Syftet med denna studie är att granska den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag och hur denna mängd av intellektuellt kapital påverkades när Sverige gick in i en finanskris. / The aim of this study is to examine the voluntary reporting of intellectual capital in Swedish listed companies and how this amount of intellectual capital is affected when Sweden entered a financial crisis.

Studien bidrar till en fördjupad förståelse rörande delkomponenterna inom dimensionerna samt varför hantering av intellektuellt kapital är av vikt inom tjänstesektorn. Genom den presenterade teorisyntesen går det att påvisa att en hantering av intellektuellt kapital i stort bidrar till synergieffekter inom delkomponenterna som i sig bidrar till framgång inom företaget. Vi vill även lyfta fram det teoretiska bidrag som presenterats där vi anser att ett större fokus bör läggas på att lyfta fram vikten hos dimensionen strukturellt kapital och dess delkomponenter för en användning som styrningsverktyg i kontext med resterande dimensioner. / The study contributes to a deeper understanding of the subcomponents within the dimensions including why management of intellectual capital is important in the service sector. Through the presented theory synthesis, it is demonstrated that management of intellectual capital contributes largely to synergy effects within the subcomponents, which in itself contributes to success within the company. We also want to highlight the theoretical contribution presented in which we feel that a greater focus should be placed on highlighting the importance of the dimensions within structural capital and its subcomponents for the use as a management tool in context with the remaining dimensions.

Organisation/Organisation Författare/Authors Växjö Universitet Marcus Gunnarsson Ekonomihögskolan Olof Palmquist Växjö University School of Management and Economics Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner Rolf G Larsson Titel och undertitel/Title and subtitle Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market Sammanfattning Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning. Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar. Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet. Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar. Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen. Nyckelord Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal Key Words Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska/Swedish 37 Internet: http://www.vxu.se/ehv

<p>Organisation/Organisation Författare/Authors</p><p>Växjö Universitet Marcus Gunnarsson</p><p>Ekonomihögskolan Olof Palmquist</p><p>Växjö University</p><p>School of Management and Economics</p><p>Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor</p><p>Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner</p><p>Rolf G Larsson</p><p>Titel och undertitel/Title and subtitle</p><p>Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.</p><p>Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.</p><p>Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.</p><p>Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.</p><p>Nyckelord</p><p>Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal</p><p>Key Words</p><p>Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S</p><p>Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages</p><p>2006 Svenska/Swedish 37</p><p>Internet: http://www.vxu.se/ehv</p>

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tjänstesamhälle medför att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Företag har olika behov av resurser, däremot är brist på finansiering ett hinder för tillväxt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedömningsprocess av dagens alltmer immateriella företag, då flertalet tillgångar utelämnas i den traditionella redovisningen. Sedan Skandia på 90-talet åskådliggjorde organisationens intellektuella kapital genom extern rapportering har det tagits fram flera modeller för att värdera företags immateriella tillgångar. Forskare argumenterar således för att det finns ett behov av förnyelse inom redovisningen då informationsasymmetrin kan orsaka felbedömningar av ett företags framtida potential. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och diskutera hur det intellektuella kapitalets olika faktorer värdesätts när tjänsteföretag ansöker om kredit. Avsikten är därmed att undersöka vilka faktorer som kreditgivaren anser mest betydelsefulla i kreditbedömningsprocessen. Metod/Empiri: Empirisk data har insamlats genom intervjuer med sex verksamma kreditgivare från fem olika banker. För att urskilja kreditgivarnas varierande bedömning av det intellektuella kapitalets olika beståndsdelar/faktorer har även en mindre enkätundersökning genomförts. Genom denna ville vi åskådliggöra ett abstrakt begrepp på ett mer konkret och mätbart sätt utifrån studiens teoretiska referensram. Slutsatser: Samtliga banker som medverkat i studien menar att ett företags intellektuella kapital är en förutsättning för att beviljas kredit. Resultatet från undersökningen med fem banker visar att humankapitalet är den primära faktorn inom intellektuellt kapital som kreditgivarna utvärderar. För ett nystartat tjänsteföretag räcker det inte med att presentera en lovande affärsplan eller hållbart finansiellt underlag, då bankerna i olika grad värderar entreprenörens erfarenheter och förmåga att förverkliga idén. / The market development to a more service based economy resulting in employees more important role in organizations. Companies have different need of resources, but financing is detected as a crucial factor for growth. The literature illustrates the problems in the banks' credit assessment process in today's increasingly immaterial companies, as most assets are omitted in the traditional accounting. Therefore researchers argue that there ́s a need for renewal, because the information asymmetry can cause misjudgment of a company's future potential. To describe and visualize how the intellectual capital ́s factors is valued when a service business applying for bank funding, the empirical data was obtained through interviews with six effective creditors from five different banks. All banks in this study clearly show that a company's intellectual capital is a precondition for being granted credit. The results from the survey indicate that human capital is the primary factor of intellectual capital that lenders evaluate in their credit assessment. But still, a company is not allowed to report the human capital as an asset in their accounting.

