<p>Uppsatsen studerar hur svenska köpcenter nyttjar Internetmediet genom sina webbplatser. Detta studeras utifrån dels ett samhälleligt och dels ett rumsligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet används för att se hur starka band webbplatserna har till den lokala kontext som de fysiska köpcentren är en del av. Det rumsliga för att se huruvida webbplatserna kan skapa och upprätthålla en egen rumslighet, oberoende av själva köpcentret. Först kommer en bakgrundsdel där bland annat en övergripande studie av svenska köpcenters webbplatser görs. Här skapas således en helhetsbild av tillståndet bland webbplatserna 2001/2002. Efter det formuleras fyra rubriker: "E-kommersialisering", "Sociala Hierarkier", "Cyberrummet" och "Mediemetamorfoser"utifrån inläst litteratur. Med dessa rubriker som verktyg görs sedan en djupare studie av fem Stockholmsanknutna webbplatser. Här används även en demografisk översikt över de stockholmsområden i vilka de fysiska webbplatserna är belägna som ett kompletterande instrument. Detta för att se om den lokala kontexten färgar av sig på webbplatserna eller ej. Studien avslutas med en slutdiskussion. Här redovisas resultatet av studien, nämligen att det finns en likriktning bland de svenska köpcenterwebbplatserna där man ej utnyttjar Internetmediets potential speciellt mycket. Köpcentren och dess samhälleliga omgivningar blir det som fokuseras även på webbplatserna. Cyberköpcenterrummet inkorporeras helt i det fysiska köpcentrets rum.</p>

<p>"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? </p><p>Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort. Här finns exempelvis intressanta skillnader mellan storstadstidningens skribenter och landsbygdstidningens skribenter. Det kulturella navigationsbegreppet diskuteras och etableras i uppsatsen till förmån för frågan "hur?". Uppsatsen lämnar därmed arbetet med att förfina och underbygga begreppet, så att det också kan börja förklara "varför", till eventuella fortsättningsarbeten.</p>

<p>Undersökningens syfte är att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form är och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden är 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar också upp vilka samtida debatter och samhällsangelägenheter man etablerat den svenska formen i och hur man använt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhällsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berättelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförändrad bild av den svenska formen och dess ursprung. Beskyddare av olika konstformer har säkerligen sin plats i samhället, man bör dock diskutera deras makt att styra trenderna inom det område de är verksamma.</p>

<p>Projektet Utställningsdokumentär? består av två delar: dels den vetenskapligt orienterade studie som redovisas här, dels en praktisk gestaltning i form av en serie experimentella utställningar. Projektets syfte som helhet är att belysa utställningsmediets förmåga att gestalta ett dokumentärt innehåll, samt diskutera och experimentera med dokumentära arbetsmetoder i utställningssammanhang. Denna explorativa studie är gjord på kvalitativa grunder och består av intervjuer med professionella dokumentärmakare och museimänniskor, kortfattade analyser av tre aktuella museiutställningar samt en serie utställningsexperiment. Ett försök görs att lägga grunden för ett nytt begrepp och en ny typ av utställningsmetod. Studien visar att utställningsdokumentärer kan vara ett sätt för museet att mer aktivt delta i samhällsdebatten. Utställningarna behöver inte vara objektiva utan ska ge utrymme för personliga tolkningar av ämnen, historiska eller samtida, problematiska, vinklade, med laddade föremål eller helt utan föremål. Kort sagt subjektiva utställningsdokumentärer. Något som är grundläggande för dokumentären är verklighetsanknytningen och ofta är det just den aspekten, att det som visas faktiskt har hänt på riktigt, som berör och fascinerar. Men det räcker inte bara med materialet, en tydlig avsändare som tolkar och berättar, pekar ut riktningar och anger sammanhang, ett subjekt med personlig anknytning till ämnet måste också till för att utställningen ska bli en dokumentär. I denna form blir utställningsdokumentären ett komplement till museets övriga utställningar och ett forum för aktuell samhällsdebatt - något som saknas på svenska museer idag.</p>

<p>Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. Här listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motståndet som uppstod när hotet började realiseras. Uppsatsen tittar på vilka faktorer (politiska, stadsplanemässiga, kulturvårdande, ekonomiska) som påverkar en gatas förändring och vad som värderas högst.</p>

