SAMMANFATTNING (Svensk)  Titel: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering Fakultet: Hälsa, natur – och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete – omvårdnad, 15 HP Författare: Josefin Axelsson & Mathilda Blomberg Handledare: Anders Sidenblad Examinerande lärare: Cecilia Olsson Examinator: Jan Nilsson Sidor: 24 Datum för examination: 2022-06-20 Svenska nyckelord: Intensivvårdssjuksköterskor, Erfarenheter, Överrapportering, Intensivvårdsavdelning Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskors profession kännetecknas av arbete inom avancerad vård och i en högteknologisk miljö kombinerat med komplex omvårdnad vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskors kompetens. Intensivvårdssjuksköterskor har ansvaret att både ge och ta emot överrapporteringar avseende patientens tillstånd och är ett moment som om det brister kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där åtta artiklar inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna erfarenheter resulterade i kategorin: Faktorer som påverkar överrapportering och tre underkategorier: Förberedelser och metoder, Kommunikationsverktyg och struktur, Att bemöta och att bli bemött. Konklusion: Överrapportering är komplex arbetsuppgift och det finns faktorer vid överrapportering som påverkar kvaliteten av rapporten. Kommunikationsverktyg och hur vårdpersonal uppträder mot varandra kan minska att patientinformation missas och risk för vårdskada blir lägre. Utbildning, klinisk träning och utvärdering av modeller för överrapportering kan öka patientsäkerheten. / ABSTRACT (English)  Title: Intensive care nurses' experiences of handover Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project – nursing, 15 ECTS Authors: Josefin Axelsson & Mathilda Blomberg Supervisor: Anders Sidenblad Examiner: Cecilia Olsson Examiner: Jan Nilsson Pages: 24 Date for the examination: 2022-06-20 Key words: Intensive care nurses, Experiences, Handover, Intensive care units Introduction: The profession of intensive care is characterized by work in advanced care and in a high-tech environment combined with complex nursing, wich places high demands on the competence of intensive care nurses. Intensive care nurses are responsible for both giving and receiving handover regarding the patients condition and are a moment that, if there are shortcomings, can jeopardize patient safety. Aim: Intensive care nurses' experiences of handover in inpatient care. Method: Qualitative literature study, where eight articles were included and analyzed with manifest content analysis. Results: The intensive care nurses experiences resulted in the category: Factors that affect handover and three subcategories: Preparations and methods, Communication tools and structure, To interact. Conclusion: Handover is a complex task and there are factors in handover that affect the quality of the report. Communication tools and how care staff behave towards each other can reduce that patient information is missed and the risk of care injury is lover. Education, clinical training and evaluation of models for handover can increase patient safety.

Bakgrund: Att ha ett barn som vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär att föräldrar tvingas lämna sitt barn i händerna hos vårdpersonal och detta är för de flesta föräldrar en ny situation som är förenad med upplevelser av stress och oro. En ökad kunskap om föräldrarnas upplevelse av tiden barnet vårdas på en intensivvårdsavdelning kan bidra till ett bättre omhändertagande av föräldrarna. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn som vårdas inom intensivvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och ett induktivt förhållningssätt där 13 artiklar inkluderades till resultatpresentationen. Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplevde oro och stress i samband med att barnet lades in på intensivvårdsavdelningen. Intensivvårdsavdelningen, som är en högteknologisk miljö med mycket personal runt barnet, beskrevs som en ny och okänd miljö av föräldrarna och upplevdes föra dem längre ifrån barnet. Rädsla för barnets framtid och oro för att barnet skulle dö beskrevs av föräldrarna. Föräldrar upplevde att stöd från vårdpersonal i form av kontinuerlig information, en god kommunikation och att tillåtas vara delaktiga var betydelsefullt. Slutsats: Att vårdteamet inkluderade och involverade föräldrarna i vården var viktigt och hade betydelse för att minska föräldrarnas stress och oro. Det ökade även föräldrarnas känsla av trygghet och  säkerhet i sin roll som förälder vilket har betydelse för föräldrarnas upplevelse av delaktighet samt för föräldrarnas förmåga att finnas där för sitt barn. Med ett familjeperspektiv och familjecentrering i vården av barnet ses familjen som en helhet och vidare forskning skulle kunna öka förståelsen för föräldrar i en utsatt situation och studera vad implementeringen av den familjecentrerade vården skulle innebära för föräldrarnas upplevelse. / Background: Having a child in an intensive care unit means that parents are forced to leave their child in the arms of the healthcare staff and for most parents this is a new situation and is associated with experiences of stress and anxiety. An increased knowledge of the parents' experience of the time their child is admitted to an intensive care unit can contribute to better care for the parents. Aim: To describe the parents’ experience of when their child is being admitted to an intensive care unit. Method: A systematic literature study with a qualitative approach and an inductive approach where 13 articles was included in the presentation of the result. Results: The result shows that parents’ experienced anxiety and stress when their child was admitted to the intensive care unit. The intensive care unit, which is a highly technical environment (with high technology) and a lot of people surrounding the child, was described by the parents as an new and unknown environment that separated them from their child. A fear of the future on the child's behalf and anxiety for the childs’ death was described by the parents. Parents’ experienced support from healthcare staff in the form of continuous information, good communication and being involved was meaningful. Conclusion: The healthcare teams’ ability to include and involve the parents in caring was important and of significance for reducing the parents’ stress and anxiety. It also increased the parents’ sense of comfort and security in their role as parents which is of significance in the parents’ experience of involvement and their ability to be there for their child. With a family-perspective and family-centered care in the care for the child the family was seen as an entirety och further research could increase the understanding of parents in a vulnerable situation and study what the implementation of family-centered care would mean for the parents’ experience

Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 80 procent av alla patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning av intensivvårdsdelirium. Patienterna utsätts för flertalet negativa faktorer som kan utlösa intensivvårdsdelirium. Forskning visar på att intensivvårdsdelirium skapar ett lidande hos patienten. Vetskapen om vilka faktorer som kan påverka uppkomsten kan förebygga, lindra och behandla tillståndet. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsdelirium på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ studie. 11 stycken intensivvårdssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i Västra Sverige. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med ett deduktivt förhållningssätt utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med vardera tre subteman; Att motverka uppkomst av intensivvårdsdelirium och Att hantera delirium. Slutsats: I resultatet framkommer det att intensivvårdssjuksköterskor i möjligaste mån försöker skapa optimala förutsättningar men att vården kring intensivvårdsdelirium ofta hamnar i skymundan. Det säger intensivvårdssjuksköterskorna beror på den högteknologiska miljön med livsuppehållande behandling och komplexa omvårdnaden de arbetar i. I resultatet speglas intensivvårdssjuksköterskors tankar och känslor som bland annat obehag, rädsla och maktlöshet vid vårdandet av patienter med intensivvårdsdelirium. Sammanfattningsvis betonas vikten av kunskap och erfarenhet kring intensivvårdsdelirium, finns inte denna erfarenhet uppkommer ett onödigt lidande som påverkar hela patientens livsvärld. / Background: In Sweden, about 80 percent of all patients cared for in an intensive care unit are affected by intensive care delirium. Patients are exposed to a lot of negative factors that can trigger intensive care delirium. Research shows that patients with intensive care delirium suffer. Knowing the factors that can affect the onset can prevent, alleviate and treat the condition. Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses' experience of preventing and caring for patients with intensive care delirium in an intensive care unit. Method: Qualitative design. Eleven critical care nurses were interviewed at two hospitals in the west of Sweden. The data was analyzed by a qualitative content analysis with a deductive approach based on Katie Eriksson's nursing theory. Result: The results are presented in two themes, with three sub themes each; To counteract the onset of intensive care delirium and To manage intensive care delirium. Conclusion: The result shows that the intensive care nurses try to create optimal conditions, but the care around intensive care delirium have ended up in the shadows. According to the intensive care nurses this is because of the advanced technology, life-sustaining treatment and the complex nursing care. The result reflects the thoughts and feelings of the intensive care nurses such as discomfort, fear and powerlessness in the care of patients with intensive care delirium. In summary, the importance of knowledge and experience about intensive care delirium is emphasized, if this experience doesn't exist unnecessary suffering may occur and affect the patient's entire world of life.

