Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur lärares arbete och förhållningsätt främjar integreringen av nyanlända elever. Resultatet av studien visar att respondenterna ser den mångkulturella undervisning som en främjande metod för nyanländas integration till skolansverksamheten. Utmaningen blir att de nyanlända ska känna förtroende och trygghet i skolan. I många fall har vårdnadshavarna inte full förståelse för det svenska språket, de svenska värderingarna eller regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan vårdnadshavare och skolverksamheten. En slutsats blir därför att, i avsikt att undervisningen på en mångkulturell skola ska främja nyanlända elever, läraren ska erbjuda samarbete och extrastöd. Resultatet visar betydelsen i att läraren behandlar alla elever efter lika värde oberoende vilken kultur eller etnicitet eleven förestår. Samtliga elever ska lära sig innebörden av respekt och samarbete.

Syftet med studien är att undersöka om lärare anser att integrering av flerspråkiga elever kan gynnas av utomhuspedagogik som arbetssätt. I skolklasserna kan det idag finnas flera olika språk och det är av stor vikt att läraren finner metoder för att bemöta alla elever. I läroplanen står det att undervisningen ska varieras och anpassas efter varje individ (Skolverket, 2017) och en sådan variation eller anpassning skulle kunna vara utomhuspedagogik. Studien använder det sociokulturella perspektivet som ramverk, där vi lär i samband med andra. Även John Deweys teori går att applicera på studien då han ansåg att barn lär genom att få göra. Insamlande av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom visar på att utomhuspedagogik i samband med flerspråkiga elever kan bidra till en ökad språkutveckling samt en ökad känsla av delaktighet.

För att underlätta program-till-programkommunikation har SOA (Service Oriented Architecture) utvecklats. SOA har som mål att bidra med riktlinjer för att det ska bli lättare för två applikationer att kommunicera med varandra (Samtani & Sadhwani 2002a). Web Services är en standard som bygger på SOA-arkitekturen och det som gör Web Services speciellt är att tekniken ska vara plattforms- och språkoberoende (Clabby, 2003). Sun och Microsoft har utvecklat varsin plattform för utveckling av Web Services-applikationer. I denna rapport genomförs en litteraturstudie för att undersöka vilket stöd plattformarna har för utveckling av Web Services och för att ta reda på vilka skillnader som finns mellan plattformarna. Skillnaderna undersöks sedan för att se om de kan leda till problem då en användare vill integrera Web Services skrivna i olika plattformar. Resultatet i denna rapport visar att de båda plattformarna har ett bra stöd för att utveckla Web Service-applikationer. Båda plattformarna tillhandahåller flera olika funktioner och klasser för att underlätta för utvecklaren. Jämförelsen mellan plattformarna visar att det är de plattformsspecifika datatyperna som kan ställa till problem vid integrering av Web Services skrivna på olika plattformar.

Elever som läser enligt särskolans läroplan (Skolverket, 2011b), kan få sin undervisning både i grundsärskolan där elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner och träningsskolans kursplaner finns, eller vara integrerade i grundskolan. Syftet med denna studie var att undersöka och ge exempel på vilka förutsättningar för lärande, möjligheter och utmaningar som fanns i lärmiljöer där elever läser efter olika kursplaner (heterogena grupper) och vilka möjligheter för inkludering detta kunde ge. Vårt fokus låg på elever som läser efter grundsärskolans läroplan. För att få svar på vårt syfte använde vi följande forskningsfrågor: Vad kan påverka elevernas förutsättningar för lärande i grupper där man följer olika kursplaner? Vilka framgångsfaktorer och möjligheter menar våra informanter finns för att kunna bedriva inkluderande undervisning i en undervisningsgrupp där eleverna följer olika kursplaner?  Vilka utmaningar och dilemman menar våra informanter finns för att kunna bedriva inkluderande undervisning i en undervisningsgrupp där eleverna följer olika kursplaner? Studien har en kvalitativ forskningsansats och genomfördes med hjälp av 13 semistrukturerade intervjuer med pedagoger som undervisar i grupper där eleverna följde olika kursplaner. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och systemteori där interaktion och samspel med andra är viktiga förutsättningar för lärande. Studiens resultat analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och utifrån vårt resultat såg vi fyra teman, läraren, relationer, struktur och kunskap som hade stor betydelse för elevernas förutsättningar för lärande och hur väl dessa teman fungerade påverkades på olika nivåer, samhällsnivån, organisationsnivån, gruppnivån och på individnivån. Vi kunde också utifrån vårt resultat om kunskap uttyda två tydligare stråk av kunskapsutveckling. Ett stråk som handlade om social utveckling och ett stråk som handlade om kunskapsutveckling mot akademiska mål. Våra fyra teman var även beroende av och påverkade varandra. Utifrån en djupare analys av våra teman, läraren, relationer, struktur och kunskap, framkom olika framgångsfaktorer och möjligheter samt utmaningar och dilemman i inkluderingsarbetet. Slutsatser som kunde dras av denna studie var att en av de största möjligheterna och framgångsfaktorerna med inkluderingsarbete och heterogena grupper, verkade vara att det gav bättre möjligheter att utveckla ett gott värdegrundsarbete. I diskussionen diskuterade vi vad målet med inkludering egentligen är och om inkluderande undervisning är det enda sättet att nå dit.

