<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av särskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är:</p><p>•Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av särskoleelever?</p><p>•Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i grundskolan?</p><p>•Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för alla?</p><p>Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor. Dessa delade vi ut till 32 pedagoger som har någon form av erfarenhet av särskoleelever. Analysen har vi gjort med hjälp av SPSS som hjälpmedel. Vi har i SPSS kategoriserat in de olika svaren för att därefter få fram resultatet som vi senare analyserat.</p><p>Resultatet visar att integreringen fungerar olika beroende på hur den integrerade särskoleeleven är som individ. Det går därför inte att fastslå att integreringen enbart är positiv eller negativ för alla. Resultatet visar också att den främsta fördelen vid integrering är att övriga elever får lära sig att olikheter och hänsyn blir naturligt. Integreringen leder till att pedagogen utvecklar sitt arbetssätt då integreringen kräver ett mer individanpassat tankesätt, detta anser många av pedagogerna vara positivt. Negativa aspekter som framkom i resultatet var att vid integrering av särskoleelever drabbas övriga elever av att de får mindre stöd och lärartid.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.</p><p>Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?</p><p>Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?</p><p>Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?</p><p>Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.</p><p>Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.</p><p>Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.</p><p>Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga.</p>

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. </p><p>I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. </p><p>Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie. Vi intervjuade elva lärare med olika inriktningar och stadier, varav en outbildad, på fem olika skolor. För att få en helhetsbild valde vi att intervjua lärare från årskurs 1-9. Vi presenterar intervjuerna med lärarna var för sig i löpande text eftersom vi anser det bli mer lättförståeligt då. Efter dessa följer en resultatdiskussion där vi bland annat tar upp att alla lärare som vi har intervjuat arbetar, mer eller mindre, integrerat med de olika so-ämnena och att de flesta prövat att arbeta tematiskt. Alla lärarna tycker att geografi är ett mycket viktigt ämne och det dominerar so-undervisningen i de lägre stadierna. Man kan även se att de arbetar mycket med historia. Ämnet samhällskunskap återkommer i nästan alla intervjuer när det gäller aktuella händelser. </p><p>Det som förvånade oss var hur lite religionsämnet förekom i intervjuerna med lärarna på de lägre stadierna. De flesta lärarna försöker att variera sin undervisning genom att arbeta på olika sätt och att ha olika redovisningsformer. För att skapa ett bra klassrumsklimat säger de flesta att det är viktigt att det är tryggt och lugnt och att man har roligt tillsammans. Arbetet avslutas med en slutdiskussion där vi relaterar litteraturen till intervjuerna och här kan man bland annat se att en likhet är att de tar upp integrering som en viktig del i undervisningen. Här diskuterar vi även våra egna åsikter och hur vi skulle vilja arbeta, bland annat hur viktigt det är att eleverna får en helhet i undervisningen.</p>

<p>Det svenska samhället bygger på demokratiska principer om allas lika rättigheter. I de demokratiska värdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhället. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska människans syn på ett samhälle där alla människor ses som tillgångar till det gemensamma, och där olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera på den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar på tankarna att vi ska skapa ”en skola för alla”, alltså en skola där alla elever ska kunna känna samvaro och deltagande. Jag har i detta arbete skaffa mig ökade kunskaper om integreringen i skolan och fokuserat på vad den lästa litteraturen tagit upp om ämnet. Vad är egentligen integrering? Hur ska man göra för att uppnå en bra integrering? Vad står egentligen olika definitioner för? I den empiriska delen av arbetet har jag valt att undersöka hur integreringen kan se ut i ett specifikt fall samt hur och varför utanförskapet kan återfinnas hos den specifika eleven. Jag har sedan jämfört elevens situation med Barnombudsmannens rapport: Många syns inte men finns ändå.</p>

<p>I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är det tydligt att</p><p>matematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktärsämnena. En genomgång av</p><p>litteratur i ämnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar att</p><p>skolan har svårt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svårigheterna är störst</p><p>inom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz</p><p>(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken är mycket traditionsbunden</p><p>och ämnesfokuserad. En integrering innebär att undervisningen blir elevfokuserad och att man</p><p>lämnar den traditionella matematikundervisningen. Min frågeställning är ”hur lärare försöker</p><p>integrera matematiken i ett karaktärsämne”.</p><p>För att besvara min fråga har jag sökt svar i befintlig litteratur, genomfört en</p><p>enkätundersökning bland elever samt intervjuat tre lärare. I den litteratur som jag har använt</p><p>framkommer det att det behövs en mer konkret och verklighetsanknuten matematik än den</p><p>traditionella på de yrkesförberedande programmen. Även min undersökning visar på detta</p><p>behov. Integrering är då ett sätt att möta detta behov.</p><p>Min undersökning visar att det är möjligt att genomföra en integrering av matematik i ett</p><p>karaktärsämne. För att en långsiktig integrering ska komma till stånd bör alla inblandade delta,</p><p>från ledningen ner till den enskilda läraren. Ledningen måste framförallt avsätta tid till</p><p>planering av undervisningen detta är framförallt av stor vikt i inledningsskedet. Arbetslaget</p><p>kommer vidare att till viss del få ändra sin undervisning från ämnesfokusering till</p><p>elevfokusering för att möta upp de krav som integreringen kommer att ställa.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka tolv grundskollärares inställning till integrering, samt om och hur de utifrån sin inställning skapar förutsättningar för lärande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsättningar för lärande är ett vitt begrepp har vi valt att fokusera på interaktion. Studien utgår från de två specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lärares inställning till integrerade elever och hur det påverkar integrerade elevers förutsättningar för lärande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att påtala interaktionens betydelse för lärande. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Metoder som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med undervisande lärare. Intervjuerna analyserades med ett kvantitativt analysredskap och med en kvalitativ innehållsanalys. Kvantitativa strukturerade observationer i undervisningssituationer för integrerade elever genomfördes. Observationerna analyserades med kvantitativt analysredskap, därefter med en jämförande kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att lärarens inställning har stor betydelse för den interaktion som sker mellan lärare och integrerade elever, men också för hela undervisningssituationen. Viljan att genomföra anpassningar i undervisningen utifrån elevens behov, användande av andra strategier än de vanliga samt kontroll av elevens kunskapsutveckling ser vi skiljer sig mycket beroende på om läraren har ett kategoriskt eller relationellt perspektiv.