Bakgrund: Många barn har föräldrar som vårdas på IVA. Forskning visar på att intensivvårdssjuksköterskor möter svårighet att bemöta barn som anhöriga till följd av bristfällig kunskap samt förekomst av riktlinjer gällande barn som anhöriga. Trots implementering av lagar som reglerar barns rätt som anhörig. Nyare kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskan tänker och förhåller sig i dessa situationer idag behövs för att försöka minimera dessa barns lidande. Syfte: beskriva intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om att involvera barn som anhöriga på IVA. Metod: tvärsnittsstudie utifrån kvantitativ metod utfördes där data insamlades med enkäter på tre intensivvårdsavdelningar i södra Sverige. Deskriptiv statistik och jämförelser utförda med hjälp av Chi2-test har utförts. Inklusionskriterierna var specialistutbildade yrkesverksamma intensivvårdssjuksköterskor. Resultat: Alla intensivvårdssjuksköterskor tyckte att barn skulle besöka sin anhörige som vårdas på IVA, men fortfarande begränsas barns besök. Signifikant skillnad mellan intensivvårdssjuksköterskor kunde ses när det gällde förekomst av riktlinjer rörande barn som anhöriga och huruvida de upplevde att barn uppfattar patientens utseende som skrämmande, när sjukhusen jämfördes med varandra. Lagar finns som reglerar barns rätt till involvering, men är fortfarande inte implementerade. Slutsats: Behovet att medvetandegöra intensivvårdssjuksköterskan om barns roll och behov som anhörig kvarstår, trots lagimplementeringar. Vårdandets konst med fokus på ett caritativt förhållningssätt kan bidra till meningsfullhet och livskraft och leda till att den lilla människan blir sedd och att dennes lidande då minskar. / Background: Many children have parents who are cared for at IVA. Research shows that intensive care nurses face difficulty in treating children as relatives as a result of insufficient knowledge and the existence of guidelines regarding children as relatives. Despite the implementation of laws regulating children's rights as relatives. Newer knowledge about how the intensive care nurse thinks and behaves in these situations today is needed to try to minimize the suffering of these children. Purpose: to describe the intensive care nurse's perception of involving children as relatives in ICU. Method: cross-sectional study based on a quantitative method was carried out where data were collected with questionnaires in three intensive care units in Southern Sweden. Descriptive statistics and comparisons performed using the Chi2 test were performed. The inclusion criteria were specialist trained professional intensive care nurses. Results: All intensive care nurses thought that children should visit their relative who is cared for in the ICU, but children's visits are still limited. A significant difference between intensive care nurses could be seen when it came to the presence of guidelines regarding children as relatives and whether they felt that children perceive the patient's appearance as frightening, when the hospitals were compared to each other. Laws exist that regulate children's right to involvement but are still not implemented. Conclusion: The need to make intensive care nurses aware of children's role and needs as relatives remains, despite law implementations. The art of caring with a focus on a charitable approach can contribute to meaningfulness and vitality and lead to the little person being seen and their suffering then reduced.

Bakgrund: Patienter som utvecklar en total hjärninfarkt kan bli aktuella för organdonation. Organdonationsprocessen ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan som innefattar att vårda organen och möta närstående i sorg. Att samverka i team är grundläggande för organdonationsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda en patient som sedan blir en organdonator.  Metod: En kvalitativ studie där tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna arbetar aktivt med att finna potentiella organdonatorer. Det praktiska vårdandet innefattar provtagningar och undersökningar, vilket ska ske inom en begränsad tidsram. Teamarbetet beskrivs av intensivvårdssjuksköterskorna som betydelsefullt och transplantationskoordinatorn beskrivs som en expert gällande organdonation. En utmaning under organdonationsprocessen är att få närstående att acceptera och förstå att patenten är avliden.  Konklusion: Potentiella organdonatorer identifieras snabbt inom intensivvården. Organdonationsprocessen sker dock sällan och intensivvårdssjuksköterskorna har svårt att få en rutin i processen. Närstående ska få vara delaktiga i diagnostik och vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskorna vill inte skilja på vården av organdonatorer från andra patienter och ser organdonation som positivt. / Background: Patients who develop a total cerebral infarction may be candidates for organ donation. The organ donation process places demands on the intensive care nurse, which includes caring for the organs and meeting relatives in grief. Collaboration in teams is fundamental to the organ donation process. Purpose: The purpose of the study was to describe intensive care nurses' experiences of caring for a patient who then becomes an organ donor. Method: A qualitative study in which ten intensive care nurses were interviewed. The sample were analyzed with a qualitative content analysis. Results: The intensive care nurses work actively to find potential organ donors. The practical care includes sampling and examinations, which must take place within a limited time frame. Teamwork is described by intensive care nurses as important, and the transplant coordinatoris described as an expert in organ donation. A challenge during the organ donation process is getting relatives to accept and understand that the patient is deceased. Conclusion: Potential organ donors are quickly identified within intensive care. However, the organ donation process rarely occurs and the intensive care nurses’ have difficulty establishing a routine in the process. Relatives should be involved to participate in diagnostics and care. The intensive care nurses do not want to differentiate between the care of organ donors and from other patients and see organ donation as positive.

