Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig.För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan. / Dokumentation och utvärdering av ett undervisningsförsök med att integrera slöjd i Marchtalplanens tematiska undervisning.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken reda på vilka textvärldar några gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in på en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkätundersökning använd som screening-metod för efterföljande intervjuer med åtta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i många olika textvärldar på sin fritid, men att de tillmäter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvärde och till följd härav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. Vår slutsats är att detta kan bero på samhällets och vuxenvärldens syn på vad som är bra respektive dålig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att värderas högre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentära inslag från fritidens textvärld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta värdefull kunskap, då de värdesätter verklighetsbaserade texter högst.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogikMalmö: Lärarutbildningen: Malmö HögskolaExamensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: ·Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod. De intervjuade består av sex pedagoger. Aktörerna framställs genom artiklar och består av åtta stycken. Bakgrundsfaktan som vi har beskrivit genom tidigare forskning har fokus på perspektiven genus, klass, etnicitet samt specialpedagogik. Resultatet av vår undersökning har tydliggjort att det finns olika diskurser om en skola för alla utifrån begreppen segregering och integrering. Diskurserna talar om att det är möjligt att dela upp elever men även att sammanföra de. Relaterat till detta har vi även upptäckt att majoriteten av pedagogerna och aktörerna talar om begreppet en skola för alla ur perspektivet organisation d.v.s. fysisk placering av eleven i skolan. Förutom organisations perspektiv har det formats en diskurs om genus med perspektivet upplevelse, som innebär att eleverna ska känna sig delaktiga i gemenskapen. Diskursen talar om att flickor och pojkar har rätt till en integrerad undervisning och att deras kön inte ska ha någon påverkan på deras utbildning. Nyckelord: Diskursanalys, Genus, Klass, Etnicitet, Specialpedagogik, Integrering och Segregering / Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). This is how they talk about a school for all. A discourse analysis with focus on gender, class, ethnicity, and Special Education Malmö: Lärarutbildningen: Malmö University The thesis work is about how teachers and different actors are talking about the concept of a school for all. The aim of this work is to make a discourse analysis of how it is talked about the concept, in order to clarify the patterns and differences. Our question is as follows: • How do educators and different actors talk about a school for all? To answer the question, interviews and articles have been analyzed from a discourse analytical approach. The interviews consist of six teachers. The actors re represented through articles and consists of eight pieces. Our previous research has focus on the perspectives of gender, class, ethnicity and special education. The results of our investigation, made it clear that there are various discourses on a school for all based on the concepts of segregation and integration. The discourse’s says that it is possible to divide the students, but also to bring them together. Related to this, we have also discovered that the majority of educators and actors are talking about the concept of a school for all from the perspective of organization that physical location of the pupil in school. In addition to organizational perspective, it has formed a discourse on the gender perspective with the experience, in which pupils will feel part of the Community. The discourse talks about girls and boys right to integrated education and that their sex should not have any effect on their education.Keywords: Discourse Analysis, Gender, Class, Ethnicity, Special education, Integration and Segregation

