Vi som gjort denna rapport kommer från olika härkomster och har båda mött och interagerat med mångfald under våra VFU-perioder. Vi vet att samhället idag präglas av kulturell och språklig mångfald på grund av den ökade migrationen. Därför anser vi att det är viktigt att förskollärare har kunskap om att arbeta med mångkulturalitet på ett integrerande sätt i förskolan. Utifrån detta kom vi fram till att vi vill undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet interkulturalitet i förskolan och hur deras arbetssätt kopplat till interkulturalitet ser ut. Vi är även nyfikna på om förskollärarna känner att det finns möjlighet för utveckling inom ämnet interkulturalitet i deras yrkesroll. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av datorstödda intervjuer som vi analyserat utifrån en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärarna är medvetna om att det är deras förhållningssätt och utgångspunkt som spelar en viktig roll för att möjliggöra interkulturellt lärande. Förskollärarna anser att alla kulturer och språk som finns inom förskolan bör lyftas och integreras i förskolans verksamhet och att förskollärarna själva ska ha en öppen, nyfiken och intresserad attityd i arbetet med interkulturalitet. Förskollärarna upplever även att det finns plats och möjlighet för utveckling inom kunskapsområdet i verksamheten och yrkesrollen. Resultatet av denna studie fann också att några förhållanden som påverkar förskollärares utveckling av interkulturell kompetens var fortbildning och kollektivt lärande. Dessutom ansåg somliga förskollärare att förskolerektorer sågs som aktiva interkulturella ledare och att detta kan skapa fler möjligheter för interkulturellt lärande. Med studien hoppas vi kunna bidra med kunskap om ämnet interkulturalitet till forskningen utifrån förskollärares perspektiv. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lärarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har påverkats av de möten lärarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan få för lärarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan.   Studien har en kvalitativ ansats där deltagarnas egna perspektiv är utgångspunkten för undersökningen. Vår strävan är att få en kontextuell förståelse för hur studieresa som läroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lärare, där vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, fältforskning samt för- och eftermätning i enkätform som kvalitativa metoder. I enkäter och intervjuer har vi utgått från öppna frågor för att få detaljerade och självständiga svar. Fältforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster. I studiens resultatdel redovisas lärarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sätts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen. Resultatet påvisar en utvecklad interkulturell kompetens hos samtliga lärare i studien samt att studieresa som läroprocess fungerar som en bra början till en interkulturell kompetensutveckling.

With increased globalization more companies are sending their employees abroad in order for the company’s survival on the market. Many studies in the field of International Business describe unsuccessful foreign assignments and the importance of intercultural support regarding expatriation. Due to the fact that company X is an international organization we found an interest in studying how the company handles their expatriation process in Sweden. This became the purpose of our study. A survey was made on company X’s expatriates in Stockholm to find a pattern among the expatriate’s experiences and their needs for intercultural support. The results have shown that the support recommended in theory is also the support desired by the expatriates. The study shows that the variables which primarily have an impact on company X’s expatriates and their adjustment to the Swedish culture are: intercultural communication and competency, company support and how those accompanying the expatriates experience the new society. In terms of best results regarding expatriates cultural adjustment and integration into the Swedish society the study shows that cross-cultural training and support are the most important variables.

No description available.

The purpose of this study is to examine how teachers and parents are communicating with each other in a foreign area. In case of obstacles in the communication, this study will examine how the preschools create opportunities to solve the problem. This study will also look closely at this relationship from an intercultural communication. This study is based on interviews. My informants are four teachers and four parents, one of the parents is Swedish and the other three have different ethnic and culture backgrounds. This study has reached to several results. The interviews with the teachers have shown that they are unsatisfied with their relationship with the parents because there are two factors that result to their communication difficulties. The first factor is that parents don’t have a good understanding and speaking level of the Swedish language and the second factor is that parents don’t have enough knowledge about the actual and main job of the preschools. Teachers and parents have two different points of views regarding the children’s learning objectives in the preschools. The interviews with the parents has shown that different parents had different point of view regarding communication with the teachers for example two parents were satisfied, one parent was less satisfied and the other one was unsatisfied. The three parents with the foreign background used the same strategy regarding communication with the teachers. These three parent’s strategies were to respect the preschools methods for the children’s culture and learning objectives that were used in the preschool and at the same time use different culture and learning objectives at home. The other parent with the Swedish background cooperated with the teachers to keep the same culture and learning objectives both in school and at home. Conclusion: The common purpose of communication between parents and teachers are the kids. Both parties should communicate and cooperate together to create a safe and educational environment for children`s further development.