Denna kvalitativa studie ämnas att ta reda på yrkesverksamma lärares uppfattningar om varför och hur de använder musikaktiviteter i undervisningen av de teoretiska ämnena och för att se vad lärarna sett för påverkan på elevernas lärande i och med dessa musikaktiviteter.  Den valda metoden för studien var semistrukturerade intervjuer, där sex yrkesverksamma lärare i förskoleklass till årskurs tre intervjuades för att fånga deras tankar och åsikter. Resultatet analyserades sedan genom en tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Med grund i forskningsfrågorna identifierades underteman utifrån de intervjuades uttalanden. I intervjuerna framkom att lärarna försökte använda musikaktiviteter integrerat i alla teoretiska ämnen men resultatet visade mer specifikt att matematik och språkämnena var ämnen där musikaktiviteterna var mest tillämpbara. Anledningen till användningen av musikaktiviteterna var att eleverna fick en mer lustfylld och varierad undervisning samt att lärarna såg det som ett sätt för eleverna att befästa sina kunskaper på. Detta framgick även i resultatet då samtliga lärare såg påverkan på elevernas förmåga att befästa ämneskunskaperna och såg således musikaktiviteterna som ett redskap för lärande. Musikaktiviteterna som lärarna oftast använde var olika typer av sång, ramsor och aktiviteter utifrån digitala resurser. Dessa redskap för lärande skapade en delaktighet i klassrummet som lärarna ansåg gynnsamt för elevernas lärande och välbefinnande.

No description available.

Sommaren 2020 gav Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn ut boken Genusdoktrinen, vilken kritiserar den jämställdhetsintegrering som regeringen föreskrev i ett regleringsbrev 2016 till svenska universitet och högskolor. Arpi och Wyndhamn påstår inte bara att Sveriges universitet styrs på politiska grunder, utan även att arbetet för jämställdhetsintegrering har blivit viktigare än vetenskapen. De kritiska rösterna mot Arpi och Wyndhamn kommer inte sällan från akademin, vilka menar att författarna beskriver en osann bild, både av hur universiteten styrs och hur arbetet för jämställdhetsintegreringen utförs. Med dessa motstridande påståenden undersöker denna studie, genom en kvalitativ textanalys och en kvantitativ enkätstudie, vilket genomslag som regeringens jämställdhetsintegrering har haft på tre av Sveriges universitet. Resultatet, vilket är analyserat med hänsyn till institutionell teori och kollegial styrlogik, visar att regeringens reglering inte fått ett så omfattande genomslag som boken påstår.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetar med integrering för nyanlända samt hur eleverna själva upplever att de blir integrerade i skolan. Studien utgår från följande frågeställningar: ●  Hur arbetar skolan med integrering för nyanlända? ●  Hur upplever nyanlända integreringen i skolan? Metod Denna studie har en hermeneutisk forskningsinriktning då den syftar till att ge en ökad förståelse kring nyanlända elevers upplevelser i det svenska skolsystemet. Vidare har studien en kvalitativ ansats där insamling av data skedde i form av semi-strukturerade intervjuer med en speciallärare och två nyanlända elever. Studiens teoretiska utgångspunkter tas i begreppen integrering, inkludering, exkludering, assimilation och identitet. Resultat Resultaten visar på att skolan arbetar integrerande utifrån många olika aspekter men att det samtidigt förekommer situationer i skolorganisationens struktur som leder till att nyanlända elevers integrering till skolan missgynnas. Vidare tyder även resultaten på att nyanlända elever både har positiva och negativa upplevelser kring integreringen. Bland det som upplevs som positivt finner vi främst goda relationer till lärare och elever (oftast elever med samma bakgrund) medan det som upplevs negativt oftast orsakas av språkliga barriärer som i sin tur leder till utanförskap. Resultatet visar också att nyanlända elever generellt sett blir mer utsatta och tar mindre plats i vissa ämnen än andra, dessa är oftast teoretiska ämnen där läs- och skrivfärdigheter används. Slutsats Utifrån de resultat som framkom i studien kan vi dra slutsatsen om att den undersökta skolan arbetar på integrerat sätt men att det trots det finns förbättringsområden. Slutsatsen vi kan dra utifrån de nyanlända elevernas upplevelser är att de överlag finner själva mottagandet som positivt men upplever samtidigt en del negativa aspekter såsom språkbarriärer och utanförskap. / Aim The purpose of this study is to examine how a school works with integration for new arrivals and how the students themselves feel that they are integrated in the school. The research questions are the following: ●  How does the school work with integration for new arrivals? ●  How do new arrivals experience integration in school? Method This study has a hermeneutic research focus as it aims to provide an increased understanding of newly arrived students' experiences in the Swedish school system. Furthermore, the study has a qualitative approach, where semi-structured interviews with a special needs teacher and two newly arrived students were used to collect data. The study's theoretical starting points are taken in the concepts of integration, inclusion, exclusion, assimilation and identity. Results The results show that the school works integrative in many different aspects, but that at the same time there are situations in the school organization's structure, that lead to the integration of newly arrived students to the school being disadvantaged. Furthermore, the results also indicate that newly arrived students have both positive and negative experiences about the integration. Among what is perceived as positive, we mainly find good relationships with teachers and students (usually students with the same background), while what is perceived as negative is most often caused by language barriers which in turn lead to exclusion. The results also show that newly arrived students are generally more exposed and take up less space in certain subjects than others, these are usually within theoretical subjects where reading and writing skills are used. Conclusion Based on the results that emerged in the study, we can conclude that the examined school works in an integrated way, but that there are still areas for improvement. The conclusion we can draw from the experiences of the newly arrived students is that they generally find the reception itself as positive but at the same time experience some negative aspects such as language barriers and exclusion.

