Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ”triangulerades” i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv. Produkten av detta är det som jag senare tar upp i resultatredovisningen. Både teori och empiri talar för att den arbetsmetod och till dem den vänder sig över lag är positiv. Detta genom att handläggarna utökar sin kunskapsbas samtidigt som de försäkrade/klienternas hälsostatus utreds på ett adekvat och riktigt sätt.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen.Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte.

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheterInclusion in pre-school – Teachers’ thoughts about actabilities and difficulties.Författare: Petra Bauer och Petra JohanssonTyp av arbete: C-uppsats 15 högskolepoängHandledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie LeijonKurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskolaDatum: 29 mars, 2011SyfteVi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ”förskola för alla” . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem?MetodVi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes i två kommuner med olika social karaktär. Åtta förskollärare valdes ut för att delta i intervjuerna. Utifrån resultatet i intervjuerna gjordes sedan en enkät. Denna delades ut på 18 förskoleavdelningar där samtliga pedagoger svarade.ResultatI vår undersökning kan vi se att begreppet inkludering inte är förankrat hos pedagogerna. Vi får ändå uppfattningen att det finns en vilja att arbeta utifrån ett inkluderande perspektiv, men att man inte har orden och förutsättningarna för det. Vi har i vår studie kommit fram till två avgörande faktorer som påverkar utsikterna med att skapa en inkluderande verksamhet och de rör pedagogens roll och barngruppens storlek. Tiden för diskussion och reflektion har stor betydelse för hur pedagogerna upplever sin roll, samt sina möjligheter att planera och organisera verksamheten. Behovet av att använda sig av exkluderande lösningar finns, även om pedagogerna inte gärna talar i dessa termer. Vi har även kunnat se att man upplever att det finns tillfällen när denna form av lösning kan komma att gynna både det individuella barnet och gruppen.

Under covid-19 ökade användandet av digitala verktyg och plattformar drastiskt och idag ser vi att pandemin satt en prägel på matematikundervisningen. Syftet med arbetet är att, med hjälp av en kunskapsöversikt, undersöka vilka utmaningar och möjligheter lärare möter i samband med användandet av digitala verktyg i matematikundervisning. Kunskapsöversikten grundar sig i 15 valda artiklar som hittats via en systematisk litteratursökning. Resultatet visar att de främsta möjligheterna för lärare är feedback i realtid, kunskapskartläggning och unika funktioner för representation med potential att öka verklighetsförankringen medan utmaningarna är; integrering av digitala verktyg i linje med läroplanen, ökad arbetsbelastning och att den sociala interaktionen riskerar att minska. Ur kunskapsöversikten kunde slutsatsen dras att användandet av digitala verktyg i undervisningen ställer krav på utformningen av verktyget men även på lärarens användande. Det visade sig även att formella utbildningar för nya digitala verktyg är få, dock anses regelbundet användande vara ett välfungerande alternativ.

I Sverige har Skolverket haft ambitionen att främja inkludering genom att uppmuntra differentierad undervisning och extra anpassningar för de elever som behöver. Samtidigt har elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) rätt att integreras i grundskolan, även om vi har en tradition av att placera dem i anpassad skola, där också en majoritet av eleverna med IF går. Detta väcker frågan om hur de lärare som undervisar dessa elever uppfattar situationen runt den integrerade eleven. Vi genomförde en intervjustudie med 14 lärare som undervisar elever med IF tillsammans med elever utan IF, i grundskola eller anpassad grundskola. De huvudsakliga teman vi fann, var att attityder på alla systemnivåer är avgörande för lärarnas uppfattning om individintegreringens möjligheter, att lärmiljöns förutsättningar uppges som en påverkansfaktor samt att det finns ett upplevt utbildnings- och kunskapsbehov, som omfattar både arbetet med individanpassad undervisning och den elevkategori som studien omfattar: elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vår systemteoretiska analys och jämförelse med tidigare forskning väcker tankar gällande samstämmigheten i inkluderingsambitionen och enhetligheten i implementeringen av inkluderande verktyg i svensk skola. Slutsatsen från vår begränsade studie var att lärare behöver mycket stöd i sitt arbete med individintegrering.

Denna uppsats undersöker hur lärare i svenska som andraspråk på introduktionsprogrammet och inom SVA-grund för vuxna integrerar genusperspektivet i sin undervisning. Genom en kvalitativ studie baserad på fyra semistrukturerade intervjuer undersöks följande forskningsfrågor: Hur integrerar SVA-lärare genusperspektivet i sin undervisning och vilka pedagogiska metoder samt material prioriteras? Hur uppfattar SVA-lärare integreringen av genusperspektivet och vilken inverkan anser de att det har på elevernas lärande och utveckling? Finns det skillnader i hur lärare inom SVA-grund för vuxna och språkintroduktion integrerar genusperspektivet för att skapa ett inkluderande klassrum och uppmuntra eleverna att reflektera över genusfrågor ur ett bredare samhällsperspektiv? Undersökningen visar att lärare använder varierande material, såsom skönlitteratur, sakprosa och filmer, för att skapa inkluderande klassrum där genusfrågor ur ett queerperspektiv kan diskuteras och reflekteras över. Resultaten visar att genusperspektivet genomsyrar undervisningen i båda undervisningsformerna, men med olika materialangrepp. I språkintroduktion används ett brett spektrum av medier och samarbeten med externa organisationer vilket möjliggör en djupare behandling av genusfrågor. Inom SVA-grund för vuxna är undervisningen mer bunden till läroboken och sakprosatexter, och de kortare kurserna begränsar möjligheterna till fördjupade diskussioner. Trots dessa skillnader anpassar lärarna sina metoder för att skapa en lärmiljö som främjar reflektion och kritiskt tänkande kring genusfrågor.

