a wide range of sport related activities and besides school the interviewees seem to be engaged in different sports associations on their leisure time. Overall, their experiences of physical education is positive. There was only one pupil who wasn’t satisfied with the set-up around the physical education lessons. The others had good relations to the school lessons. All students also had good relations towards sports in their spare time. They all also had a good relation to their teacher and the other students in their class.</p>

No description available.

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie. Vi intervjuade elva lärare med olika inriktningar och stadier, varav en outbildad, på fem olika skolor. För att få en helhetsbild valde vi att intervjua lärare från årskurs 1-9. Vi presenterar intervjuerna med lärarna var för sig i löpande text eftersom vi anser det bli mer lättförståeligt då. Efter dessa följer en resultatdiskussion där vi bland annat tar upp att alla lärare som vi har intervjuat arbetar, mer eller mindre, integrerat med de olika so-ämnena och att de flesta prövat att arbeta tematiskt. Alla lärarna tycker att geografi är ett mycket viktigt ämne och det dominerar so-undervisningen i de lägre stadierna. Man kan även se att de arbetar mycket med historia. Ämnet samhällskunskap återkommer i nästan alla intervjuer när det gäller aktuella händelser. Det som förvånade oss var hur lite religionsämnet förekom i intervjuerna med lärarna på de lägre stadierna. De flesta lärarna försöker att variera sin undervisning genom att arbeta på olika sätt och att ha olika redovisningsformer. För att skapa ett bra klassrumsklimat säger de flesta att det är viktigt att det är tryggt och lugnt och att man har roligt tillsammans. Arbetet avslutas med en slutdiskussion där vi relaterar litteraturen till intervjuerna och här kan man bland annat se att en likhet är att de tar upp integrering som en viktig del i undervisningen. Här diskuterar vi även våra egna åsikter och hur vi skulle vilja arbeta, bland annat hur viktigt det är att eleverna får en helhet i undervisningen.

Det svenska samhället bygger på demokratiska principer om allas lika rättigheter. I de demokratiska värdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhället. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska människans syn på ett samhälle där alla människor ses som tillgångar till det gemensamma, och där olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera på den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar på tankarna att vi ska skapa ”en skola för alla”, alltså en skola där alla elever ska kunna känna samvaro och deltagande. Jag har i detta arbete skaffa mig ökade kunskaper om integreringen i skolan och fokuserat på vad den lästa litteraturen tagit upp om ämnet. Vad är egentligen integrering? Hur ska man göra för att uppnå en bra integrering? Vad står egentligen olika definitioner för? I den empiriska delen av arbetet har jag valt att undersöka hur integreringen kan se ut i ett specifikt fall samt hur och varför utanförskapet kan återfinnas hos den specifika eleven. Jag har sedan jämfört elevens situation med Barnombudsmannens rapport: Många syns inte men finns ändå.

Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering. För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.

Det övergripande syftet med detta arbete är att få kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av särskilt stöd. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar såväl intervjuer som en enkätundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gått mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spår kvar av en syn där man ser eleven som bärare av problemet vid svårigheter i skolan. Den empiriska delen framhåller att skolans personal många gånger likställer specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsområdet. Intervjuer och enkäter visar också att majoriteten av lärarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering. Resultatet visar på att de politiska intentionerna för skolan inte överensstämmer med den faktiska verkligheten.

No description available.