Mot bakgrund av vikten av elevers delaktighet är syftet med denna uppsats att undersöka hur elever på högstadiet som får stöd i sin läs- och skrivutveckling beskriver sitt stöd och sin skolsituation. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på en fenomenografisk metod där intervjuer av tre elever vid ett högstadium i Stockholmsområdet utförts. Eleverna fick hjälp i SPA (specialpedagogiska arbetslaget och dess lokaler) som låg avsides i en skolbyggnad högst upp. Eleverna lämnade sin klass för att få hjälp i SPA. Tre olika synsätt hos eleverna kom fram på vad de främst tyckte var bäst med hjälpen de fick. Det var 1) Att få hjälp med läxorna. 2) Hjälp med att läsa olika texter och diskutera dem. 3) Hjälp på en grundläggande nivå där eleven befann sig och inte på en för svår nivå. Då grunderna hade gåtts igenom kunde nivån höjas stegvis på hjälpen. Att få hjälp på den nivå som eleven befinner sig på var den utfallsnivå som placerades högst på den hierarkiska skalan. Lägst låg att få hjälp med läxorna. Eleverna hade lämnat olika svar och beskrivningar på vad de tyckte var en nackdel med hjälpen. De olika svar som lämnats var följande 1) Det fanns inga nackdelar med hjälpen. 2) Felet beror på eleven själv som inte skött sig enligt egen utsaga. 3) Eleverna får inte den hjälp som de behöver. Eleverna har rätt att nå målen i ämnena men hjälp ges inte alltid så att de kan nå målen. 4) En nackdel med hjälpen som ges individuellt eller i en liten grupp kan vara att eleverna kan gå miste om värdefull undervisning i klassen. Det utfall som ligger högst är att eleverna går miste om värdefull undervisning och lägst ligger att det inte fanns några nackdelar med hjälpen. Positiva situationer var olika som favoritämnet, bra betyg och positiv respons på uppsats. Negativt var också olika som teoretisk ämnen, få en diagnos och jobbiga lärare. Två elever läste på sin fritid och tyckte om att skriva uppsatser i skolan medan en elev inte läste på fritiden och inte kom igång med skrivandet i skolan. Två elever höll föredrag för klassen medan den elev som inte skrev eller läste på fritiden inte vågade hålla föredrag inför en hel klass. Eleverna uttryckte ingen önskan om någon annan hjälp än den de fick idag. Lugnet i SPA var något som alla uppskattade. En lugn klassrumsmiljö vore därför önskvärd är den slutsats man måste dra.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av särskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är: •Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av särskoleelever? •Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i grundskolan? •Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för alla? Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor. Dessa delade vi ut till 32 pedagoger som har någon form av erfarenhet av särskoleelever. Analysen har vi gjort med hjälp av SPSS som hjälpmedel. Vi har i SPSS kategoriserat in de olika svaren för att därefter få fram resultatet som vi senare analyserat. Resultatet visar att integreringen fungerar olika beroende på hur den integrerade särskoleeleven är som individ. Det går därför inte att fastslå att integreringen enbart är positiv eller negativ för alla. Resultatet visar också att den främsta fördelen vid integrering är att övriga elever får lära sig att olikheter och hänsyn blir naturligt. Integreringen leder till att pedagogen utvecklar sitt arbetssätt då integreringen kräver ett mer individanpassat tankesätt, detta anser många av pedagogerna vara positivt. Negativa aspekter som framkom i resultatet var att vid integrering av särskoleelever drabbas övriga elever av att de får mindre stöd och lärartid.

Denna studie inriktar sig på elevers uppfattningar angående det stöd de får i och utanför klassrummet och på vilket sätt det påverkar deras skolgång. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. Enkäter användes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lättare kunna koncentrera sig samt att väntan på hjälp i det ordinarie klassrummet ofta är för lång. Samtliga elever som i dagsläget går till en specialpedagog anser att de får det stöd de behöver och att det där finns arbetsro. Det har även framkommit att det finns elever som påverkas negativt av att lämna den ordinarie klassen, genom att de upplever utanförskap. Resultatet av studiens frågeställningar visade sig kretsa mer kring omgivningens påverkan på elevernas arbetsförmåga än den konkreta hjälpen de tillhandahåller under lektionerna. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram, trots att vår studie är av relativt liten omfattning.

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter.