Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige. Ur materialet växte ett antal kategorier fram rörande interkulturell tränings utformning och syfte, rörande utvärdering av interkulturell träning, stöd för expatriater, utvecklingen av interkulturell träning i Sverige, samt kostnader förknippade med interkulturell träning. Resultaten pekade på att interkulturella träningsprogram i stort sett är utformade på liknande sätt, där teori kombineras med praktik, och element som kulturchock, anpassningsprocessen, interkulturell kommunikation och svårigheter kring repatriation belyses. Interkulturell träning skall ge en ökad förståelse och medvetenhet inom ramen av interkultur och skräddarsys efter varje individs och organisations specifika behov och önskemål. Studiens resultat stödde i mångt och mycket tidigare forskningsresultat, men konkluderade också att det fortfarande finns stora brister när det kommer till mängden träning och utvärdering av denna. Följaktligen lämnade resultatet mycket att önska av framtida forskning och inte minst av dagens internationella företag, som fortfarande inte insett vilken framgångsfaktor interkulturell träning är. / Due to internationalisation and globalisation, the significance of intercultural competence has become more and more important. By increasing cultural awareness, the culture shocks and misunderstandings that ignorance fuels can in the long run be prevented, and the result and exchange of this interaction can be improved. The purpose of this study was to bring knowledge to how intercultural training is composed and from which assumptions concerning intercultural competence, education organisers design their training programs. The theoretical frame of reference constituted central cultural elements as well as Hofstede’s cultural dimensions. Seven semi-structured interviews, with education organisers in Sweden, were carried out. From the information gathered, a number of categories was found regarding intercultural training design, evaluation of intercultural training, support for expatriates, the development of intercultural training in Sweden, and costs associated with intercultural training. The results showed that intercultural training programs are mostly similarly designed where theory is combined with practice sessions and they illustrate culture shock, the U-curve, intercultural communication, and the difficulties concerning repatriation, among other things. Intercultural training shall give an increased understanding and awareness within the frame of interculture and be customised to fit the needs and desires of each individual and each organisation. The results of the study to great extent supported earlier research results, but also established that there are great flaws as regards to the amount of training and the evaluation of the same. Consequently, the results left much to desire of future research, not least from today’s international organisations, which still have not realized the success factor that intercultural training is.

<p>Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige. Ur materialet växte ett antal kategorier fram rörande interkulturell tränings utformning och syfte, rörande utvärdering av interkulturell träning, stöd för expatriater, utvecklingen av interkulturell träning i Sverige, samt kostnader förknippade med interkulturell träning. Resultaten pekade på att interkulturella träningsprogram i stort sett är utformade på liknande sätt, där teori kombineras med praktik, och element som kulturchock, anpassningsprocessen, interkulturell kommunikation och svårigheter kring repatriation belyses. Interkulturell träning skall ge en ökad förståelse och medvetenhet inom ramen av interkultur och skräddarsys efter varje individs och organisations specifika behov och önskemål. Studiens resultat stödde i mångt och mycket tidigare forskningsresultat, men konkluderade också att det fortfarande finns stora brister när det kommer till mängden träning och utvärdering av denna. Följaktligen lämnade resultatet mycket att önska av framtida forskning och inte minst av dagens internationella företag, som fortfarande inte insett vilken framgångsfaktor interkulturell träning är.</p> / <p>Due to internationalisation and globalisation, the significance of intercultural competence has become more and more important. By increasing cultural awareness, the culture shocks and misunderstandings that ignorance fuels can in the long run be prevented, and the result and exchange of this interaction can be improved. The purpose of this study was to bring knowledge to how intercultural training is composed and from which assumptions concerning intercultural competence, education organisers design their training programs. The theoretical frame of reference constituted central cultural elements as well as Hofstede’s cultural dimensions. Seven semi-structured interviews, with education organisers in Sweden, were carried out. From the information gathered, a number of categories was found regarding intercultural training design, evaluation of intercultural training, support for expatriates, the development of intercultural training in Sweden, and costs associated with intercultural training. The results showed that intercultural training programs are mostly similarly designed where theory is combined with practice sessions and they illustrate culture shock, the U-curve, intercultural communication, and the difficulties concerning repatriation, among other things. Intercultural training shall give an increased understanding and awareness within the frame of interculture and be customised to fit the needs and desires of each individual and each organisation. The results of the study to great extent supported earlier research results, but also established that there are great flaws as regards to the amount of training and the evaluation of the same. Consequently, the results left much to desire of future research, not least from today’s international organisations, which still have not realized the success factor that intercultural training is.</p>

