Elever ska lära av skönlitteratur. Så står det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare påtalar vikten av att låta barn läsa och bli lästa för. Mitt arbete kan ses som en strävan att kartlägga vilken roll skönlitteraturen spelar på en skola, i åren 1-6. Syftet har varit att få fram pedagogernas syn på skönlitteratur i undervisningen samt att få en insikt om hur de konkret använder sig av skönlitteratur. För att ta reda på detta intervjuades sex pedagoger med olika utbildning och olika antal verksamhetsår. Min undersökning visar att pedagogerna tycker att skönlitteraturen är viktig, främst ur den synpunkten att den ger livserfarenhet. Undersökningen visar också att pedagogerna arbetar på olika sätt med skönlitteraturen, beroende på vilken utbildning pedagogen har.

Min studie tar avstamp i det spänningsfält som innebär att i det moderna samhället skall förskolan som institution erbjuda en likvärdig verksamhet för alla barn oavsett språkliga och kulturella skillnader. Syftet med min studie är att genom interkulturellt perspektiv undersöka förskolechefens och förskollärarnas sätt att bemöta asylsökande barn och vårdnadshavare samt hur förskollärarna arbetar med integration och kultur i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har gjords med en förskolechef och två förskollärare. Studiens empiriska material har sedan analyserats med hjälp av det interkulturella perspektivet och tidigare forskning inom ämnet. Studiens resultat visar att bemötande av asylsökande barn och deras föräldrar är ett komplex uppdrag. Bra mottagande beror på personalens förhållningssätt, arbets- och livserfarenheter och organisationen av verksamheten. Trots att det är ett svårt uppdrag som skiljer sig på många olika sätt från de andra uppdrag så är det ingenting som är omöjligt att genomföra. Studiens resultat pekar även på att trots att det i synnerhet är en segregerad organisatorisk form, får barnen möjlighet till kulturellt utbyte och språkutveckling genom ett genuint samarbete med en integrerad förskola vilket skapar goda förutsättningar för integrering. / Building bridgesA qualitative study on working with asylum-seeking children in preschool

SammanfattningMalmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades. Observationerna gjordes i elevgrupper där pedagogerna var verksamma. Resultatet visade att skolorna använde sig av en variation av arbetssätt genom arbete med flera metoder parallellt, att variera arbetssätten över tid och genom att eleverna fick hjälp både i och utanför klassrummen. Den mångfald som präglade skolverksamheten fanns grundlagd i pedagogernas inbördes samsyn och i deras arbete med och syn på eleverna. Mångfalden innebar att det blev ett mjukare klimat på skolorna och att eleverna lärde sig att möta och hantera olikhet.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass – åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen. Vi har kommit fram till att pedagogerna vill arbeta ämnesintegrerat, då de ser stora fördelar med detta, främst för att ny kunskap befästs bättre hos eleven då den får bearbetas på många olika sätt. Pedagogerna var överens om att det var en förutsättning att arbeta med estetiska uttryck som utgångspunkt för inlärning med de yngsta eleverna (sex-åtta år) medan utrymmet sedan avtar då eleverna löst läs- och skrivkoden. Pedagogerna tog upp att samarbete med kollegor och möjligheten till inspirerande diskussioner är positivt för att våga och orka arbeta med estiska uttryck i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ”språkets bruk och byggnad” i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande. Slutsatsen visar att tre av gymnasielärarna integrerar grammatik i den ordinarie undervisningen dock i varierande grad. Vidare kom vi fram till att det finns fyra sätt att integrera grammatik i undervisningen.

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt.Idag har speciallärare på många skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne. Vårt syfte har varit att undersöka vilket stöd specialpedagogerna rekommenderar och om stödinsatserna ger något resultat. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer vill vi ge en bild av hur specialpedagogens arbete fungerar ute i skolorna. Våra resultat visar att många lärare har insett specialpedagogens betydelse för sin egen undervisning men vid intervjuerna framkommer ofta önskan om både speciallärare och specialpedagog. Lärare är i behov av kompetensutveckling i specialpedagogik för att känna sig säkra i den integrerade undervisningen. / The role of the special education teacher in the integrated school

Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antaletskoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse schoolplacement?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bättre skolmiljö förbarn som riskerar att placeras på skoldaghem. Vi vill se omskoldaghemsplaceringarna därigenom skulle kunna undvikas eller i vart fallminskas.Syftet med arbetet är att utifrån Antonovskys KASAM-teori undersöka hurpersonalen på skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgångför eleverna och huruvida de anser att det är möjligt att applicera detta arbetssättpå hemskolorna så att skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas.I arbetet redogörs för faktorer som påverka elevers skoldaghemsplacering. Vivill genom intervjuer undersöka hur personalen på skoldaghem skapar bättreundervisningsmiljö för elever i riskzonen.Resultatet i vår undersökning visar att den intervjuade skoldaghemspersonalenanser att skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men attflertalet elever som vistas på skoldaghemmen ändå är i behov av den miljö somskoldaghemmet kan erbjuda. Av vårt arbete kan vi dra slutsatser att elever somriskerar att bli placerade på skoldaghem ofta behöver; få och näravuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat ochavskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstärkning. Dessa faktorer kanbidra till elevernas möjlighet att erhålla känsla av sammanhang – KASAM.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ”en skola för alla”. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ”segregerande” respektive ”inkluderande” skola för alla. Intervjuerna resulterade i att vi kan se en generell uppfattning hos flertalet av pedagogerna, att ”inkluderande integrering” av alla elever inte är ett realistiskt mål att uppnå i nuläget, då dagens skolor inte har tillräckligt med resurser för att kunna möjliggöra detta. Några hävdar dessutom att en inkluderande skola för alla inte är den optimala skolformen för elever med AD/HD, utan att en skola för alla snarare innebär en skola som kan erbjuda anpassade skolformer för att bemöta alla elever, behov och eventuella svårigheter som till exempel diagnosen AD/HD kan medföra.

Syftet med vår fallstudie, är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i särskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna är vår fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i både särskolan och grundskolan.I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala områden i vår undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi använt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att få en egen uppfattning om det som berättats.I resultatet redovisas alla våra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla våra respondenter är positiva till integrering i den mån det är möjligt. Det största hindret för integrering enligt vår undersökning är att eleverna växer ifrån varandra och därför blir integrering svårare ju äldre eleven blir.Handledare: Kristian LutzExaminator: Lena Lang

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens. Informanterna tänker rätt snarlikt kring inkludering – att eleverna med ADHD ska vara inne i vanliga klasser på sina villkor och känna gemenskap och tillhörighet i den stora gruppen. De ska vara med i den vanliga undervisningen så mycket det bara är möjligt. Mina informanter är noga med att ha struktur och tydlighet i sin undervisning och att hela tiden anpassa lärandesituationer och sociala situationer efter eleven med ADHD så att han/hon ska lyckas. Informanterna tyckte det var en självklarhet att elever med ADHD ska inkluderas i den vanliga undervisningen med det stöd och uppmuntran han/hon kan tänkas behöva av vuxna i sin närhet. Skolformerna för elever med diagnosen ADHD har varierat under åren sedan diagnosen kom. Förr gick de flesta av dessa elever i särskilda undervisningsgrupper, specialklasser eller obsklasser där de skulle få särskilt stöd för att uppnå lärandemålen. Idag är pendeln mer att skolan ska inkludera dessa elever i den vanliga klassen och individanpassa undervisningen för att dessa elever ska uppnå lärandemålen och vara en del av en helhet. Särskilda undervisningsgrupper är mer och mer på väg att försvinna helt.