<p>Skiljer sig utvecklingen av spädbarns förmåga att planera griprörelser mot ett objekt relativt att anpassa handen till objektets rotation? Nitton spädbarn i åldrarna 6 och 10 månader studerades. Spädbarnen grep mot en stav i rotation och deras griprörelser registrerades med hjälp av ett ProReflex system (Qualisys). Såväl handens hastighet fram mot staven som handens vridningshastighet beräknades och delades in i rörelseenheter bestående av en accelerationsfas och en inbromsningsfas. Resultatet visar att antalet enheter sjunker med ökande ålder för båda hastigheterna. Detta stämmer överens med tidigare resultat och tyder på att spädbarn ökar sin förmåga att planera sina griprörelser. Varje ny enhet är ytterligare en korrigering av griprörelsen. Förutom denna effekt av ålder påverkas handens hastighet fram mot objektet inte nämnvärt. Däremot påverkas handens vridningshastighet i flera avseenden av stavens rotationshastighet. Enheterna blir längre vid den högsta rotationshastigheten och även den maximala vridningshastigheten ökar vid den högsta rotationshastigheten. Detta tyder påatt handens annalkande och handens vridning är koordinerade men samtidigt skilda.</p>

<p>Det här arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. </p><p>Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur.</p>

<p>I denna studie undersöktes designöverväganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens användning av VR-system inom arkitektur är inte särskilt utbredd men anses vara ett stort framtida användningsområde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-området fokuserar på tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte används till att undersöka fenomen som avståndsbedömning och navigeringsförmåga i virtuella världar. Denna forskning är viktig, men är inte tillräcklig för att ge vägledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process. </p><p>Denna studie genomfördes istället som en tolkande fältstudie av ett större byggprojekt där ett VR-system användes i designprocessen. Resultatet av studien består dels av ett antal teman som beskriver hur deltagarna upplevde och interagerade med systemet. Utifrån dessa teman ges fem viktiga designöverväganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Slutligen ges också förslag på ett system som tar hänsyn till dessa designöverväganden. På detta sätt föreslås exempelvis att ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess bör vara uppbyggt av standardiserad PC-teknik och erbjuda sätt att interagera modellen som efterliknar vanliga sätt att navigera i den verkliga världen, så som <i>cykla, promenera</i> och så vidare. Vidare bör systemet ta hänsyn till att flera användare använder det samtidigt. Denna typ av kollektiv interak-tion med systemet som observerades kan beskrivas som"baksätesåkning". Denna form av interaktion innebär att en person sköter den direkta interaktionen med systemet samtidigt som de andra deltagarna ger önskemål om vad som ska göras i den virtuella världen.</p>

<p>Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet.</p>

<p>Decomposition of organic matter is a critical process in the ecosystem, which involves many essential biotic and physical parts. Decomposition is therefore an important process both above and below ground. The rate of decomposition is dependent of many environmental factors for example: pH, moisture and supply of oxygen. The decomposition can therefore be affected by large scaled environmental influences, such as acidification and climatic changes. The root litter in the forest is in different ways affected by acidification, liming and manuering. Because of the important role the root system has to the whole forest ecosystem, it can be of importance to gain knowledge about how roots are affected by external environmental influences. </p><p>In the forest ecosystem fertilise the soil has become a common practice in forest management to optimise tree production. Experiments with nitrogen fertilisation have shown that the volume growths of the tree and litter supply have increased after fertilisation. There are also reports about the negative effects nitrogen fertilisation has on decomposition, which results in a decreased decomposition of organic matter. </p><p>The aim of this study is to investigate how the decomposition of organic matter, in this case roots, is affected by a large addition of ammonium sulphate. The study concentrates on to statistically evaluate important aspects on how addition of ammonium sulphate affects the decomposition of organic matter below ground in different soil layers and root diameters, and investigate the possibilities that addition of ammonium sulphate could lead to a decreasing potential of carbon mineralisation. </p><p>The study was conducted is in Skogaby, which is located in southwest Sweden in the community of Halland. Samplings of roots were made in the experimental area from the humus and mineral layer. Roots used for this study varied from less than 2mm up to 2-5mm. Decomposition of root litters were made with litterbags, which were placed in the soil in the humus and mineral layer in the original place of were the roots were collected. The results from this study showed that there appear significant differences in some of the cases between the control and ammonium sulphate treatments. The conclusion that can be drawn by this study is that the addition of ammonium sulphate, under certain conditions depending on root diameter and soil layer, comes to affect the decomposition of root litter. The addition of ammonium sulphate seems to have a positive effect on the decomposition in the initial phase, for then come to decrease in the later phases and be similar to the control areas. It can also be determined that decomposition does not seem to vary within treatments with regards to root diameter and soil layer. Regarding the question about how carbon mineralisation is affected by addition of ammonium sulphate it is probable that the addition would come to increase the mineralisation in the initial phases of the decomposition, compared with the control plots.</p>