Detta arbete syftar till att undersöka historielärares upplevelser och erfarenheter av att bedriva en interkulturell historieundervisning i heterogena klassrum. Studien ämnar också belysa vilka utmaningar historielärare bemöter och vilka stöd de efterfrågar. Den egna empiriska undersökningen kommer ligga till grund för besvarandet av studiens frågeställningar. Resultatet kommer att diskuteras mot teoretiska begrepp och tidigare forskning. Vi har intervjuat fyra lärare som arbetar på fyra olika skolor i södra Sverige. I studiens teoridel har vi valt att belysa begrepp som är relevanta fördet interkulturella lärandet, till exempel interkulturell kompetens, interkulturell historisk kompetens, narrativ identitet och historiekultur. I delen som behandlar tidigare forskning har vi valt att belysa historieundervisning i det mångkulturella klassrummet, metoder för en interkulturell historieundervisning, utmaningar och stöd i det interkulturella klassrummet och internationell forskning. Vi valde en kvalitativ metod. Respondenterna som deltagit är verksamma inom historieämnet.  Studiens resultat visar att lärare främst anpassar arbetssätt efter elevernas intresse. Lärare upplever utmaningar som elevers ensidiga historiesyn, språksvårigheter och känslighet. De stöd som lärare anser är viktiga behandlar styrdokumenten, läromedel och kollegialt arbete.

Det finns en mängd forskning som berör interkulturell kompetens i relation till historieämnet. Enkelt uttryckt kan interkulturell kompetens förstås som förmågan att interagera med människor från andra kulturer, för att kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle. För historielärare handlar det om att finna undervisningsstrategier som hjälper elever att utveckla interkulturell kompetens i historieämnet. Den här studien har ämnat söka svar på frågan om hur elever uttrycker interkulturell kompetens i historieämnet. I vår undersökning har vi analyserat elevers resonemang i ett nationellt prov för historia, när de besvarar en uppgift som berör romers liv och situation i Sverige från 1600-tal till nutid. Som undersökningsmetod användes en text-och dokumentanalys av det nationella provet från 2014 i årskurs 9. Elevernas resonemang analyserades med hjälp av Nordgren och Johanssons konceptuella ramverk, över hur narrativ kompetens och interkulturell kompetens sammanfaller i begreppet interkulturell historisk kompetens. Stora delar av resultatet visar att elever hade svårigheter att kvalificera tolkandets kompetens. Till exempel var det ovanligt att elevsvaren berättade om kontinuitet för att beskriva de långvariga historiska relationer som den romska befolkningen har haft och har med Sverige. Resultatet visar även att en majoritet av elevsvaren använde sig av källor där statens och myndigheters syn på romer kommer till tals. Vårt resultat visar även att en del av elevsvaren konstruerar undantagsberättelser, där historiska händelser som inte passade in i den dominerande grundberättelsen framställs som undantag. Slutligen fann vi att det i en del av elevsvaren, fanns uttryck för ’vi’ och ’dem’ i deras resonemang om interkulturella möten. En generell slutsats av vår studie är att alla delar av resultatet går att härleda till en gemensam nämnare, den västerländska berättelsens dominans i historieskrivningen och historieundervisningen, som vidare genomsyrat elevernas tolkning av historia. Med hänsyn till den här studiens begräsningar, behövs dock fler studier som undersöker elevers uttryck för interkulturell historisk kompetens.

