Alla barn har i förskolan rätt att utveckla sitt modersmål. I denna studie utgör fenomenet modersmålsstöd fallet, vilket undersökts utifrån: Syftet med studien är att undersöka hur två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer uppfattar modersmålsstöd. Vilket görs utifrån följande frågor: Vilken betydelse ges modersmålstöd för flerspråkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning? Hur organiseras modersmålsstöd enligt respondenternas beskrivning? Fallstudien är av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod är intervjuer, som genomfördes med två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Materialet analyserades vilket resulterade i fem uppfattningar som presenteras som beskrivningskategorier. Uppfattningarna som framkom gällande modersmålstödets betydelse är: Ges stor betydelse och Ges underordnad betydelse. Uppfattningarna som framkom gällande modersmålsstödets organisering är: Integreras i förskolans ordinarie verksamhet, Styrs centralt och Med hjälp av föräldrarna. Resultatet visar att modersmålsstöd ges underordnad betydelse i förhållande till svenska språket. Respondenterna visar samtidigt på en medvetenhet gällande modersmålsstödets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling, identitetsutveckling samt tillhörighet både i förskolan och i hemmets kultur, samt att modersmålsstöd organiseras på olika sätt.

Syftet med denna uppsats är att belysa individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är: Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman. Dessa teman är Planering och bedömning, Språket, Läromedel samt Arbetsformer och fysisk arbetsmiljö. Resultatet visade att de fyra lärarna regelbundet arbetade med individualisering. Dock användes inte det interkulturella perspektivet lika medvetet. Under våra intervjuer kom individualiseringen framförallt fram under temana läromedel och språket. Det var också i språket som de största kulturella skillnaderna uppfattades.

The purpose of this study is through a teacher perspective gain insight to the knowledge former Sodertorn teacher students possess of intercultural pedagogy and if they use it at work. The studies main perspective is the intercultural perspective, which has been the study's lead perspective. This study also made use out of a sociocultural perspective as it fits with the intercultural perspective and puts its mark in the study. This study has used interviews for data collection. Five former Sodertorn teacher students were interviewed, the interview participants work as teachers. These five teachers’ experiences and statements were the focus of this study, the teachers had to demonstrate their intercultural skills and how they use these skills in their classroom. The study showed that four out of five interviewed teachers use intercultural education, these teachers always try to find students development zones and prior knowledge. Intercultural pedagogy approach for example focuses on the students' culture, knowledge, belongings and background. The four out of five interview participants that use intercultural pedagogy hope that their students get a deeper understanding of people that possess a different culture, religion and background. The four out of five teachers use intercultural strategies and these strategies are considered applicable when it comes to intercultural perspective.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå. Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige. En annan skillnad är läsarperspektivet. I de spanska texterna är det vanligare att tilltala läsarna med ni/er och i de svenska med du. Ni-tilltalet har även olika funktioner. I de spanska texterna används ni för att tilltala läsarna på ett artigt sätt medan i de svenska har det funktionen att kollektivt tilltala mottagarna. Sändarperspektivet skiljer sig även åt då ord som vi används mer frekvent i det svenska materialet för att markera att det finns en sändare, medan det i det spanska är vanligare att företagsnamnet används. Slutligen kan jag dra slutsatsen att Alfombra Roja i sitt textmaterial visar prov på att kommunikation över landsgränserna inte kan vara exakt likadan för att nå fram till mottagarna. Det krävs kunskap om språk, intressen i länderna och kulturella beteenden.

Arbetet avser att skapa en uppfattning om den samhälleliga synen på förskolans arbete med modersmål och icke-svenskhet i förskolan. Ett syfte är att ta reda på hur olika yrkeskategorier, som har koppling till förskolan, ser på betydelsen av att barn får utveckla sitt modersmål i förskolan. Ett annat är att belysa hur dessa yrkeskategorier uppfattar förskolans arbete med modersmål, och ett tredje är att studera hur dessa yrkeskategorier anser att man konkret kan gå till väga för att utveckla barns modersmål. Eftersom syftena innebär att undersöka människors uppfattningar om en företeelse, har en fenomenologisk metod med kvalitativa forskningsintervjuer valts som instrument. Det empiriska arbetet omfattar personer som yrkesmässigt kommer i kontakt med utlandsfödda barn och föräldrar. I motsats till tidigare forskningar visar studien inte någon tydlig negativ bild av modersmål i samhället, emellertid åskådliggörs att bristande insikter i verksamheten och den nära omgivningens känsla av uppgivenhet utgör starka hinder för att arbeta med modersmål. I samhället finns det främst bristande insikter i att modersmåls­utvecklingen avgör barnens utveckling i det svenska språket. Personerna som står de flerspråkiga barnen närmast anser att arbetet med modersmål kräver förbättrade förutsättningar, men denna studie synliggör att det i själva verket handlar om pedagogernas prioriteringar och förhållningssätt. Den synliggör även att en tidig insats, föräldrasamverkan och ett ämnesövergripande arbetssätt utgör förbättringsområden i förskolans arbete med modermål.

Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder. Fritidspedagogerna behöver utbildas mer i hur styrdokumenten ska tolkas, för att skapa ett enat synsätt och en interkulturell kompetens samt för att kunna möta barnen och sig själva i svåra situationer.

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs. Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia. Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment. The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman’s staging and Habermas communicative action theory. Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience.

Den här uppsatsen behandlar arbetet med läroplanens värdegrund inom svenskämnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frågor i värdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmänsklig förståelse inom den delen av svenskämnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara på frågan:   Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmågor hos elever som påbjuds i läroplanens värdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmänsklig förståelse och empati?   För att besvara denna fråga har en studie gjorts i en gymnasieklass i årskurs ett på det yrkesförberedande vård- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklärare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor. Utöver detta har läraren och fem av eleverna deltagit i en intervjuundersökning. Läraren intervjudes enskilt vid tre tillfällen medan eleverna intervjuades enskilt vid det första och tredje tillfället och i grupp vid det andra. För studien genomfördes ett litteraturprojekt där eleverna läste ungdomsromanen Pojken i randig pyjamas av John Boyne (2010). Boken handlar om nioåriga Bruno som är son till en tysk militär som är lägerkommendant i Auschwitz. Inom projektet har eleverna läst boken, skrivit om den i läsloggar vid fyra tillfällen och diskuterat den vid ytterligare fyra tillfällen. Inför varje skrivtillfälle har eleverna fått diskussionsfrågor att fundera över. Uppsatsen bygger på en sociokulturell teoribakgrund som förespråkar språklig interaktion som den bästa vägen till inlärning (Vygotskij 1999, Säljö 2000). Elevernas loggböcker, diskussionsinlägg och intervjusvar har analyserats med hjälp av Kathleen McCormicks repertoarteori (1994) och Hans-Georg Gadamers hermeneutiska teori om förståelsehorisonter (2004).

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebär att ha människor anställda som härstammar ur olika kulturer krävs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och färdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmåga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om våra olikheter vi införskaffar oss, desto lättare är det att förutse dessa problem och därmed ha en möjlighet att undvika dem. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för den problematik som kan påverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmässig kontext. Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjälp av fyra personer på dataföretaget UCS AB. Resultat: De kulturella faktorer som påverkar kommunikationen är uppdelningen av arbete och privatliv, användandet av Ni-formen, tvetydigheter, skämt och kroppsspråket. De fördelar som kan identifieras när personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar är att kommunikationen blir livligare, möjligheten att få uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstår då var och en ser saker och ting på olika sätt. De nackdelar som kan identifieras är att interkulturell kommunikation kräver mer tid.

Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag. Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter. I en interaktion mellan individer med olika kulturella bakgrunder uppstår gärna störningar. Anledningen till detta på grund av att parterna inte delar samma uppfattning av symboler och tolkar därmed meddelandet annorlunda.   Syftet med uppsatsen är att närmre undersöka den interkulturella kommunikationsprocessen, med fokus på hur olika kulturmönster bildar störningar i kommunikationen. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt angreppssätt. Den empiriska delen innefattar intervjuer med anställda på ledningsnivå i två olika internationella företag som ingår i varsin global koncern med organisationer placerade i olika länder. Företagen vi har valt att använda som underlag för vår empiriska del är Haldex Traction och Assa Abloy Entrance System. I analysen kopplar vi samman den teoretiska referensramen med insamlad empiri och avslutar kapitlet med en egenskapad modell som resultat, samt egna reflektioner. Det avslutade kapitlet besvarar uppsatsen syfte och frågeställning i problemdiskussionen.