När lärare ska välja skönlitteratur att använda i sin undervisning står det inte explicit uttryckt i kursplanen vilken litteratur lärare bör skapa sin undervisning kring. Utöver kursplanen har skolan en värdegrund som ska genomsyra all undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som påverkar lärares didaktiska val av skönlitteratur och vilka syften de har med sina litteraturval. Studien kommer även belysa hur ofta lärare väljer skönlitteratur med syftet att elever ska utveckla en tolerans och förståelse för kulturell mångfald. Analysen av materialet kopplas till Schoenfelds (2011) beslutsteori samt Malmgrens (1996) ämneskonceptioner. Litteraturen som analyseras består av internationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar lärares didaktiska val och att dessa faktorer kan delas in i fyra olika kategorier: professionella faktorer, personliga faktorer, texternas språk och längd samt ramfaktorer. Det framkommer även att lärare kan välja litteratur utifrån flera syften, till exempel att utveckla elevernas språk eller att de ska kunna identifiera sig i handlingen eller med karaktärerna. Resultatet visar även att lärare anser att det är viktigt att eleverna utvecklar en förståelse för andra men samtidigt framkommer att värdegrundsfrågorna får stå tillbaka för andra mål och syften. Sammanfattningsvis fastslås att lärares val av litteratur är en komplex process.

Denna studie utforskar potentialen för historieundervisning med interkulturella perspektiv i grundskolans lägsta årskurser, genom intervjuer med åtta verksamma lärare. Syftet är att genom undersökning och tolkning av vad som framträder i empirin, identifiera vad interkulturella perspektiv innebär för lärarna i deras undervisning. Frågeställningarna behandlar vad lärare anser gör historieämnet relevant, relaterbart och tillgängligt för eleverna, hur och i vilken utsträckning lärarna möjliggör perspektivskiften i undervisningen samt vilken förståelse av interkulturella perspektiv som lärarna ger uttryck för. Tidigare forskning visar både utmaningar och potential för interkulturellt historiskt lärande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärarna, varefter transkriberingarna har analyserats i en metodkombination av tolkningsfenomenologisk analys och kvalitativ textanalys. Teoretiska utgångspunkter har tagits i tidigare etablerade idéer om interkulturellt historiskt lärande.  Resultaten visar stor potential för interkulturella perspektiv i undervisningen, men också att det finns outnyttjad potential och utvecklingsmöjligheter. Lärarna ger uttryck för en ambition att undervisa med interkulturella perspektiv, men synsätt, förekomst och tillvägagångssätt varierar. Studien sammanfattas med förslag på vägledande principer. Där framhålls vikten av att inte se interkulturella perspektiv kvantitativt utan som ett förhållningssätt, att se förhållningssättet som så pass inkluderande att det inte innebär konflikt med lärarens objektivitet, samt att omsätta perspektiven i konkret utveckling av förmågor hos eleverna.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man som lärare handhar mötet mellan olika kulturer i skolan. Underlaget har varit tio frågor som ställts till lärare på två olika skolor. Några av frågorna som ställts är: Hur ska man som lärare arbeta för att möta olika kulturer i skolan? På vilket sätt kan man förbereda sig om man får en nyanländ elev som ska börja i en klass? Hur jobbar lärare med mötet mellan kulturer på sin arbetsplats? Kunskap om kulturkrockar i skolan finns i tidigare forskning. Litteraturen visade att en relation mellan hem och skola är viktig för att kunna möta eleverna och föräldrarna på rätt sätt. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med tre pedagoger på två olika skolor. Alla lärarna berättar hur de arbetar med mötet mellan kulturer på deras skola och vilka problem de har stött på. Sammanfattningsvis visar studien att hur man som lärare arbetar med möten och eventuella konflikter mellan kulturer i en mångkulturell skola är individuellt. Interkulturell kompetens är viktig i en mångkulturell skola för att kunna möta och förstå eleverna. Språket och kommunikationen har en stor betydelse för att förhindra konflikter mellan kulturer. Föräldrakontakten är av stor betydelse men svår att uppnå, om kommunikationen och språket brister. Studien visar även att hur läraren planerar sin undervisning är viktig. Det framgår även i undersökningen att lärarna har en positiv syn på kulturmöten i en mångkulturell skola. Kulturmöten berikar undervisningen på flera olika sätt.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A?Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A?Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. I teoretiska utgångspunkterna tas pedagogiska teorier upp, interkulturellt lärande samt pedagogiska läromedel. Resultatet visade brister på elevers svenska språkkunskaper som bidrog till hinder i elevers lärande. Dessutom framgick det från intervjuer att lärarna har för lite hjälp från ledning och ordinarie skolmaterial i sin undervisning. Vi kom fram till att rollspel kan fungera som en metod i konflikthantering.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund. Förutsättningar för ett framgångsrikt värdegrundsarbete utifrån julen och ramadan är kompetensutveckling av lärare samt bildandet av en interkulturell referensgrupp för samtal och diskussion kring olika kulturer, traditioner och religioner som finns på skolan.