Sammanfattning Syfte: Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation i företag samt om det finns ett samband mellan humankapital och finansiell prestation.  Metod: Studien antar en kvantitativ metod som undersöker svenska börsnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity. En longitudinell design har genomförts med en tidsperiod på fem år där data är insamlat från 297 företag. Studien baseras på sekundärdata från företagens årsredovisningar som inhämtas från databasen Retriever Business. Data har analyserats genom univariat analys, korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; slutsats: Resultatet i studien visar att det finns ett positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som är signifikant. Resultatet visar även att det finns ett signifikant positivt samband mellan humankapital och finansiell prestation. Vid jämförelse visar resultatet att det inte finns stora skillnader mellan dessa två samband eller mängden intellektuellt kapital och humankapital hos företagen.  Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis att det erhålls ett positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation samt även mellan humankapital som egen komponent och finansiell prestation. Vidare ges även resultat att sambanden inte skiljer sig avsevärt mycket vilket tyder på att humankapital är den bidragande komponenten i helheten av intellektuellt kapital. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att välja ett annat mått för variabeln finansiell prestation än det mått som representeras i denna studie. En begränsning i den här studien är att generalisera resultatet till andra företag och därav är ett ytterligare förslag till fortsatt forskning att studera mindre företag. Ett sista förslag är att ta ut alla tre komponenter i intellektuellt kapital och undersöka ytterligare hur de enskilt kan påverka prestationen inom företag. / Abstract Aim: The purpose of this study is to investigate whether there is a relationship between intellectual capital and financial performance in companies and whether there is a relationship between human capital and financial performance. Method: The study adopts a quantitative method that examines Swedish listed companies on Nasdaq OMX Stockholm and NGM Equity. A longitudinal design has been used with a time period of five years where data is collected from 297 companies. The study is based on secondary data from the companies' annual reports obtained from the Retriever Business database. Data have been analyzed through univariate analysis, correlation analysis and multiple regression analysis in the statistical program SPSS. Result &amp; Conclusions: The results of the study show that there is a significant positive relationship between intellectual capital and financial performance. The results also show that there is a significant positive relationship between human capital and financial performance. Contribution of the thesis: The study provides evidence that a positive relationship is obtained between intellectual capital and financial performance as well as between human capital as its own component and financial performance. Furthermore, results are also given that the relationships do not differ significantly, which indicates that human capital is the contributing component in the entirety of intellectual capital. Suggestions for future research: A proposal for further research is to choose a different measure for the variable financial performance than the measure represented in this study. A limitation in this study is to generalize the results to smaller companies and hence a further proposal for further research is to study smaller companies. A final proposal is to take out all three components of intellectual capital and further investigate how they individually affect performance within companies.

Titel: Humankapital i kunskapsintensiva konsultföretag - En kvalitativ studie om hur humankapital värderas och redovisas i kunskapsintensiva konsultföretag Bakgrund: Humankapital är en del av företagets intellektuella kapital som kan definieras som färdigheter, kompetenser och utbildning som de anställda besitter. Trots vikten av humankapital i företag och specifikt inom kunskapsintensiva företag, har värderingen och redovisningen av det som en tillgång i företagets balansräkning varit en komplex och kontroversiell fråga i decennier. Syfte: Syftet med denna studie är att få en bättre insikt i hur svenska kunskapsintensiva konsultföretag värderar och redovisar sitt humankapital, vi vill även undersöka hur likheterna ser ut mellan företagen. Vi vill till sist också få en insikt i vilka intressenter som kunskapsintensiva konsultföretag redovisar humankapital till och varför. Metod: En kvalitativ studie har utförts med en abduktiv ansats. Data var baserat på åtta intervjuer med antingen VD eller ekonomiansvarig i kunskapsintensiva konsultföretag. Insamlade data analyserades med en tematisk analys där vi identifierade och analyserade teman. Resultat och slutsats: Företagen värderar humankapital baserat på hur mycket personalen genererar genom branschspecifika nyckeltal. De värderar också humankapitalet kvalitativt och narrativt. Detta redovisas främst till interna intressenter så som företagsledningen, styrelsen och ägare. Den enda externa kommunikationen av humankapital sker till kunder för att del av konsulternas kompetens, erfarenhet etcetera. Två konsultföretag berättar också att deras kunder har krav på humankapitalredovisning genom CV vid uppdrag. / Title: Human capital in knowledge-intensive consulting firms – A qualitative study about how human capital is measured and reported in knowledge-intensive consulting firms Background: Human capital is a part of a firm’s intellectual capital which can be defined as the skill, competence and education of its employees. Despite the importance of human capital in firms and particularly within knowledge-intensive firms, the measuring and accounting of it as an asset in the firm’s balance sheet has been a complex and controversial topic for decades. Purpose: The purpose of this study is to gain a better insight into how Swedish knowledge-intensive consulting firms measure and report their human capital. Furthermore, we also want to investigate how the similarities is shown between the firms. Finally, we want to gain insight into which stakeholders that knowledgeintensive consulting firms report human capital to and why. Methodology: A qualitative study has been conducted with an abductive approach. The data was based on eight interviews with the CEO or the CFO in knowledgeintensive consulting firms. The collected data was analyzed with a thematic analysis where we identified and analyzed themes. Results and conclusions: The firms measure human capital based on how much the employees generate through industry-specific performance indicators. They also measure human capital qualitatively and narratively. This is mainly reported to internal stakeholders such as management, board and owners. The only external communication of human capital is to clients in order to share the consultants’ expertise, experience etcetera. Two consulting firms also say that their clients have requirements for human capital accounting through CV’s.

