Studien beskriver fem föräldrars uppfattningar om den svenska förskolan. Jag har använt mig av en fenomenografisk metodansats och samlat data genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner var kvinnor (mammor). I studiens resultat har det blivit tydligt att föräldrarna har upplevt svårigheter att förstå förskolans uppdrag och hur förskolan fungerar i Sverige, men med olika resurser som de fick såsom en tolk eller en pedagog med arabisk bakgrund, kunde de ändå klara av kontakten med förskolan. Utifrån föräldrarnas berättelser har det dykt upp flera berättelser och uppfattningar av den svenska förskolan när det gäller barnomsorg, lärande och utveckling, avgifter, kvalitè i förskolan, olika former av föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande. Resultatet visar att föräldrarna uppfattar omsorg som att det handlar om förskolepersonalens bemötande och barns trygghet och trivsel i förskolan. Föräldrarna berättar att deras barn trivs på förskolan och bemöts precis som de ska. Barns utveckling och lärande uppfattas som en viktig del i förskolans arbete, och detta märks genom att barnen har lärt sig svenska språket och blivit självständiga. Dessutom uppskattar föräldrarna de olika typer av föräldrasamverkan som erbjuds i den svenska förskolan, såsom utvecklingssamtal, inskolningssamtal, föräldramöte, dagliga kontakter och andra sammankomster. Den svenska förskolan uppfattas enligt de fem föräldrana som ett stöd för familjerna och alla de fem är glada över att deras barn får chans till utbildning i förskolan. Föräldrarna anser också att förskolan kompletterar hemmet och inte är bara en plats barn vistas i medan föräldrar arbetar. I analysen har resultatet tolkats i förhållande till relevant forskning, och andra refernser som presenterats i bakgrunden, och kopplats till studiens frågeställningar.

I förskolans läroplan lpfö18 (2018) skrivs det fram att ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska”. Detta citat är utgångspunkten i studiens syfte vilket är att bidra med kunskap om några förskollärares förhållningssätt i relation till flerspråkiga barns språkutveckling och inomhusmiljöns betydelse för detta. Frågeställningar som används i studien är: Hur beskriver några förskollärare att de arbetar med interkulturalitet i förskolans verksamhet? Hur integreras barnets modersmål och kultur i förskolans inomhusmiljö? Vilken syn har några förskollärare på miljöns betydelse för flerspråkiga barn? Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som genomförts med sex förskollärare parvis. Vid intervjuerna har ljudupptagning och anteckningar använts och materialet har sedan tolkats och analyserats med stöd från det interkulturella och sociokulturella perspektivet. Slutsatser som har framkommit i vår studie är att synliggörandet av olika språk är viktigt bland samtliga deltagare. Däremot upplevs det utifrån deltagarnas svar att de interkulturella och mångkulturella begreppen är svåra att särskilja och förstå innebörden av. Mer kunskap behövs därmed för att skapa sig en ökad förståelse om begreppens olika betydelser.

I denna studie är syftet att undersöka lärares upplevelser av religiösa konflikter bland elever i årskurs F-3. Studien syftar även till att undersöka hur lärare hanterar och arbetar förebyggande med sådana konflikter. För att besvara forskningsfrågorna valdes semistrukturerade intervjuer med ett antal aktiva lärare att analyseras. Resultatet visar att det inte ofta uppstår religiösa konflikter bland elever i årskurs F-3. Studien ledde fram till tre kategorier, värdegrund, den sociala praktiken och konfliktpyramid som centrala delar i ett förebyggande arbete och konflikthantering.

<p>Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ”interkulturell kompetens” i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.</p><p>Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;</p><p>1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.</p><p>2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.</p><p>3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.</p><p>4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.</p><p>En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete. En helhetsförståelse av temat förutsätter att "invandrarklienters perspektiv” undersöks vidare.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.</p>

<p>Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebär att ha människor anställda som härstammar ur olika kulturer krävs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och färdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmåga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om våra olikheter vi införskaffar oss, desto lättare är det att förutse dessa problem och därmed ha en möjlighet att undvika dem. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för den problematik som kan påverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmässig kontext. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjälp av fyra personer på dataföretaget UCS AB. </p><p>Resultat: De kulturella faktorer som påverkar kommunikationen är uppdelningen av arbete och privatliv, användandet av Ni-formen, tvetydigheter, skämt och kroppsspråket. De fördelar som kan identifieras när personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar är att kommunikationen blir livligare, möjligheten att få uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstår då var och en ser saker och ting på olika sätt. De nackdelar som kan identifieras är att interkulturell kommunikation kräver mer tid.</p>

<p>I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden. Våra respondenter nyttjar mångfalden på olika sätt i sin klass. I resultatet kan vi skönja att vissa metoder de använder är vad vår litteratur kallar interkulturellt arbetssätt. Den interkulturella metoden beskrivs som ett förhållningssätt som ska genomsyra alla ämnen och har som syfte att skapa goda förutsättningar för respekt och tolerans såväl i klassrummet som i samhället. Mångkulturell pedagogik däremot fokuserar på kulturer vid enstaka tillfällen.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund. Ett interkulturellt förhållningssätt betyder att skolan och lärarna försöker skapa situationer i undervisningen som gör att elevernas skilda erfarenheter och synsätt kommer till användning och får bytas mot varandra. I gynnsamma fall uppstår ett växelspel, där olika kulturer ger och tar.</p>

<p>I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utländsk bakgrund. Många av dessa elever har inte uppnått den nivå i svenska språket som krävs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lärare har ett viktigt uppdrag när det gäller att ge dessa flerkulturella elever rätt förutsättningar för en lyckad skolframgång, trots språkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssätt i flerkulturella klasser. Arbetet avser också att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom ämnet uttrycker om hur lärare bör anpassa undervisning och arbetssätt till elever med utländsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av två delar. Dels en litteraturgenomgång, och dels en intervjustudie vilken är baserad på intervjuer av fyra lärare i grundskolans år två och tre. Resultatet visar att lärarna i studien i huvudsak anpassar sitt språk när det gäller undervisning av elever i flerkulturella klasser och att mycket undervisningstid avsätts till förklaringar av ord och begrepp. Vidare visar resultatet att lärarna har många goda intentioner med sin undervisning, men att de ofta tvingas bortse från dem på grund av att yttre ramar, organisation och ekonomi styr.</p>

<p>Med hänsyn till antalet invandrare i Sverige idag är det viktigt att denna delen av vår befolkning lyfts fram och får möjligheten att komma till tals. Skolan är en central mötesplats för människor från skilda kulturer. Lärare har därför ett viktigt uppdrag i att främja det mångkulturella samhället och öka förståelsen för lik- och oliktänkande. </p><p>Detta examensarbete, gjort på lärarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lärare värdesätter och använder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet består av två delar. Dels av en litteraturstudie, där undersökningar och litteratur som belyser ämnet presenteras. Dels av en intervjuundersökning, baserad på intervjuer med fem olika lärare angående deras arbete i mångkulturella klasser.</p><p>I min litteraturstudie visar jag på att det är viktigt att uppmärksamma invandrarelevernas kulturella bakgrund i undervisningen, av ett flertal olika anledningar. Jag ger också olika exempel på hur den interkulturella undervisningen kan utformas. Resultatet av min intervjuundersökning visar på att alla de intervjuade lärarna har en relativt positiv syn på invandrarelevernas kulturella bakgrund. Alla kan också ge exempel på när de använt sig av dessa elevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Främst är det invandrarelevernas kunskaper om andra länder och religioner som har uppmärksammats.</p>