Bakgrund: Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning har en risk att drabbas av intensivvårdsdelirium, ett allvarligt förvirringstillstånd som medför en ökad mortalitet. Tillståndet kan vara en utmaning att upptäcka hos patienter på grund av sedering. Patienter med intensivvårdsdelirium kan vara utåtagerande, oroliga och ha en låg samarbetsvilja, vilket kan försvåra eller förlänga vårdtiden för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan har ett ansvar att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Syfte: Att identifiera intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av vad som hindrar eller underlättar det förebyggande arbetet av intensivvårdsdelirium. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sju intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Studien resulterade i att förebyggande omvårdnaden mot intensivvårdsdelirium är komplex och involverar flera olika aspekter som presenteras i sex kategorier: Att mobilisera för att förebygga delirium, Att anhöriga kan vara en resurs, Att se fördelar och nackdelar med sedering, Att kommunicera med patienten har en betydelse, Att den patientnära miljön har en betydelse och Att använda erfarenheter och rutiner. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att den förebyggande omvårdnaden mot intensivvårdsdelirium var komplex och involverar flera olika aspekter. Vad som kan hindra eller underlätta förebyggande omvårdnad påverkades av mobilisering, anhörignärvaro, sederingsgrad, information till patient, hur den patientnäramiljön var utformad och hur intensivvårdssjuksköterskor använder sig utav rutiner och kunskap som finns. En ökad medvetenhet i det patientnära, dagliga arbetet kan i sin tur kan bidra till en högre överlevnad och färre antal vårddygn för patienten. / Background: Patients who are cared for in an intensive care unit have a risk of suffering from intensive care delirium, a serious state of confusion that has resulted in increased mortality. The condition can be a challenge to detect in patients due to sedation. Patients with intensive care delirium can be aggressive, anxious and uncooperative, which can complicate or prolong the patient's care. The intensive care nurse has a responsibility to work preventively against intensive care delirium. Aim: To identify the intensive care nurse’s experience of what hinder or facilitate the preventive work of intensive care delirium. Method: Qualitative interview study with a descriptive approach. Seven semistructured interviews were conducted with intensive care nurses in centeral Sweden. Data were analyzed according to qualitative content analysis. Result: The study resulted in that preventive care against intensive care delirium is complex and involves several different aspects that are presented in six categories: To mobilize to prevent delirium, That relatives can be a resource, To see advantages and disadvantages of sedation, communicate with the patient matters, That the environment close to the patient is important and To use experiences and routines. Conclusion: The intensive care nurses felt that the preventive nursing care against intensive care delirium was complex and involves several different aspects. Factors that can hinder or facilitate preventive nursing were affected by mobilization, presence of relatives, depth of sedation, information to the patient, how the environment close to the patient was designed and how intensive care nurses use existing routines and knowledge. An increased awareness in the daily work close to the patient can in turn contribute to a higher survival and fewer days of care for the patient.

Sammanfattning Bakgrund: Miljön på intensivvårdsavdelningar (IVA) är högteknologisk. Patienter som vårdas inom intensivvården övervakas ständigt av personal och medicinteknisk utrustning. Omvårdnadsåtgärder och undersökningar behöver utföras oavsett tid på dygnet. Personalens närvaro påverkade patienternas sömn och apparatur låter dygnet runt. Vid utebliven sömn och minskad REM-sömn ökar riskerna för negativa effekter som nedsatt immunförsvar och delirium. Det behövs ökad kunskap för hur patienterna upplever sin sömn på IVA för att kunna främja förutsättningarna för sömn, hälsa och välbefinnande.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning upplever sin sömn under vårdtiden.  Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod.  Resultat: I resultatet framkom det att patienterna upplevde att sömnen påverkades av IVA-miljön. Många upplevde svårigheter att somna, men också att de väcktes flera gånger. Patienterna kände sig fast mellan sömn och vakenhet, vilket skapade mycket ångest och oro. De upplevde vårdmiljön som skrämmande och kunde känna sig ensamma och övergivna vilket försämrade sömnkvaliteten ytterligare. För att känna trygghet behövde patienterna kontinuerligt kommunicera med vårdpersonal och känna deras närvaro. Det skapade förutsättningar för god sömn.  Slutsats: Aspekter i den fysiska och psykiska miljön spelade stor roll för att intensivvårds patienterna skulle få goda förutsättningar för tillräcklig sömn. Intensivvårdssjuksköterskan kan genom lyhördhet och ökad kunskap uppmärksamma hur viktig den yttre miljön samt existentiella faktorer är för att patienten ska kunna uppnå god sömn på IVA.