Det finns mycket tidigare forskning inom området knowledge management och allt vad det kan innefatta. Den här fallstudien fokuserar på kunskapsöverföring av tyst och explicit kunskap som vi identifierade ett kunskapsgap för praktiska hjälpmedel och verktyg för kunskapsbevaringen. Tidigare studier tar snarare upp vad tyst och explicit kunskap är samt definitioner för det, snarare än hur företag praktiskt bör förhålla sig till det. I och med det har studenterna identifierat att det saknas ett informationslogistiskt perspektiv för lämpliga verktyg hur tyst och explicit kunskap bör bevaras. Problematiken för studien är att Electrolux Professional AB i Ljungby påstår att de i dagsläget inte använder några verktyg för kunskapsbevaring och kunskapsspridning. Företaget befinner sig i en period när många nyckelpersoner som arbetat på Electrolux under många år inom flera olika avdelningar och/eller befattningar slutar och går i pension. Nyckelpersonerna besitter bred kunskap, som riskerar att lämna företaget när nyckelpersonerna antingen säger upp sig eller går i pension. Problematiken har studerats genom intervjuer där problematiken har belysts genom intervju av sju anställda och för att identifiera deras perspektiv på hur de bevarar, sprider och lagrar kunskap. Genom resultatet lyfts olika verktyg och hjälpmedel fram som används idag på olika avdelningar. Studien har haft sin utgångpunkt i de teoretiska ramverken: Knowledge management, tyst och explicit kunskap, samt det intellektuella kapitalet. Studien har påvisat att Electrolux visst använder olika typer av hjälpmedel och verktyg för kunskapsspridning. Ett av det viktigast verktyget för kunskapsspridning är individernas sociala nätverk som den enskilda medarbetaren succesivt bygger upp på Electrolux med tidens gång. Faktorer som studien påstår påverka kunskapsbevaring, är en bredd på kunskapen, tidigare erfarenheter samt individens medvetenhet för hur viktig spridning, bevaring och lagring av kunskap är.Avslutningsvis kan vi inte nog understryka vikten och dess fördelar med att kartlägga det sociala nätverket med olika individer och befattningars kunskapsområden. Kartläggningen ger stora fördelar för att lagra, bevara och sprida kunskapen på ett optimalt och effektivt sätt i organisationer. / There is much previous research in the area of knowledge management and all that it may include. This case study focuses on knowledge transfer of tacit and explicit knowledge, where we identified a knowledge gap for practical tools for knowledge retention. We find that previous studies address what tacit and explicit knowledge is and the definitions for it, rather than how companies should practically use it. With this, the students have identified that there is missing an information logistic perspective for suitable tools for how tacit and explicit knowledge should be preserved in organizations. The problem in this study is that Electrolux Professional AB in Ljungby currently claim that they don't use any tools for knowledge retention and dissemination. The company is in a period when many key people who have worked at Electrolux for many years in several different departments and / or positions quit and retire. The key people possess broad knowledge, which risks leaving the company when the key people either resign or retire. The problem has been studied through interviews where the problem has been highlighted through interviews by seven employees to identify their perspective on how they preserve, disseminate and store knowledge. The result of the study highlights various tools that Electrolux use today in different departments. The study is based on the theoretical frameworks: Knowledge management, tacit and explicit knowledge, and intellectual capital.The result has shown that Electrolux already use different types of tools for spreading knowledge. The conclusion for this study is that the most important tools for the dissemination of knowledge is the individual's social network, which the individual employee gradually builds up on Electrolux over time. Factors that the study claims to influence knowledge retention are a breadth of knowledge, past experiences and the individual's awareness of how important the dissemination, preservation and storage of knowledge is. We cannot emphasize enough the importance and benefits of mapping the social network with different individuals and positions of knowledge. The mapping provides great advantages for storing, retaining and disseminating knowledge in an optimal and efficient way in organizations.

