Detta arbete handlar om integrering av barn i behov av särskilt stöd och vilka förutsättningar som är viktiga för att integreringen ska bli lyckad. Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer med verksamma pedagoger ta reda på några viktiga förutsättningar som påverkar själva integreringen. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer där fyra pedagoger med olika lång erfarenhet deltog. Resultatet av arbetet visar på att en viktig förutsättning för en lyckad integrering är pedagogers förhållningssätt och attityder till barn i behov av särskilt stöd men även för integreringen i stort. Vidare framkom även vikten av stöd från ledningen, betydelsen av handledning i arbetet, behovet av en extra resurs och ett gott samarbete med föräldrarna.

The aim of this study was to investigate how disabled pupils feel about school lessons in physical education. Previous studies in the area show that many disabled pupils think that this is a problem. Drawing on data from one-to-one semi-structured interviews with six students in the age of 11-14 years, this study focused on how students with disability cope with their impairments and physical activity in school. The interviewees’ background displays a wide range of sport related activities and besides school the interviewees seem to be engaged in different sports associations on their leisure time. Overall, their experiences of physical education is positive. There was only one pupil who wasn’t satisfied with the set-up around the physical education lessons. The others had good relations to the school lessons. All students also had good relations towards sports in their spare time. They all also had a good relation to their teacher and the other students in their class.

No description available.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad. De är alla positiva till den integrering som sker i dagsläget. Man kan samtidigt i analysen se att de uttrycker att de inte känner sig delaktiga i till exempel vad gäller materialets utformning och lektionernas upplägg. Den elev i studien som varit delaktig i sin grundskoleklass sedan tredje året upplever jag som delaktig i grundskoleklassen. En av de andra har nyligen fått sin tillhörighet i en grundskoleklass, han har ingen kontakt med sina kompisar på fritiden. Den tredje personen har varit integrerad i sin grundskoleklass sedan fjärde årskursen. Han vill integreras mer. Båda är de positiva till den integrering som sker idag. Studien visar att eleverna är nöjda med den mängd av tid de spenderar i grundskoleklassen, men den mesta tiden är de i grundsärskoleklassen. Studien visar följaktligen att dessa tre elever har minimal delaktighet i grundskoleklassen. / There are some studies about inclusive education, but most studies have been from the view of teachers, principals and the managers. I choose to make my study from the student’s point of view in inclusive education. The purpose with my study was to get knowledge about special school pupils view on inclusive education, and there apprehensions of participation in a ordinary school class. The study includes three interviews with pupils. The pupils perspective have been the focus. Whether the students have experienced participation showed to be various. They are all positive to the integrations they have today. But at the same time they express in the analyses that they do not feel participative, in for example the shape of the material and the lessons. The student in the study who have been included in the ordinary class since the third year in school, seems to feel included. An other student who recently got to belong to an ordinary school class, have no contact with his friends after school. The third student have been included in the ordinary school class since the fourth school year. He wants to be in the class more than he is to day. The study points to the fact that the students feel satisfied with the amount of time they spend in the ordinary class but are in fact spending most of the time in their special class. Thus the study shows minimal inclusion of these three pupils.

Särskola eller integrering i grundskola är en fråga som föräldrar till särskoleelever kan ställas inför. När en elev blir antagen till särskolan och erbjuds en skolgång där så har föräldrarna rätt att neka det, till förmån för en skolgång som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vårdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lämpar sig bäst för en särskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det därför vara betydelsefullt att få en förståelse för särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebära, eftersom mötet med särskoleelever och deras vårdnadshavare när som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen är därför att få ta del av några pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytande, för att få en förståelse utifrån dessa pedagogers perspektiv. För att uppnå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer gjorts med fem pedagoger som inom grundskolan har erfarenhet av integrerade särskoleelever. De fem intervjuerna har centrerats till olika grundskolor inom Gävleborgs län och har ägt rum i anknytning till den skola där respektive pedagog arbetar. Resultatet av de fem intervjuade pedagogerna visar att valet av skolform främst handlar om elevens sociala situation i skolan, men även till de resurser som särskolan respektive grundskolan har att erbjuda eleven. Majoriteten av pedagogerna ställer sig övervägande positiva till föräldrainflytandet vid valet av skolform men att det dock förutsätter att föräldrarna har förståelse för barnets situation och en inblick i de olika skolformerna. Några av pedagogerna kan även tyda en skam och mindrevärdes känsla hos vårdnadshavarna till särskoleeleverna och ser där en betydelse av en förståelse för vårdnadshavarna i deras situation.