Advances in science and technology have made nursing practice in acute care settings complex, rapid and demanding. Hospital visiting hours and rules are established for the comfort and safety of patients and their loved ones. In addition, there is the need to focus on the needs of 'the customer'. The researcher adopted a descriptive, exploratory approach to determine the perceptions and preferences of patients, family members/friends and nurses of visiting time in ICUs. The aim was to recommend mechanisms and measures with regard to the desired visiting schedule that would enhance patient-centred integrated care in ICUs. The study found that patients and family members/friends preferred extended visiting time and perceived this as beneficial to them, while the majority of the nurses preferred scheduled visiting time. / Health Studies / M. A. (Health Studies)

Introduction of problems: At present, nursing education is being given increasing attention. This is done by the management of the health service itself, by the teachers, by the nurses themselves, but also by the sick. There is still a burning shortage of nurses in all disciplines and hospitals. The current healthcare situation is slowly coping with changes in education, and only time will show whether changes have been set in the right direction and will help to infiltrate qualified staff into hospitals Goals: The main goal of my diploma thesis was to find out the motivation of nurses for specialization study in intensive care at work. The partial goal number one was to find out if nurses are educated in lifelong learning. Sub-goal number two was to map what nurses are currently the most burdened in their intensive care work. Methodology: A quantitative survey was carried out using custom-built questionnaires that were conducted in the intensive care nursing population Results: The results of the survey showed that the main reason nurses for intensive care intensive care were the fact that they needed money to study, wanted more time for their interests and paid leave before the exams. Nurses have also been trained in lifelong learning. They most often used e-learning education. Most nurses have...

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för konstant ljud då miljön innebär kontinuerlig övervakning av medicinsk utrustning. Enligt WHO’s rekommendationer ska ljudnivån inom intensivvården inte överstiga 30–40 dB. När patienterna utsätts för larm och ljud blir sömnen påverkad, vilket förhindrar återhämtning och läkning hos den kritiskt sjuka patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ljudet från medicinsk utrustning på IVA och hur detta påverkar patienterna och deras sömn. Metod: En integrativ litteraturstudie. Resultat: Ljudet från medicinsk utrustning inom intensivvården översteg ljudnivån för optimal sömn och vila. Patienterna uppfattade ljudet både positivt och negativt. Sömnen kunde bli bättre genom sömnfrämjande åtgärder. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier; Miljö och Sömnkvalitet med tillhörande subkategorier; Ljudets intensitet, Patienternas tolkning av ljudet, Sömnstörning och Sömnfrämjande åtgärder. Slutsats: Ljudet från medicinsk utrustning påverkade patienterna i olika grad och bidrog till sömnstörning. Genom en ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan samt riktlinjer för sömnfrämjande åtgärder kan patienterna få en bättre sömn och vila. I litteraturstudien kartläggs det nuvarande kunskapsläget, vilket visar på kunskapsluckor. Vidare forskning behövs för att öka kunskapsläget inom ämnet. / Background: Intensive care patients are constantly subjected to noise because of the continuously monitoring of medical equipment in a hospital environment. According to WHO’s recommendations the noise levels within the intensive care should not exceed 30-40 dB. When the patients are subjected to alarm and noise their sleep is affected and as a result recovery and healing is negatively affected for the critically ill patient. Aim: The aim of the study was to describe the noise from the medical equipment at the ICU and how it affects the patients and their sleep. Methods: An integrative literature study. Result: The noise from the medical equipment in the intensive care exceeded the noise level for optimal sleep and rest for patients. The patients experienced the noise both positively and negatively. The quality of sleep could be improved by sleep-aiding measures. The result is presented by using two main categories: Environment and Quality of sleep including the following subcategories; Noise intensity, Patient’s interpretation of the noise, Sleep disturbance and Sleep-aiding measures. Conclusion: The noise from the medical equipment affects the patients to different degrees and contributes to their sleep being disturbed. Through improving the knowledge of the intensive care nurse and by introducing clear guidelines for sleep-aiding measures, the patients sleep and rest can be improved. In the literature study the current knowledge levels are mapped out, which shows a lack of knowledge with the intensive care nursing staff. Further research is needed to improve and increase the level of knowledge of the topic.