Expansion, development and knowledge have characterized the economy in recent decades and we are now living in a knowledge society. This has created an alteration in the typical features of the assets where invisible capital in the form of intellectual capital has become more important. An uncertainty has arisen in how the intellectual capital should be accounted for and how it is valued and assessed by stakeholders. The purpose of this study is to investigate how financial advisors value and assess intellectual capital within knowledge companies, also understand the possible irrational elements in their process because of the ambiguity of this capital. A qualitative method is used in this study where interviews with five financial advisors within the banking sector are carried out. The result demonstrates that there is a similar understanding about what intellectual capital is, but that valuation and assessment of this vary. The result also indicates that human capital is the essential asset for knowledge companies. Elements of irrational decisions also have a meaning in their valuation and assessment process. The conclusion is that intellectual capital is still something that stakeholders find difficult to grasp, and when valuing and assessing knowledge companies with significant intellectual capital, elements of irrational decisions are implied to be more obvious. / Expansion, utveckling och kunskap har präglat ekonomin de senaste decennierna och vi lever nuförtiden i att kunskapssamhälle. Detta har skapat en förändring i tillgångarnas typiska drag där osynligt kapital i form av intellektuellt kapital har blir mer väsentligt. En oklarhet har då uppstått i hur det intellektuella kapitalet ska redovisas och för den delen värderas och bedömas av externa intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur finansiella rådgivare värderar och bedömer det intellektuella kapitalet och då specifikt hos kunskapsföretag, även förstå möjliga irrationella inslag i deras process på grund av otydligheten av detta kapital. En kvalitativ metod används i denna studie där intervjuer med fem stycken finansiella rådgivare inom bankväsendet genomförts. Resultatet antyder ett samförstånd kring vad intellektuellt kapital är men att värdering och bedömning varierar, där humankapitalet antyds vara den väsentliga tillgången för kunskapsföretag. Inslag av irrationella beslut har även en betydelse i deras värdering-och bedömningsprocess. Slutsatserna är att det intellektuella kapitalet är fortfarande något som externa intressenter har svårt att greppa och vid värdering och bedömning av kunskapsföretag medväsentligt intellektuellt kapital antyds inslag av irrationella beslut bli mer påtagliga.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation. Ett delsyfte är att undersöka om det finns någon skillnad i andelen intellektuellt kapital hos företag i kunskapsbaserade branscher jämfört med företag i icke kunskapsbaserade branscher. Metod: Detta är en kvantitativ studie på företag som är börsnoterade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien genomförs på totalt 307 företag, efter bortfall. Datan samlas in från företagens årsredovisningar från 2017 med hjälp av Thomson Reuters Datastream. I studien utförs en korrelationsanalys, multipel regressionsanalys och ett oberoende t-test. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som är icke signifikant och därför kan bero på slumpen. Resultatet visar också att företag i icke kunskapsbaserade branscher besitter en större andel intellektuellt kapital än företag i kunskapsbaserade branscher. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att det finns ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som dock inte är signifikant. Vidare är bidraget att företag i icke kunskapsbaserade branscher besitter mer intellektuellt kapital än företag i kunskapsbaserade branscher. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att använda en annan indelning av kunskapsbaserade och icke kunskapsbaserade branscher. Med tanke på svårigheterna att mäta intellektuellt kapital kan också ett annat mått på intellektuellt kapital användas i vidare forskning. / Aim: The aim of the study is to investigate whether there is a relation between intellectual capital and corporate performance or not. Another aim of the study is to investigate if there is any difference in the portion of intellectual capital between companies belonging to knowledge based industries and companies belonging to non knowledge based industries. Method: This is a quantitative study on companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data from 307 companies were used in this study, and the data were collected from the companies annual reports from 2017 using Thomson Reuters Datastream. This study applies a correlation analysis, multiple regression analysis and an independent t-test. Result and conclusion: The study shows a weak positive relationship between intellectual capital and corporate performance which is not significant which means it could depend on coincidences. The result also shows that companies in non knowledge based industries possess more intellectual capital than companies in knowledge based industries. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to use a different classification of knowledge based and non knowledge based industries. Due to the difficulties of measuring intellectual capital a different measure of intellectual capital can be used in further research. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that there is a weak positive relation between intellectual capital and corporate performance which is not significant. Furthermore, companies in non knowledge based industries possess more intellectual capital than companies in knowledge based industries.