Det problemområde vi identifierat i vår undersökning är att även om historielärare förväntas undervisa mot ett interkulturellt lärandemål så finns det inte mycket forskning om huruvida lärare gör detta i praktiken samt hur denna undervisning i så fall ser ut. Det finns samtidigt mycket forskning som tyder på att de läromedel som finns tillgängliga i historieämnet inte är väl anpassade för interkulturell historieundervisning men att de trots detta har en stark ställning i undervisningen. Syftet med vårt arbete är således att undersöka hur lärare hanterar uppdraget att utveckla elevers interkulturella historiska kompetens. Vår teoretiska utgångspunkt är begreppet interkulturell historisk kompetens, en sammankoppling av narrativ kompetens och interkulturell kompetens, och framförallt den första av dess tre delkompetenser, erfarandets kompetens. Vidare har vi använt oss av teorier om hur berättelser kan kategoriseras utifrån, å ena sidan, hur pass interkulturella de är, å andra sidan, hur pass öppna eller stängda de är. För att få en inblick i hur historielärare kan förhålla sig till interkulturell historisk kompetens, och särskilt delkompetensen erfarandets kompetens, har vi intervjuat fyra lärare i Malmö. Resultatet tyder på att majoriteten av lärarna ser positivt på interkulturellt och öppet historiskt innehåll i historieundervisning. Många av lärarna visar även att de arbetar med interkulturellt och öppet historiskt innehåll i sin undervisning, men beskriver att detta arbete kan försvåras av bland annat bristfälliga läromedel och det omfattande centrala innehållet i kursen historia 1b.

The concept of interculturality is complex and its full meaning seems unknown to many schools and leisure time centers. How can teachers at leisure time centers teach students the intercultural approach if they don’t have the knowledge? This essay takes its starting point from our self-experienced intercultural dilemma situations at our leisure time centers. We ask ourselves if we acted interculturally in those situations, and what difficulties we can identify with regards to intercultural teaching.  The purpose with this essay is to reflect on the meaning and difficulties with intercultural teaching, intercultural competence and how interculturality based on our mission and the conditions given teachers in leisure time centers can be understood. We have chosen to write a scientific essay as a method, where the writing helps us reflect over our practical action and the observations we’ve done, seen in relation to scientific theories which we consider relevant to our research. We have understood that the intercultural concept includes more than being attentive to cultures from different countries. It’s an approach to how we treat one another and cultures that are different to our own, and how we can be enriched with new perspectives and how to work against our own and students' stereotypes. We realize that society and the media are spreading these prejudices. This, combined with lack of intercultural competence, are key factors which complicate the intercultural mission. Thus, allowing for the risk that intercultural meetings are tainted with conflicts, rather than being harmonious and open. We have come to believe that teachers in leisure time centers with intercultural competence actually can transfer the intercultural approach to the students by modelling and communicating the values in daily situations. Moreover, we find it important to be aware of the dominant power aspect in intercultural meetings, which can affect relationships and the quality of the conversations.

No description available.

Den här studiens första delsyfte var att vi skulle fördjupa oss inom den interkulturella pedagogiken. Detta för vår egen förståelse samt för att kunna diskutera hur denna pedagogik kan relateras till föremål och material i förskolan som återspeglar barns olika kulturella bakgrunder. Det andra delsyftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare med ett interkulturellt förhållningssätt tänker kring planering av fysisk miljö, föremål och material i förskolan samt hur de upplever att dessa områden påverkar barn och förskolans dagliga verksamhet. För att kunna diskutera förskolans fysiska miljö, material och föremål, utgick vi från det sociokulturella perspektivet som ett komplement till det interkulturella perspektivet. Vi intervjuade fyra förskollärare genom en fokuserad form av intervju.  Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna hade en god förståelse för det interkulturella arbetssättet och använder sig av detta i verksamheten. Dock använde de inte medvetet sitt interkulturella förhållningssätt i planering för den fysiska miljön och dess innehåll. Förskollärarna ansåg trots detta att föremål knutna till barns kulturella bakgrunder skulle kunna vara viktigt för barns utveckling och lärande, vilket även stöds i den forskning som presenteras i denna studie. Det studien utmynnade i var att det interkulturella förhållningssättet kan ses som en förutsättning i arbetet med att skapa ett öppet klimat och en pedagogisk miljö som speglar barns kulturer och som stimulerar till kulturmöten. Det framgick även att kulturella artefakter som speglar barns kulturer i förskolan har betydelse för barns utveckling och lärande.

