The aim of this essay is to study five teachers' perceptions and experiences of a multicultural class. I want to find out how they relate to intercultural education and how they experience that they may apply it. Sweden is a multicultural society. This fact is even reflected in the school and this imposes on teachers finding new ways to educate and prepare their students for the multicultural society. I chose to carry out a qualitative survey and interviewed five teachers having contact with a multicultural class. The study also offers suggestions to future teachers who can benefit from it in terms of adopting convenient attitudes in multicultural classes with better understanding. The outcome reached shows that the interviewed teachers try to make use of intercultural pedagogy by addressing differences between students, adapting teaching to supply for the needs of students, and also by having good contact with parents. But teachers also experience difficulties. For example, they neither receive enough training in the research area nor have sufficient contact with native teachers who are important resources in multicultural schools.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning. Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history.

<p>Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.</p><p>Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information. Shannon och Weavers modell är också alltför tekniskt inriktad, medan Newcombs modell beskriver kommunikationen som en social företeelse.</p>

<p>Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturell</p><p>undervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på en</p><p>mångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södra</p><p>Sverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant för</p><p>undersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys av</p><p>våra intervjuer. Resultatet visar att lärarna är en eniga om språket är en viktig del i</p><p>undervisningen på en mångkulturell skola. Dock skiljer sig kunskaperna om innebörden av</p><p>begreppet interkulturell undervisning.</p>

Globalization is a phenomenon that is largely affecting the world we live in today, thus making constant meetings and communications between different cultures possible and necessary in order to exchange valuable information. But different cultures have different values and mindsets, which are manifested through the members of each culture. My study focuses on how various members from different cultures adapt in a foreign cultural environment and how the meetings with members of a foreign culture have for role when it comes to affecting their way of communication. In my study I have conducted an interview based study on international students that have a temporarily stay in Sweden for studies and results show that individuals that experiences cultural differences change and adapt their way of communicating, and the more cultural differences they experience the heavier the impact on their own adaptation and change.

No description available.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ”interkulturell kompetens” i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier; 1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer. 2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten. 3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter. 4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter. En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete. En helhetsförståelse av temat förutsätter att "invandrarklienters perspektiv” undersöks vidare.

Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturell undervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på en mångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södra Sverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant för undersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys av våra intervjuer. Resultatet visar att lärarna är en eniga om språket är en viktig del i undervisningen på en mångkulturell skola. Dock skiljer sig kunskaperna om innebörden av begreppet interkulturell undervisning.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem. Lärarna beskriver även olika relationer som de har till barn och föräldrar. Tre olika diskurser framträder, den etnocentriska diskursen, den bekräftande diskursen och den omhändertagande diskursen. Dessa diskurser får innebörd för praktiken. Konsekvenserna innebär att lärarna genom att med sitt tal bidrar till att befästa normaliteten vilket medför en ökad segregation. Därför är det av vikt att medvetandegöra de fördomar som finns men även det som sägs mellan raderna. När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att den interkulturella pedagogiken inte genomsyrar det mångkulturella fritidshemmet utan att medvetenheten måste öka bland lärare för att undvika att det annorlunda konstrueras och konstitueras. Kunskapsbidraget i den här studien riktas mot lärare som är verksamma i den fritidspedagogiska praktiken.