Syftet med denna studie är uppdelat i två aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrån IT-företags rapportering av IK genom årsredovisningen. För det andra avser vi att genom vår studie ge ett metodbidrag till forskningen på IK-området genom att visa hur kategorisering med hjälp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan användas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur incitament för rapportering av IK reflekteras i IT-företags årsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material från årsredovisningar har kategoriserats utifrån en nyskapad modell bestående av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen är starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier från forskare inom IK-området, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån fyra teoretiska analysperspektiv. Dessa fyra perspektiv är intressentteorin, legitimitetsteorin, signalteorin och IC disclosure motivations. Studien är utformad som en kvalitativ innehållsanalys och empirisk data i studien utgörs av årsredovisningar från åtta bolag i IT-branschen listade på marknadsplatsen Nasdaq OMX Nordic Stockholm (Stockholmsbörsen).Resultatet av studien visar att det kan finnas olika incitament för företag att kommunicera sitt IK genom årsredovisningen beroende på vilken teori som används som analysperspektiv. När det gäller intressentteorin kan företagens incitament i stor utsträckning ta sin utgångspunkt i intresset att kunna bedöma företagets risknivå. Utifrån legitimitetsteorin skulle ett incitament bakom rapportering kunna vara att visa att företaget använder sina resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Signalteorin kan erbjuda en möjlighet för företagen att skicka positiva signaler till marknaden även om önskan att inte lämna för mycket information till konkurrenter kan sätta vissa begränsningar. Utifrån modellen för IC disclosure motivations förefaller företagen ha incitament att använda kommunikationen av IK genom årsredovisningen som ett medel för att bland annat stärka sina varumärkens position bland sina intressenter. / Program: Civilekonomprogrammet

Ever since its conception, Intellectual Capital has undergone substantial transformation both in terms of its general definition and its prevalence in external reports. Although consistently focusing on intangibles, over time, intellectual capital has become an area focused on intangibles in accordance with the basic principles of the Resource-Based View regarding how assets can be used to acquire sustainable superior performance. Proponents of intellectual capital adhere to its framework and classification of different intangibles, claiming that it offers increased understanding as to how value is derived from intangible assets. The understanding of the measurement and subsequent reporting of intellectual capital being value creating is, however, a disputed claim. The field of intellectual capital has also been stated to be suffering from a lack of empirical studies focused on specific sectors. Although organisations from among the banking sector have been included in empirical studies within the realm of intellectual capital, there are few such studies which include Swedish banks, let alone studies focused on the Swedish bank sector. The question of whether organisations among the Swedish banking sector are dedicating themselves towards measuring intangible assets included in the intellectual capital framework has so far not been closely studied. Neither has a study focused on exploring the underlying motivations as to why organisations within this sector would choose to dedicate themselves to such work been made. By means of a qualitative research method focused on interviews with respondents from three banks belonging to the Swedish banking sector, this study demonstrates that although intellectual capital is virtually unknown within the sector, examples of the organisations’ measuring practises of intangibles included in the intellectual capital framework are numerous. By implementing resourced-based view and legitimacy theory, the primary motivation behind organisations implementing such measurements is suggested to primarily be to better understand and utilise the resource. The findings of this study also suggest that disclosure of intellectual capital is not viewed as legitimising, despite similarities between organisations in the sector leading to expressed wishes of certain intangibles being disclosed for differentiation purposes. / Intellektuellt Kapital har gått igenom en omfattande förvandling både vad gäller dess generella definition och sin utbredning i externa rapporter sedan begreppet först myntades. Även om begreppet konsekvent har fokuserat på immateriella tillgångar har intellektuellt kapital, över tid, blivit ett område där immateriella tillgångar behandlas i enhet med de grundläggande antaganden hos Resursbaserad Teori i fråga om hur tillgångar kan användas för att uppnå varaktiga konkurrensfördelar. Förespråkare av intellektuellt kapital ansluter sig till dess ramverk och klassificering av olika immateriella tillgångar och påstår att det erbjuder en ökad förståelse gällande hur värde härleds från dessa tillgångar. Huruvida mätningen och följaktiga rapportering av intellektuellt kapital är värdeskapande är däremot ett omtvistat område. Intellektuellt kapital har även hävdats lida av en brist av empiriska studier fokuserade på specifika sektorer. Även fast organisationer från banksektorn har varit inkluderade i empiriska studier inom området intellektuellt kapital så finns det få sådana studier som inkluderar svenska banker, för att inte tala om studier som fokuserar på den svenska banksektorn. Frågan om huruvida organisationer från den svenska banksektorn aktivt mäter immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket av intellektuellt kapital har hittills inte studerats grundligt. Inte heller har en studie gjorts som fokuserar på att utforska de underliggande motivationerna varför organisationer inom denna sektor skulle ägna sig åt sådant arbete. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med respondenter från tre banker från den svenska banksektorn demonstrerar denna studie att trots att intellektuellt kapital är praktiskt taget okänt inom sektorn så återfinns ett flertal exempel av mätning av immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket hos intellektuellt kapital bland dessa organisationer. Genom implementering av resursbaserad teori och legitimitetsteorin så framgår att den huvudsakliga orsaken till att organisationer implementerar sådan mätning är att få ökad förståelse för resursen och bättre kan utnyttja den. Resultaten visar även på att redovisning av intellektuellt kapital inte ses som legitimerande, trots att likheter mellan organisationer i den svenska banksektorn tycks leda till att vissa immateriella tillgångar redovisas för att organisationen ska kunna differentiera sig från sina konkurrenter.

