<p>Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på.</p><p>Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov.</p><p>Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola. De har olika bakgrund, men alla har arbetat på skolan under en längre tid. De har beskrivit hur arbetet på skolan ser ut och vilka hinder och möjligheter som lärare kan stöta på.</p><p>Resultatet av studien visar att de intervjuade ser mycket positivt på att arbeta i den mångkulturella skolan. Arbetet är berikande och läraren lär sig någonting nytt varje dag. Det gäller att samtala mycket och visa eleverna att alla är lika mycket värda oavsett varifrån de kommer. Den största svårigheten är oftast samarbetet med föräldrarna. I många fall förstår inte föräldrarna det svenska språket, eller den svenska skolans uppbyggnad och regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan hemmet och skolan.</p><p>En slutsats i undersökningen är att den viktigaste förutsättningen för att arbeta i en mångkulturell skola är att läraren är klar över sitt eget förhållningssätt till elever med annan bakgrund än den svenska. Det är viktigt att se eleverna med invandrarbakgrund som en del av samhället och även vara insatt och ha förståelse för deras kultur och tro. I övrigt behövs inte några särskilda förkunskaper för att arbeta i den mångkulturella skolan, dock är lärarens förhållningssätt till alla elever är viktigt och med tiden växer läraren in i arbetet.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet har varit att synliggöra blivande pedagogers föreställningar om hur mångkulturellt arbete kan komma att se ut för dem när de kommer ut i förskolan men även att reflektera över hur utbildningen har förberett dem. I litteraturgenomgången har Förskolans mål som relaterar till mångkultur och kritik mot lärarutbildningen behandlats. Därefter har olika begrepp så som kultur, mångkultur, mångkulturell, interkulturell och interkulturalitet bearbetas för att skapa en klarare bild över vad dessa innebär och utifrån det utforma en teoretisk referensram.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och materialet bestod av fyra intervjuer av lärarstuderande med inriktning mot förskolan. Semi-strukturerade frågor har använts i syfte att synliggöra en mångfald av uppfattningar hos informanterna.</p><p>Undersökningen visade att de blivande pedagogernas upplevelser tyder på att Lärarutbildningen mot förskolan är förberedande till att möta en kulturell mångfald men även att ämnesområdet behöver behandlas mera. Två av de blivande förskollärarna riktar kritik mot två kurser samtidigt som de är positivt inställda till en annan. De blivande pedagogerna visar att de är optimistiska inför den kommande yrkesrollen men de menar att det kommer bli en stor utmaning. Dessutom framgår det att det finns ett <em>vi </em>och <em>dem </em>tänkande i de blivande förskollärarnas föreställningar vilket innebär att även i situationer där de har goda intentioner kan deras förhållningssätt bidra till att <em>svenskhet</em> som norm vidmakthålls.</p>

<p>Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag.</p><p>Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter. I en interaktion mellan individer med olika kulturella bakgrunder uppstår gärna störningar. Anledningen till detta på grund av att parterna inte delar samma uppfattning av symboler och tolkar därmed meddelandet annorlunda.  </p><p>Syftet med uppsatsen är att närmre undersöka den interkulturella kommunikationsprocessen, med fokus på hur olika kulturmönster bildar störningar i kommunikationen. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt angreppssätt. Den empiriska delen innefattar intervjuer med anställda på ledningsnivå i två olika internationella företag som ingår i varsin global koncern med organisationer placerade i olika länder. Företagen vi har valt att använda som underlag för vår empiriska del är Haldex Traction och Assa Abloy Entrance System. I analysen kopplar vi samman den teoretiska referensramen med insamlad empiri och avslutar kapitlet med en egenskapad modell som resultat, samt egna reflektioner. Det avslutade kapitlet besvarar uppsatsen syfte och frågeställning i problemdiskussionen.</p>

<p>The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.</p><p>The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn’t.</p><p>The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special Pedagogy</p><p>My results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children. Major parts of the work end up on the teachers and they feel insufficient. My results also show that it is very important for teachers in schools to have an intercultural sensibility when relating to the pupils and their families.</p>