Invandringen i Sverige är stor och medför kompetens som organisationer borde ta tillvara på. För att kunna ta tillvara på kompetensen som kommer med de nyanlända krävs en effektiv och lyckad integration. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur social integration går till samt vilka faktorer som påverkar den. Det finns tidigare forskning angående ämnet integration, där studiernas fokus främst ligger på individnivå. Studien är nödvändig för att öka förståelsen av integration på organisationsnivå. Studien är unik då den fokuserar på en integration mellan individer från olika kulturgemenskaper i Sverige. Forskningsansatsen är induktiv med deduktiva tendenser, med en kvalitativ flerfallstudie där undersökningen genomförts inom två organisationer där multikulturell integration pågår. Integrationen har undersökts genom 11 intervjuer, där empirsikt material har samlats in. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med hjälp av utvalda teorier som har lett fram till följande slutsatser. En integration är en process i två steg. Det första steget innebär praktiska problem både när det kommer till organisation- och samhällsnivå. Det andra steget är något mer komplext då det innefattar personliga känslor angående delaktighet och samhörighet. Det är individens känsla som mäter hur nära klimax integrationen är vilket medför att graden av integration är svår att mäta. Då graden är svår att mäta medför det svårigheter att veta om full integration går att uppnå. Det finns många faktorer som påverkar integrationsprocessen bland annat: kommunikation, ömsesidighet, nationell eller internationell kultur i organisationen och ledaren. Ledaren i en organisation har ansvar att hjälpa den nyanlända. Vid kunskap om hur integrationsprocessen går till har ledare större möjlighet att agera rätt för effektiv och lyckad integration. En lyckad integration är viktig för multikulturella organisationer för att nyttja kompetens, verka ändamålsenligt och tillfredsställa den växande mångkulturella marknaden. / Immigration in Sweden is ongoing, therefore the relevance of this study is illustrated by Sweden’s modern political environment. Efficient, effective integration of immigrants involves applying an immigrant’s useful skills for the benefit of organizations and the community. The purpose of our study is to increase the understanding of how effective social integration works and also identifying important factors that influence the process. The study is unique in its focus on the social integration of Sweden’s growing immigrant population at the organizational level. The research approach is inductive with deductive tendencies. The integration process is a qualitative multiple case study that has been analyzed through 11 interviews within two organizations. Empirical data gathered in these interviews added to preexisting theories have led us to the following conclusions. Integration is a two-step process. The first involves practical problems both within the community and within the organization. The second step is more complex and includes individual feelings about the degree of participation and belonging. In the second step it’s difficult to measure the degree of integrational level . The complexity of the measurement makes it hard to know if full integration is possible to achieve. Some of the factors that affect integration process are: communication, reciprocity, national or international culture of the organization and the leader. A leader of an organization has a responsibility to help immigrants. With the knowledge about how the integration process works leaders have a bigger opportunity to act in a way that helps the process to become successful. Successful integration is essential for multi-cultural organizations to utilize the skills available to operate efficiently and satisfy the needs of a multicultural labor market.

Design is an aspect that can potentially enhance a nations brand, Swedish design is highly regarded in the rest of the world and that is something that the Swedish government happy highlights. Despite this, the government has significantly reduced the grant to Svensk Form, which is the organization with the main task to promote Swedish design internationally. This paper aims to investigate and analyze how Svensk Forms efforts to promote Swedish design internationally affects the Swedish nation brand. Furthermore, the study investigates whether there are cultural differences that affect the communication of the Swedish nation brand. The study has been carried out by applying the theories of nation branding, interculturalcommunication and neoclassical perspective to the collected empirical data which consisted of interviews, two key articles and four documents from the government. The authors of the study therefore use the method of triangulation with a deductive approach.