Elever med intellektuell funktionsnedsättning kan gå integrerat i grundskolan, det vill säga att de rent fysiskt befinner sig i grundskolan men läser efter den anpassade grundskolans läroplan. Lärarna behöver då arbeta mer specialpedagogiskt och för att kunna det behöver de ha kompetens och/eller få stöd av speciallärare/specialpedagoger. De sistnämnda har, i och med sin utbildning, kompetens att handleda och stötta lärare i undervisningen av integrerade elever. Denna studie är kvalitativ med syftet att beskriva och analysera några lärares erfarenheter kring undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan.  Respondenterna var femton lärare som undervisar/undervisat integrerade elever och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes fysiskt eller digitalt och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering men anser sig sakna kunskap och specialpedagogiskt stöd i klassrummet för att inkluderingen ska lyckas. Specialläraren har för de flesta lärarna i studien en rådgivande roll, dock anser de att ett mer dagligt stöd vore önskvärt. Studiens slutsats är att arbetet med inkludering är väldigt komplext, då lärarna i de flesta fall inte får stöd i att ge den integrerade eleven en gynnsam skolgång. Vidare framkommer att begreppen inkludering och integrering används synonymt samt att det behövs ett förtydligande över vilket ansvar rektor respektive speciallärare och undervisande lärare ska ha i inkluderingsprocessen.

Sammanfattning/Abstract Andersson, Malin & Lindberg, Annika (2024). Integrering av elever med intellektuell funktionsnedsättning Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med hur grundskolors arbete med integrerade elever organiseras samt vilka faktorer som påverkar individintegrerade elevers skolsituation i praktiken.   Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa olika aktörers uppfattning om individintegrerade elevers inkludering i praktiken.   Vilka insatser på organisation, grupp och individnivå görs för att möjliggöra inkludering för barn med intellektuell funktionsnedsättning som läser integrerat på grundskolan?  Vilka möjligheter och hinder framkommer som påverkar de integrerade elevernas skolsituation?   Vilken förståelse av samverkan rörande integrerade elever har de olikaprofessionerna?    Teori För att förstå och analysera den insamlade empirin används en systemteoretisk och professionsteoretisk ansats i kombination med ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv, KoRP. Systemteori har använts för att förstå organisationen och dess olika delar samt hur skolan som organisation arbetar med dubbla läroplaner. Begrepp inom professionsteori har använts för att förklara ansvarsfördelning som uppstår i skolan utifrån det professionella uppdrag vederbörande innehar.   Utifrån KoRP har lärarnas arbetssätt och samverkan studerats i syfte att beskriva hur olika språkliga och sociala sammanhang formas och samspelar i en ömsesidig påverkan.   Metod Utifrån studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. En tematisk analys har använts för att analysera  de transkriberingar som genomförts av de inspelade intervjuerna. Syfte, frågeställningar, valda teorier och tidigare forskning har legat till grund för arbetet med analysen.     Resultat Resultatet visar att de individintegrerade eleverna i vår studie tillbringar merparten av skoldagen avskilt från övriga klassen, antingen i en mindre undervisningsgrupp eller enskilt med resurs. Specialpedagogens och speciallärarens stöd beskrivs av både rektor och lärare som en viktig framgångsfaktor i arbetet för att inkludera de individintegrerade eleverna i undervisningen. Dubbla läroplaner beskrevs som en stor utmaning. En tydlig styrning från huvudman och ett samarbete mellan grundskolan och den anpassade grundskolan saknades och efterfrågades av flertalet av våra respondenter.   Specialpedagogiska implikationer Som specialpedagog är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv kring elever i behov av särskilt stöd och vara navet mellan olika aktörer. Specialpedagogen har ett främjande och förebyggande ansvar för att skapa rätt förutsättningar för eleven i den miljö som eleverna ska utvecklas i. Likaså ska specialpedagogen uppvisa en förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever. För att möjliggöra att indivintegrerade elever inkluderas i verksamheten behövs det tydliga riktlinjer och rutiner mellan de aktörer som samverkar kring eleverna och där specialpedagogens kompetens bör vara vägledande för en gynnsam integrering.    Nyckelord Anpassad grundskola, inkludering, integrering, intellektuell funktionsnedsättning, samverkan

<p>Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.</p>

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering. Resultatet av intervjuerna visar att den fysiska och funktionella integreringen är lättast att realisera medan den sociala integreringen är mycket svårare. Den samhälleliga integreringen gäller främst elevernas liv som vuxna men är viktig att påbörja redan på ett tidigt stadium i skolan. Att särskolan ska vara integrerad i grundskolan ses som en självklarhet men det finns motsättningar mellan teori och praktik, något som intervjuerna visar.