Kursplanen i grundskolan för ämnet idrott och hälsa säger att ”Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor.” (Skolverkets hemsida, 2007). Syftet med detta arbete har varit att försöka undersöka hur två rörelsehindrade barn i olika åldrar upplever ämnet idrott och hälsa samt vilka faktorer som bidrar till eller försvårar ett intresse som främjar deras egen hälsa.   För att få tag på intervjupersoner så vände jag mig till olika organisationer som RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), SHIF (svenska handikappidrottsförbundet) och även olika sorters skolor. Det visade sig dock vara svårt att hitta personer som var villiga att ställa upp så därför fick mitt arbete stödja sig på bara två personer, en pojke som var nio år och en flicka som var nitton år.   Som metod användes standardiserade intervjuer med två stycken rörelsehindrade personer i olika åldrar. Jag förklarade för intervjupersonerna vad för sorts arbete jag höll på med och att deras deltagande i arbetet skulle vara helt anonymt. Därefter informerades personerna i fråga om att jag skulle spela in intervjuerna och om detta var okej. Slutligen så bestämdes plats för intervjun, en plats som de själva fick välja för att känna sig trygga i miljön som de valt.   Tidigare forskning som gjorts inom området visar på hur man kan få en lyckad undervisning med en rörelsehindrad i klassen och i detta arbete har den tidigare forskningen fungerat som analytiska verktyg som jag stödjer mig på i resultatet och diskussionen.   Resultatet av detta arbete visar att det finns en skillnad i hur dessa två personer upplever ämnet idrott och hälsa. Skillnaden tycks dock ligga i hur planeringen av lektionerna är uppbyggda, och inte barnens ålder. Det som framkommer är att elever med rörelsehinder måste få chansen till att få vara med på idrottslektionerna som alla andra men även med ändringar som passar just deras idrottsbeteende.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk. I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av. Logopederna använder sig av på förhand standardiserade tester som till största del utförs enskilt. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn. Studien visar också att skolorna arbetar olika, den ena utifrån ett inkluderande perspektiv och den andra utifrån ett segregerande perspektiv.

No description available.

I denna forskningsstudie har vi undersökt elever med invandrarbakgrund och deras utveckling av språkflytet. Detta har skett under arbetet med en teateruppsättning. Arbetet handlar om elevernas eventuella framsteg i språkflytet genom arbetet med drama samt de olika integrationsaspekterna som ingick i gruppsammansättningen. Syftet var att undersöka hur språkflytet hos en grupp elever utvecklas. Vad sker i deras språkutveckling då de får möjlighet att integrera mellan grupper, i arbetet med drama? Vi valde att använda oss av aktionsforskning som metod i vår undersökning. I och med projektet icensattes en handling, där processen följdes och avslutades med reflektion över vad som skett. Det vi sett som fördelar av valet med aktionsforskning är bland annat att det har varit till personlig nytta för deltagarna, då den bidragit till självutveckling. Vi ser också fördelar för den aktuella skolan samt andra skolor då de har möjlighet att ta del av resultaten och genom det kan utveckla organisationen. Resultatet har visat att språkflytet har utvecklats. Det vi vidare sett är att de medverkande förkovrats på fler olika vis, inte då endast i språkflytet. / Medea Teateruppsättning

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att återinträda i samhällsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller på institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, från inspärrning/inskrivning på totala institutioner till det vakuum som uppstår när de blivit frisläppta eller utskrivna, och vad de därefter har för möjligheter att förändra sin identitet och bli en del av samhällsgemenskapen. Vi har inriktat oss på en verksamhet, som fångar upp personer i ett mellanläge, efter inspärrning men före samhällsintegrering. Verksamheten har till skillnad från statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvården och den svenska narkotikapolitiken. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodik och det perspektiv vi antagit är symbolisk interaktionism. Vi har använt oss av teorier kring totala institutioner, stämpling och identitet. Som metod använde vi den hermeneutiska. I studiens slutsats framkom det att nolltoleransen inte alltid fungerar som ett sätt för individer med missbruksproblem att återinträda i samhällsgemenskapen. Det framkom att Harm Reduction istället kan skapa vissa möjligheter för dessa individer. Till sist framkom det även att våra informanter formas av institutioner. / This essay relates with some stigmatized individuals' opportunities to re-enter the society after a life of addiction or at an institution. This has been portrayed by the individual's life journey from imprisonment/enrollment in total institutions, to the vacuum that occurs when they have been released or discharged, and what they then have for opportunities to change their identity and become part of the society. We have focused on an organization that captures people in its mid-position after imprisonment but before social integration. The organization has, unlike other public treatment centers, an acceptance of Harm Reduction. In previous research, we have described addiction-treatment and the Swedish drug policy. The essay is based on a qualitative methodology and the perspective we have adopted is symbolic interactionism. We have used the theories of total institutions, labeling, and identity. As the method we used the hermeneutic. The study concludes showed that zero-tolerance does not always work as a way for individuals with addiction problems to re-enter the society. It was revealed that Harm Reduction instead may create some opportunities for these individuals. Our final conclusion was that our informants were shaped by institutions. / Zero-tolerance, Harm Reduction, Labour, Identity, Addiction, Self-image, Integration, Institution