I dagsläget finns det ett stort gap mellan det bokförda värde till vilket organisationer värderar sina tillgångar och det marknadsvärde till vilket organisationerna är värderade. Vad detta osynliga värde består av kan delvis beröra något som teoretiker och praktiker kommit att kalla intellektuellt kapital (IC). IC består av bland annat anställda, kompetens, strukturer, system, kundbaser och relationer. I dagens kunskapsföretag kan detta omfatta stora delar av företagens tillgångar. Anledningen till att detta gap uppstår beror till stor del på en problematik att värdera dessa tillgångar inom IC med det nuvarande ramverket för redovisning. Då det inte existerar några lagar gällande hur IC ska redovisas har företagen hamnat i en situation där detta sker genom frivillig redovisning. Detta tar sig i uttryck på olika sätt, vilket skapar spretiga presentationer inom ett redovisningsfält som annars styrs av en röd tråd och kontinuitet. Ett kommunikationsmedel som kommit att användas för att presentera information om IC är årsredovisningen.Syftet med denna studie är att undersöka hur, i termer av omfattning, företag inom rekryterings- och bemanningsbranschen presenterar information om IC i sina årsredovisningar. För att studera IC används begreppen humankapital, strukturkapital och relationskapital vilka utgör en väl vedertagen uppdelning. Dessa bryts ned i ett antal indikatorer vilka undersöks. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en kvantitativ innehållsanalys. Detta med bakgrund av att det är ett effektivt medel för att studera mönster i kommunikation och göra bedömningar av förmedlad information.Resultatet från studien talar för att relationskapitalet är det som generellt rapporteras mest, följt av humankapital och slutligen strukturkapital. Det framgår att samtliga företag redovisar information om IC i sina årsredovisningar, och samlat utgör medelvärdet och medianen för redovisningen över hundra rapporterade indikatorer per företag. Det förekommer vissa skillnader mellan vilka faktorer som mest frekvent redovisas hos företagen, där exempelvis två av företagen redovisade humankapital mer och några andra företag redovisade betydligt mycket mer IC generellt. Resultaten diskuteras utifrån ett antal redovisningsteoretiska utgångspunkter och det framgår att det skulle kunna röra sig om geografiska och nationella skillnader. Det som slutligen kan fastslås är att företagen tycks lägga stort fokus på att redovisa information om kunder, anställda och olika partners. Det var vanligt förekommande att olika nöjdhetsindex presenterades för att visa hur bra dessa behandlas. Det som var utmärkande inom redovisningen av strukturkapitalet var att företagen lade mest vikt på att redovisa information om kultur inom organisationerna. / There is a significant gap between the book value in which companies’ valuate their assets and the market value. What this invisible value consists of is something that theorists and practitioners are calling intellectual capital (IC). IC contains information about employees, competence, structures, systems, customer base and relations, to mention a few. In today’s knowledge-based companies, the IC is often a vast part of a company’s assets. The reason this gap exists is because of shortcomings in today’s restrictions and laws within accounting. Because there are no laws regarding how the IC should be reported, companies have found themselves in a position where this occurs through voluntarily disclosure. This is expressed in different ways, which creates straggling presentations of IC within an otherwise structured accounting field. A mean for communication of companies’ IC is through the annual report.The purpose of this study is to examine, in terms of the extent, how companies within the recruitment and staffing industry presents information about IC in their annual reports and to compare the companies to each other. To study IC, the terms human capital, structure capital and relational capital is used. These are broken down into several indicators that are examined. A quantitative content analysis is used as a research method to answer the research question. This is used because of its efficiency in studying patterns in communication and later drawing conclusions about a given set of information.The result of the study proves that the relational capital is what is most frequently reported, followed by human capital and lastly structure capital. It appears that all companies disclose information about IC in their annual reports, and that together the mean and median of indicators reported exceeds one hundred. However, there are a few differences among the organizations regarding the most frequently reported factors. For instance, two of the companies reported most of human capital, while other reported more IC in general. The results are discussed from an accounting theoretical approach, and factors including geographical and national differences seem to influence the IC reporting. What is finally concluded is that companies tend to put focus on reporting information about customers, employees, and partners. It was common that companies disclosed information about indexes where employee, customer and partner satisfaction was highlighted. What was remarkable within the disclosure regarding structure capital was that the companies focused mostly on information about the culture within the organizations.