Sammanfattning Idag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a. från forskning om interkulturell kommunikation. De frågor som är i fokus är: hur kommunikation fungerar mellan doktoranderna, hur kulturell anpassning sker hos utländska doktorander, hur doktoranderna definierar sin identitet samt hur doktoranderna upplever känslor av gemenskap eller främlingskap i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Resultatet visar att interkulturell kommunikation upplevs som en begränsning och misskommunikation är förekommande. Under den kulturella anpassningen upplevde de utländska doktoranderna förändringar i sina vanor, förändring i sitt åskådningsperspektiv samt identitetsförändringar. Doktoranderna upplevde kulturskillnader, känslor av gemenskap och främlingskap emellan varandra.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas. Men det finns mycket mer bakom språk eftersom språket samtidigt är en del av kulturer och därför svårt att skilja ut från övriga kulturfenomen. Syftet med studien är att genom en undersökning skapa förståelse för tolkarnas roll som ett verktyg att hjälpa affärsparter övervinna kulturbarriärer, vid internationaliseringsprocessen på tillväxtmarknader.Uppsatsen har genomförts med kvalitativ forskningsmetodik med semistrukturerade intervjuer med tio tolkar med polska och kinesiska som modersmål.Slutsatsen är att den största svårigheten för tolken inte är språket utan meningar med specifik kulturbakgrund. För att tillfredsställa båda affärsparter och förmedla kulturaspekter krävs det att tolken har kunskaper inom två kulturer samt förmåga att balansera kommunikationen.

Förskollärarens inställning och arbetssätt till interkulturell undervisning Sex förskollärares inställning till och arbetssätt med interkulturell undervining.    Preschool teacher's attitude and approach to intercultural education Six preschool teachers' attitudes and approaches to intercultural undervining   Syftet med studien är att visa vilken inställning förskollärare har till  interkulturell undervisning i förskolan och vilka arbetssätt de använder sig av. Vi har gjort en kvalitativ studie där sex förskollärare intervjuades. Det teoretiska ramverket för studien utgår från Banks  fem dimensioner av interkulturell undervisning  Studiens resultat påvisade likheter och skillnader mellan förskollärares inställning till interkulturell undervisning. De likheter som framhävdes var förskollärarnas goda intentioner när det gäller att möta alla barn oberoende av kultur, etnicitet och religion. Förskollärare var positiva och intresserade till den interkulturella undervisningen. Skillnaden var förskollärarnas kunskap kring interkulturell undervisning där förskollärarna som arbetar på homogena förskolor påtalade brist på kunskap och utbildning till interkulturell undervisning. Vidare tydliggörs förskollärarnas arbetssätt med interkulturell undervisning. Resultatet påvisade att förskollärarnas inställning till interkulturell undervisning inte särskiljs av förskollärarens arbetsplats, etniskt homogen förskola eller interkulturell förskola. Data som samlades in och transkriberades visar att förskollärarna anser att interkulturell undervisning i förskolan är viktig för att ämnet ska vidare utvecklas. Vidare talar resultatet om förskollärarens känsla av brist på kunskap om undervisningsområdet och att det saknar riktlinjer och arbetssätt i styrdokumenten som presenterar hur förskolläraren ska agera i sitt uppdrag för att gynna barns integration.   Studien presenterar olika sätt för förskollärare att arbeta med interkulturell undervisning i förskolan.

Denna uppsats ämnar studera en interkulturell förhandling mellan två parter från Sverige respektive Tanzania. Ur ett retoriskt perspektiv undersöks hur förhandlingsparterna, i denna specifika förhandling, följer Hellspongs interkulturella förhandlingsideal respektive inte, utifrån en analys av attityd och actio. Intressanta sekvenser väljs ut som visar parternas utmärkande drag som sedan transkriberas och analyseras. Slutsatserna visas sedan genom analysens helhet.Resultatet blev att vid de olika förhandlingspunkterna började oftast den part yttra sig som upplevde en viss irritation över att något inte fungerat. Därefter fördes en diskussion om förhandlingspunkten som ledde till att någon eller några av delegaterna var extra uppmärksamma på den interkulturella kommunikationen vilket i sin tur ledde till en rörlighet hos individerna till att se förhandlingsärendet ur ett nytt perspektiv. Därmed kunde parterna finna nya nämnare i problematiken som kunde mynna ut i en ömsesidig förståelse och en eventuell förändrad överenskommelse.

I en globaliserad och mångkulturell värld ser vi ett behov av att undersöka hur interkulturell kompetens kan utvecklas genom historieämnet. Det interkulturella uppdraget ses som nödvändigt för att människor interagerar i en mångkulturell miljö. Vi har i detta arbete undersökt om och hur lärare uppfattar interkulturalitet i förhållande till historieämnet. Arbetet kretsar i stora drag kring tre frågeställningar som berör lärarnas uppfattningar om interkulturell kompetens, ifall styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för uppdraget, samt hur en konkret undervisning kan se ut enligt lärarna.  Syftet med arbetet är att få en insikt i lärares uppfattningar om interkulturell kompetensutveckling genom historieämnet. Vi har genom arbetets gång utgått ifrån teori som innefattar narrativ kompetens, historiemedvetande och interkulturell historisk kompetens. Utifrån teori och tidigare forskning har vi format intervjufrågor där ambitionen har varit att ta reda på lärarnas uppfattningar om ämnet. Studiens metod har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisar vi lärarnas uppfattningar och sammanlänkar dessa med resultat från teori och tidigare forskning. Lärarna är samstämmiga om hur undervisningen kan se ut för att främja interkulturell kompetens genom historieämnet. Lärarna anser det interkulturella uppdraget vara svårt och är oeniga om hur styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för främjandet av interkulturell kompetens i historieämnet. Avslutningsvis diskuteras vårt resultat och förslag ges på hur framtida forskning kan ta avstamp i vårt arbete för att nå slutsatser som är mer fördjupade och generaliserbara.