Inledning På fritidshemmet innefattar ofta begreppet inkludering att samtliga barn ska vara delaktiga i aktiviteter och den undervisning som bedrivs. Inkludering som begrepp är ständigt aktuellt och har berörts av flertalet forskning under åren. Synen på begreppet har dock genomgått en större förändring på senare tid vilket kommer diskuteras senare i texten. Samtidigt som pedagogers kunskaper och erfarenheter kring praktiskt arbete om inkludering är stor, är skolan i ständig förändring. Förändringarna speglar sig bland annat i komplexiteten i uppdraget med utmaningar såsom exempelvis stora barngrupper och brist på personal. Syfte Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger i fritidshem i sin profession arbetar med att inkludera barnen i fritidshem. Hur arbetar de rent konkret, vad finns det för moment de måste uppmärksamma och arbetar de systematiskt för att skaffa sig verktyg för att undvika att barn hamnar utanför. Metod Studien har genomförts i en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fritidshem i två olika kommuner. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av en tematisk analys med hjälp av teman innehållande olika begrepp rörande inkludering. Studien utgår från den socialkonstruktivistiska teorin som även är kopplad både till Nilholms och Mitchells förståelse av inkludering. Resultat Resultatet visar att pedagoger i fritidshem medvetet och aktivt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt för alla barn i fritidshemmet. Genom att fokusera på vilka medlemmar som ingår i de olika elevgrupperna ser pedagogerna till att grupperna fungerar optimalt. De är även beredda på att omgruppera eleverna så att kamratgruppen stärks. Omgrupperingen sker bland annat i samband med att pedagogerna uppmärksammar hur barnen reagerar. Resultatet visar även att deras inkluderande förhållningssätt resulterat i inkludering då det skapat en gemenskap i verksamheten. Pedagogerna har även sett till att rikta inkluderingen mot samtliga elever i verksamheten och inte endast mot en viss grupp elever. Utöver det använde sig pedagogerna även av reflekterande samtal med eleverna samt visade en förståelse för hur olika aktiviteter påverkar dem.

AbstractI dagens samhälle har majoriteten av eleverna tillgång till smartphones, surfplattor eller dylikt. Detta bidrar till att den fysiska aktiviteten prioriteras bort av eleverna, både i skolan och på fritiden. Skolan är den plats där barnet, förutom i hemmet, spenderar störst del av sin tid. Här ser vi våra chanser som lärare att göra något åt detta genom att implementera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vårt genuina intresse för idrott och som blivande matematik- och idrottslärare fick oss att intressera oss för hur den fysiska aktiviteten kan implementeras i matematikundervisningen utan att behöva ta tid från den ”ordinarie” undervisningen. Genom tidigare forskning har vi blivit uppmärksammade på den fysiska aktivitetens positiva effekter på både kroppen och knoppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur en skola, som utger sig från att arbeta hälsofrämjande, styr och planerar ett sådant här arbete. Vi vill även ta reda på lärares resonemang kring integrering av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi har utfört en fallstudie på en skola med hälsofrämjande profil med fysisk aktivitet på schemat varje dag. Studien utgörs av fyra intervjuer, en med rektorn samt tre pedagoger. För att analysera vår empiri har vi använt oss av fenomenologi som teoretisk utgångspunkt och ett fenomenografiskt analysverktyg. Utfallsrummet av denna studie diskuteras utifrån de tre kategorierna ”kropp och knopp”, ”samstämmighet” och ”prioritering”. Dessa kategorier utgör de tre största påverkanseffekterna för hur det hälsofrämjande arbetet bedrivs samt lärarnas resonemang kring det. Samtliga pedagoger är positivt inställda till en integrering av fysisk aktivitet i matematikundervisningen, samtidigt som alla har en vag uppfattning om hur den kan stödja matematikens olika specifika delar.Nyckelord: Fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbete, integrering, matematikundervisning.