<p>På inbjudan av Blackebergs gymnasium har vi medverkat som deltagande lärare och forskare under ett projekt för integration. Detta projekt utgörs av mötet mellan en klass med elever av invandrarbakgrund och en klass med elever av företrädesvis svensk bakgrund. Rent praktiskt innebär detta att eleverna under en veckas tid har varit frikopplade från ordinarie schemabunden undervisning och istället deltagit i en serie evenemang med tema integration. Under denna vecka har vi handlett elever och efter bästa förmåga dokumenterat projektet. </p><p>Vår metod har varit aktionforskning. Detta innebär att vi mer eller mindre förutsättningslöst har gett oss in i projektet som deltagare då aktionsforskningen kräver två delar – aktion och forskning. Detta innebär att forskaren även måste vara praktiker. När vi anländer första dagen till Blackebergs gymnasium har vi i stort sett ingen specifik kunskap om vad integrationsveckan rent praktiskt ska komma att innebära. I samtal med lärare och elever har sedan bilden klarnat.</p><p>Till det material vi under veckan samlat in ställer vi frågor rörande begreppet integration, hur har detta applicerats under veckan? Hur har lärarlaget sett på integration i teorin och i praktiken? Vilka förutsättningar måste eller bör uppfyllas för att ett kvalitativt möte mellan dessa grupper ska bli av? En tredje fråga som vi ställer oss rör eleverna, hur har de sett på veckan? Tycker de att veckan har varit till för svenskfödda elever i samma mån som för elever med utländsk bakgrund? Samma fråga mer öppet formulerad; kan ojämlika förutsättningar ge ett bra möte? </p><p>Utifrån dessa forskarfrågor gör vi vissa upptäckter som vi analyserar och reflekterar kring. Den slutsats vi drar blir att integration inte kan vara ett mål man antingen uppnår eller inte uppnår. Integration är en process. Vidare står det klart för oss att begreppet integration i hög grad även innefattar begreppen ömsesidighet och jämlikhet. Vi är övertygade om att integration inte får vara en enkelriktad åtgärd utan att det istället bör ses som en reflexiv process. För att praktiskt genomlysa och förmedla detta är ett projekt som integrationsveckan på Blackebergs gymnasium av mycket stort värde.</p>

No description available.

<p> </p><p>Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.</p>

<p>Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag – i detta fall</p><p>företaget Scania CV AB – genom sina officiella intern- och kundtidningar i olika</p><p>länder förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand.</p><p>Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningar</p><p>analyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval av</p><p>artiklar – både text och bild – och tidningarnas grafiska kommunikation</p><p>analyseras.</p><p>Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stort</p><p>utrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs i</p><p>tidningarna sägas förmedla företagets corporate brand. Materialet visar dock på</p><p>vissa kulturella skillnader i tidningarnas framställningar, vilket leder till frågan om</p><p>företagets kärnvärderingar eventuellt behöver förtydligas för att möjliggöra ett</p><p>mer enhetligt budskap. Även den grafiska kommunikationen spretar till viss del</p><p>och i vissa artiklar saknas ett tydligt fokus på företaget och dess verksamhet.</p>

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund. Ett interkulturellt förhållningssätt betyder att skolan och lärarna försöker skapa situationer i undervisningen som gör att elevernas skilda erfarenheter och synsätt kommer till användning och får bytas mot varandra. I gynnsamma fall uppstår ett växelspel, där olika kulturer ger och tar.

Med hänsyn till antalet invandrare i Sverige idag är det viktigt att denna delen av vår befolkning lyfts fram och får möjligheten att komma till tals. Skolan är en central mötesplats för människor från skilda kulturer. Lärare har därför ett viktigt uppdrag i att främja det mångkulturella samhället och öka förståelsen för lik- och oliktänkande. Detta examensarbete, gjort på lärarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lärare värdesätter och använder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet består av två delar. Dels av en litteraturstudie, där undersökningar och litteratur som belyser ämnet presenteras. Dels av en intervjuundersökning, baserad på intervjuer med fem olika lärare angående deras arbete i mångkulturella klasser. I min litteraturstudie visar jag på att det är viktigt att uppmärksamma invandrarelevernas kulturella bakgrund i undervisningen, av ett flertal olika anledningar. Jag ger också olika exempel på hur den interkulturella undervisningen kan utformas. Resultatet av min intervjuundersökning visar på att alla de intervjuade lärarna har en relativt positiv syn på invandrarelevernas kulturella bakgrund. Alla kan också ge exempel på när de använt sig av dessa elevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Främst är det invandrarelevernas kunskaper om andra länder och religioner som har uppmärksammats.