Titel: Svenska företags redovisning av intellektuellt kapital i spåren av covid-19-pandemin -En kvantitativ studie av 120 börsnoterade företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Lindström och Saga Djäkner Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023 - maj Syfte: I början av år 2020 drabbades världen av en pandemi som haft betydande påverkan på stora delar av samhället, såväl människor som företag. I svåra ekonomiska tider kan företagen behöva framhäva andra kvalitéer inom bolaget än de finansiella. Tidigare forskning visar hur redovisningen av intellektuellt kapital ökat under ekonomiska kriser, som finanskrisen eller generellt under en lågkonjunktur. Vi såg därför en möjlighet att bidra till att fylla ett kunskapsgap och undersöka om covid-19-pandemin har fått företagen att öka eller minska sin redovisningsmängd av intellektuellt kapital. Syftet med studien är därmed att utifrån finansiella rapporter undersöka om den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag har minskat eller ökat på grund av covid-19-pandemin. För att uppfylla syftet har vi formulerat två frågeställningar som vi besvarat i studien. Metod: Metoden vi har tillämpat i denna studie är en kvantitativ metod. En innehållsanalys har använts genom ett index av sökord och kodning. Därefter har det genomförts en korrelationsanalys mellan de oberoende variablerna bransch och företagsstorlek. Därefter har vi utfört två multipla regressionsanalyser mellan beroende variablerna (redovisningsmängd 2019 samt 2021) och de oberoende variablerna. Datan för studien har samlats in genom Nasdaq där studien har begränsats till svenska företag noterade på Stockholmsbörsen som har sina årsredovisningar tillgängliga på engelska för år 2019 respektive 2021. Resultat och slutsats: Slutsatsen för studien är att redovisningen av intellektuellt kapital har ökat mellan år 2019 och 2021. Det går däremot inte att fastställa att ökningen är helt eller delvis på grund av coronapandemin. Studien påvisar ett statistiskt säkerställt samband mellan företagens storlek och deras benägenhet att redovisa intellektuellt kapital. Ett statistiskt säkerställt samband fanns däremot inte mellan branschen respektive företag var verksam i och deras redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat anser vi kan hjälpa företag att få en ökad kunskap om ämnet intellektuellt kapital och därtill hur redovisningen av fenomenet kan utgöra en fördel för företagen, speciellt under en finansiell kris. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat ser vi en möjlighet för framtida forskning att bygga vidare på vår studie och utföra en kvalitativ studie där företagen själva får motivera anledningen bakom ökad redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Ännu ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns ett samband mellan försämrad lönsamhet och högre redovisningsnivå av intellektuellt kapital. / Title: Swedish companies level of disclosure regarding intellectual capital in the wake of the covid-19-pandemic - A quantitative study of 120 listed companies. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Hanna Lindström and Saga Djäkner Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: Early year 2020, the world experienced the beginning of a pandemic. Since then, this pandemic has had a major influence in the life of both humans and cooperations. Companies were forced to adjust their way of doing business, creating safe working environments but also cutting down operations and workforce. At the same time, a crisis could also mean a need to highlight other qualities than just financial, as the latter tends to underperform. Previous research has proven an increase in the level of disclosure of intellectual capital following a financial crisis. This pandemic could be seen as a new phenomenon, therefore we found a possible knowledge gap to fill by examining if the covid-19-pandemic affected the level of disclosure regarding intellectual capital. The purpose of this study is therefore to investigate, based on annual reports, whether the voluntary intellectual capital disclosure of Swedish listed companies has increased or decreased due to the covid-19-pandemic. To fulfill our purpose, two research questions were defined and later on answered.  Method: We applied a quantitative method with the data collected from companies on Nasdaq Stockholm. A content analysis were performed by using indexes of keywords and coding. We carried out a correlation analysis between the independent variables in order to facilitate a multiple regression analysis of the disclosure level due to size or industry in 2021 as well as 2019. The study has been limited to listed Swedish companies that have had their annual reports for 2019 and 2021 available in English. Results and conclusions: We found that the disclosure level of intellectual capital increased from 2019 to 2021. Although it cannot be determined that the increase is entirely or partly due to the covid-19-pandemic. The study shows a statistically reliable relationship between the size of the companies and their disclosure level of intellectual capital. However, a statistically reliable relationship could not be found between the companies disclosure level and theindustries they operate in. Contribution of the thesis: We believe that the results of the study could help companies gain an increased knowledge of the subject of intellectual capital and, in addition, how the disclosing level could act as an advantage for companies, especially during a financial crisis. Suggestions for future research: Based on the result of this study, we see an opportunity for future studies to conduct a qualitative study where the companies themselves can explain the reason behind the increased disclosure level of intellectual capital. Another suggestion may be to examine whether there is a relationship between declining profitability and a higher level of intellectual capital disclosure.

<p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.</p><p><strong>Metod:</strong> En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte.</p> / <p><strong>Problem:</strong> How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.  </p><p><strong>Method:</strong> A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.  </p><p><strong>Conclusion:</strong> At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.</p>

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen? Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte. Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen. Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte. / Problem: How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies? Purpose: The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.   Method: A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.   Conclusion: At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.