SammanfattningPetrovic, Lidija (2013). Språkstörning, kommunikation och lärande. En fallstudie av en elev med språkstörning i två skilda lärandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments. Skolutveckling och le-darskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Jag arbetar som specialpedagog i en kommunikationsklass där man arbetar aktivt för att in-tegrera elever med språkstörning. Ofta följer jag med eleven för att stötta honom när han har undervisning i den stora klassen. Här väcktes mina tankar kring hur stor plats en elev med språkstörning tar när han befinner sig i två olika lärandemiljöer. Syfte Syftet med studien är att belysa hur en elev i år 4 med diagnosen språkstörning kommunice-rar och samspelar med sin omgivning när han har sin undervisning i en stor klass jämfört med en kommunikationsklass. Vilka likheter och skillnader finns det? Jag har valt att titta på hur eleven kommunicerar med kamrater och lärare i två skilda lärandemiljöer.Teoretisk ram I mitt arbete tar jag bland annat avstamp i den sociokulturella teorin där Vygotskijs tankar om barns utveckling är de centrala. Då den viktigaste drivkraften i ett barns utveckling är det sociala samspelet, spelar interaktion och kommunikation en avgörande roll för att lä-rande ska ske. Forskning inom specialpedagogik handlar bland annat om kommunikation och lärande i olika sammanhang, utifrån såväl individ-, grupp- och organisationsnivå. Den förståelse som utvecklas kring en elev med språkstörning ger viktig kunskap inför det peda-gogiska arbetet.Metod Jag har valt en kvalitativ fallstudieundersökning som metod och genom triangulering samlat in det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Jag har observerat en elev under sex lektionstillfällen i två skilda lärandemiljöer, nämligen en kommunikations-klass och en stor klass. Resultat med analys Resultatet visar att kommunikationen ser olika ut i de två skilda lärandemiljöerna. I kom-munikationsklassen är interaktionen med läraren större och med klasskamraterna är den lägre. I den stora klassen var interaktionen med läraren mycket låg, men kommunikationen med klasskamraterna högre. Skillnaderna i resultatet har till viss del med undervisningens form att göra. I den ena kontexten var det diskussioner med pedagogen som var huvudsak och i den andra gällde självständigt arbete. Resultatet visade att det även fanns skillnader i samtalsinnehållet. I kommunikationsklassen var samtalen med läraren mer kontextburna och hade en ämnesmässig sammanhållning, medan de i den stora klassen bestod av mindre sammanhängande dialoger.Konklusion Tidigare forskning har visat att barn med språkstörning tar fler initiativ till samtal med språkmatchade kamrater. Dessa samtal karakteriseras av dåligt sammanhängande dialoger och färre turtagningar, däremot tas fler initiativ till samtal. Det bekräftas även av min stu-die. I samtalen med åldersmatchade kamrater karakteriseras samtalen av ämnesmässig sammanhållning. ImplementeringDen här studien kan bidra till att öka medvetenheten om komplexiteten av språkstörningens konsekvenser för barn i skolan. Att skapa en specialpedagogisk inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla och där alla kan känna att de är en del av gemenskapen är ett mål i sig.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vilken syn pedagogen i det tvåspråkigaklassrummet har på att använda två språk i undervisningen. För att kunna göra detta har jaggenomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats medutgångspunkt från teorier som berör tvåspråkig undervisning. De problemställningar jag harvelat ha svar på i anslutning till detta är:• Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in när det gällerelevens studieresultat?• Vad, enligt pedagogen, är det som styr hur språken används i undervisningen?• Tycker pedagogen att målet för undervisningen är att eleven ska behärska svenska ochsitt modersmål eller att lära eleven svenska genom att modersmålet får spela en rollunder en begränsad tid?Jag kommer att visa att lärarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll förelevens studieresultat, att målsättningen delvis styr hur språket används i undervisningen ochatt det mest realistiska målet för undervisningen är att eleven lär sig svenska genom attmodersmålet får spela en roll under en begränsad tid.

Syftet med undersökningen är att få en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsättningar att påverka skolutvecklingen i en kommun, tänker om och lägger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnå intentionen en skola för alla.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig på humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella inlärningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningsnivå i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas.Resultatet av undersökningen visar att det råder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebär. Begreppet inkludering definieras med att vara ”med i något sammanhang”, vilket sammanhanget är råder det delade meningar om. De utvecklingsfaktorer som framförallt poängteras rör sig inom lärares kompetensområde.

Malmö HögskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2006Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola.Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Med hjälp av studiebesök och intervjuer ville jag undersöka vilka meto-der som används i grundskolan för att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva, samt ta reda på hur jag som specialpedagog kan arbeta.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att det finns olika metoder att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva. Olika pedagoger använ-der sig av olika metoder. Det handlar om att utgå från eleven för att hitta den metod som passar just den eleven. Specialpedagogen utgör ett stöd för både elever och pedagoger och har en viktig roll när det gäller sam-arbetet kring eleven med all personal.Nyckelord: grundskolan, integrering, läs– och skrivinlärning, specialpe-dagog, särskolan.

Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex ochvarierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hureleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering.För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på engrundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ettsociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgickifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet.Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller vardelaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet. Konkret och verklighetsförankrat undervisningsmaterial samt ökade tillgångar till resurser var de faktorer som framkom.I uppbyggnadsarbetet för en inkluderande skola är det viktigt att skolan definierar de begrepp som ska implementeras i skolan samt att dessa präglar hela verksamheten. Viktigt är också att detta sker som en kontinuerlig process där skolan utvärderar resultatet och i detta arbete inte glömma att inkludera elevernas erfarenheter och upplevelser.

No description available.