Denna studie är en kvalitativ studie med intervjuer som tillvägagångssätt. Jag har haft för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Min frågeställning är: ”Hur ser lärarnas arbetssätt ut med nyanlända elever?”Teorin som används är en interkulturell teori som bygger på att skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och närsamhället. För att besvara min fråga har jag intervjuat tre olika lärare i årskurs 1-3 och som är verksamma på en och samma skola i Malmö kommun. Intervjuerna bestod av sex frågor. Min slutsats är att det finns flera olika arbetssätt beroende på de nyanlända elevernas skolsituation. Sådana skolsituationer är lärarens möte med den nyanlända eleven, de nyanlända elevernas bakgrund och dess påverkan, lärarnas utmaningar i samband med de nyanlända eleverna, de nyanlända elevernas tidigare skolgång och dess påverkan samt samarbetet mellan läraren, studiehandledaren och modersmålsläraren.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi diskuterar utifrån svaren vilka didaktiska överväganden vi bör ta som lärare utifrån undersökningens svar. Hur ska vi nå upp till läraruppdraget? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från åtta stycken semistrukturerade intervjuer gjorda på två olika skolor, det vill säga fyra stycken elever på respektive skola. Vår studie ska inte ses som en representation av hur läget ser ut i Sverige eller Skåne utan snarare en fingervisning om vilka attityder som kan råda på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi valde att ställa frågor där informanterna skulle berätta om vilka attityder som visade sig på skolan och inte direkt deras egna åsikter. Studien visar att samtliga elever vittnar om att det finns negativa attityder om muslimer på skolorna men att sex av informanterna samtidigt påstår att muslimerna ändå behandlas bra. Vi har sett ordval och berättelser hos majoriteten av eleverna som visar på en etnocentrerad världsbild. I studien har vi kommit fram till att för att kunna förebygga och motverka negativa attityder om andra kulturer i allmänhet och muslimska kulturer i synnerhet behöver dessa skolor fokusera på att skapa ett interkulturellt perspektiv och interkulturellt kompetenta lärare.

I Lpo 94 framgår skolans ansvar att motverka främlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, där elever från två olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner.Syftet med detta arbete, är att undersöka hur 14-åriga elever från två olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som händer i denna process och beskriver vilka reflektioner som väcks hos elever och pedagoger.Metoden har varit att observera eleverna vid våra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lärarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har också intervjuats.Projektet har visat att det är möjligt och önskvärt, att samarbeta mellan skolor, men att det kräver resurser och att pedagogerna måste ha tillräckligt med tid, för planering och utvärdering. En viss utveckling har kunnat iakttas när det gäller att utveckla ett interkulturellt synsätt. Eleverna hade en del föreställningar, om hur det skulle bli att mötas och fick i vissa avseenden, ompröva sina föreställningar.

Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder förlärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genomutbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet avsina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild gerErasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudentersutbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar medinternationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på MalmöHögskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvarafrågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annatlärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Dennatidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställsnya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld.Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med tvålärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genomErasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola.Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn påderas utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samtpå ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vidMalmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli såutvecklande som möjligt för lärarstudenter.

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet förgymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående derasdidaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut.Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturellaSverige. De didaktiska frågorna ”vad?” och ”varför?” har central betydelse förundersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angåendehistorieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturelltsamhälle. Deras berättelser ger uttryck för att Historia A främst kännetecknas av genetiskhistoria där en kronologisk utveckling framstår som viktig. Stoffet som tas upp är till stor deleurocentriskt och lärarnas historiebruk verkar vara påverkat av en outtalad lärarkanon ävenom vissa skillnader dem emellan finns. Mångkulturella perspektiv får ofta stå tillbaka när dentraditionella genetiska historien prioriteras. Detta varierar dock då lärarna har olika inställningtill hur interkulturalitet kan integreras i undervisningen. / This is a history didactical survey who examines the problem with the choice of material onthe course History A for upper secondary school. Through interviews with five historyteachers on their didactical positions, the survey shows how the contents in this course canmaterialize. The survey also examines how the content gets influenced by the multiculturalSweden. The didactical questions “what?” and “why?” are central for this survey. Theteachers’ stories puts in relation to didactical theories on history teaching and studies whoexamines history teaching in a multicultural society. Their stories speak for that History Aputs in front a genetic history where a chronological development seems important. Thematerial is Eurocentric and the teachers’ use of history seems influenced by a silent canonalthough some differences appear. Multicultural perspectives often stand in the backgroundfor the traditional genetic history. This varies however when the teachers have differentattitudes on how interculturality can be integrated in their teaching.